Gör idrottandet till ditt eget

Som idrottare är det vanligt att ha många i sin närhet som vill att man utvecklas och presterar bra, till exempel tränare, vänner och föräldrar. Om du tycker om att idrotta och vill fortsätta med en eller flera specifika idrotter är det viktigt att du gör det för din skull, inte för någon annans. Andra vill att du lyckas och det är roligt men det är viktigt att göra det till din grej. 

Ibland är det svårt att veta hur mycket man gör det för sin egen skull och hur mycket man gör det för någon annan, till exempel sin pappa, mamma eller tränare. Därför är det viktigt att du arbetar med att göra det till något som är ditt. Nedan går vi igenom lite saker du som idrottare kan tänka på och göra för att det ska bli det. 

Om dina föräldrar kommer och tittar på varje tävling kan det vara nyttigt att komma överens med dem om att de inte ska komma på en tävling eller två. Det är såklart kul för både dig och dina föräldrar att de är med och tittar när du tävlar men det är bra om det inte sker varje gång. Om du har svårt att tävla när dina föräldrar inte är med så är det bra att träna på det. Att de inte är med ibland kan hjälpa dig att känna att du idrottar för din skull och inte deras. 

Pratar du med dina föräldrar inför varje tävling för att förbereda dig inför den? Prova att inte göra det innan en eller flera träningar. Testa att bara göra det tillsammans med din tränare eller att genomföra dina förberedelser själv.

Får du skjuts till träningen varje gång och har möjlighet att själv ta dig till träningen? Testa att göra det själv eller tillsammans med en eller flera träningskompisar.  

Anmäler dina föräldrar alltid dig till tävlingar och bokar resor åt dig? Testa att göra det själv. Om du inte vet hur du ska göra kanske en av dina föräldrar kan visa dig hur du gör först. 

Packar dina föräldrar alltid din träningsväska? Testa att göra det själv. 

Har du som vana att prata med din förälder varje gång efter en tävling när du inte reser tillsammans med dina föräldrar? I så fall kan det vara nyttigt att komma överens om att du inte ringer efter nästa tävling eller att du ringer lite senare. 

Testa att analysera din tävling själv först innan du pratar med någon annan om tävlingen. 

Om din förälder inte är din tränare är det förmodligen bättre att ha som rutin att genomföra rutinen med din tränare och att göra den själv istället för att analysera tävlingen med en förälder. Om du själv kan genomföra analysen efter tävlingen på ett bra sätt kommer du utvecklas mer och du blir mer självständig.  

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av William Topa på Unsplash