Skador inom idrotten – enbart jobbigt eller en möjlighet till utveckling?

En fördom gentemot oss idrottspsykologiska rådgivare är att vi alltid ser utmaningar istället för problem. Att glaset är halvfullt istället för halvtomt. När det gäller oss (Mikael och Fredrik) kan det delvis vara sant. Men inte på grund av att vi är naiva. Vi kanske har som vana att ifrågasätta de negativa uppfattningarna.

Givetvis finns det problem som behöver få vara problem. Ångesten, oron, skammen eller vad det nu kan handla om bör få den plats den ska ha. Men inte hur länge som helst. Vi människor är starka och kan påverka våra liv. Ibland kanske det känns motigt, men ingen annan kommer att ta över dina känslor och tankar. De kommer du alltid bära, på gott och ont.

För en idrottare kan det innebära en livskris att bli skadad. Bland annat beroende på om det är första skadan och hur omfattande den är. Det kan förändra livet på några minuter. Allting du har drömt om under kommande säsong kanske ödeläggs. Dramatiskt och tungt.

Om vi tar Johanna som exempel. Hon spelar handboll och har dragit av korsbandet. Vilket innebär minst sex månaders vila. Riktigt jobbigt

handboll
Här kommer några tips till Johanna.

  1. Låt de känslor som kommer få ta plats. Det är tuff skada och din säsong är över. Det är ok att du då blir ledsen. Prata med vänner och familj om det. Det är bra att de förstår att du kan vara lite extra känslig och oftare känner dig nere. Också bra att visa dig själv mer förståelse och kanske vara extra snäll mot dig själv ett tag.
  2. Arbeta med att bibehålla så många positiva delar från idrotten som möjligt. Du kan till exempel bedriva rehabiliteringsträning tillsammans med de andra när de tränar. Du kan byta om och duscha med dina lagkamrater.
  3. Be om någon uppgift under de matcher du följer. Att vara skadad är ett tillfälle för dig att till exempel utveckla dina taktiska kunskaper. Du kanske kan filma, föra statistik eller kolla på specifika detaljer hos vissa spelare.
  4. Skynda långsamt och se det som en möjlighet att bygga upp och stärka hela kroppen.
  5. Gör roliga och bra saker utanför idrotten och ta tillvara på den extra tid du har. Kanske kan du lägga lite mer tid på läxor och jobb, spendera mer tid med kompisar och familj samt gå på teater, läsa och resa mer.

Vi har ovan försökt visa på att man kan utvecklas i samband med en skada och hur man kan ta tillvara på den annars jobbiga perioden. Det är en möjlighet att bli bättre på att hantera motgångar och vi hoppas att de förslag vi har givit ovan kan inspirera dig till att hantera situationen så bra som möjligt.

Lär du dig av dina misstag?

Misstag är nödvändiga för att utvecklas och bli bättre. Det är dock vanligt att man gör samma misstag om och om igen. Hur lär man sig då från sina misstag på bästa sätt? Hur undviker man att göra om dem?

Förhållningssättet att det är ok att göra misstag är viktigt. Om man inte får göra misstag i vissa situationer och man blir för arg/frustrerad är det lätt hänt att fokus ligger på frustrationen och rädslan. Om man är bättre på att acceptera misstag finns det istället mer utrymme för att reflektera över vad man kan lära sig av och fokusera på vad man ska göra nu.

Det är viktigt att påpeka att man genom att vara ok med att begå misstag inte per automatik vill begå misstag eller inte bryr sig. Man kan kämpa med all sin kraft för att göra det man ska göra så bra som möjligt och samtidigt vara ok med att ha begått ett misstag när det väl har skett. Bättre att acceptera misstaget och lägga all energi på vad man kan göra nu. Kanske taggar det även en att göra vad som krävs för att lära sig och göra rätt nästa gång.

tennis-trana-tanken-psykologi
Det kan krävas riktigt hårt arbete för att inte göra om misstaget och för att ändra sina vanor/beteenden. Ett sätt att dra nytta av frustrationen man upplever i samband med misstaget är att bestämma sig för att lägga ned det arbete som krävs och fokusera på rätt saker.

Det är givande att reflektera över hur man skulle vilja agera istället. Direkt efter prestationen eller senare på dagen kan man även föreställa sig den specifika situationen och hur man skulle vilja ha agerat i den.

Något annat man kan göra är att föra träningsdagbok och skriva ned tankar efter träningar och tävlingar. I den kan man värdera och reflektera kring prestationen och skriva ned vad man gjorde bra, vad som fungerade och hur man kan göra saker bättre. Det blir tydligare när man skriver ned det och det kan vara värdefullt att gå tillbaka till det vid ett senare tillfälle.

Har du något som du inte lär dig? Ett misstag du begår om och om igen? Vad kan du göra för att lära dig och gå vidare?

Hantera frustration i idrotten

Att hantera frustrationen i idrott är en utmaning för många. I media kan vi läsa om aktiva inom idrotten som ”tappar det” och blir avstängda. Det kan handla om slag, glåpord och andra dumma handlingar.

Hur kan vi då arbeta med frustation? Det är viktigt att utgå från att ingen vill vara elak, säga dumma saker eller slåss. Det kan tyckas så, men allt som oftast leder dessa handlingar till ånger och skuldkänslor. Det blir en ond cirkel som är svår att bryta.

Att slå av sitt racket i badminton, skrika fula ord eller att sparka en vattenflaska vid sidlinjen är inte bra handlingar för att hantera frustration. Vissa menar på att det ibland är bra för idrottare att släppa ut sin frustration om hen har varit frustrerad under en tid och inte blivit av med den. Det stämmer inte. Det kan leda till att idrottaren kommer ur balans, fokuserar på fel saker och skäms. Ju fler gånger idrottaren agerar dumt för att få utlopp för sin frustration desto större är chansen att idrottaren även gör det nästa gång hen blir frustrerad.

Omgivningen har en viktig roll när det gäller frustrerade idrottare. Vilka beteenden förstärker vi? I media talas det mycket om slagsmål eller när det hettar till. Många gillar det. De tycker om när idrottare visar känslor och när det blir intensivt. Känslor, passion och viss frustration är absolut helt ok. Det hör idrotten till. Dumma beteenden gör det inte.

Vissa idrottare klarar inte av att agera på ett bra sätt när de upplever frustration. Den kan vara en extra stor utmaning för vissa idrottare med till exempel ADHD. Så vi i omgivningen behöver vara medvetna om vad det innebär när vi hetsar upp idrottare. Klarar denna idrottare av det eller bör jag istället hjälpa idrottaren att lugna sig?

För att hantera frustration bättre är det bra att förbereda sig väl och arbeta med att förutse sina reaktioner. Om du till exempel har sovit dåligt, är hungrig och har haft en tuff dag i skolan/hemma/jobbet är risken större att det blir svårt att hantera frustrationen på träningen eller tävlingen.

badminton-trana-tanken-hantera-frustration
Arbeta med att acceptera frustrationen du väl upplever och istället fokusera på funktionella beteenden som kroppsspråk och fotarbete. Bryt det negativa mönstret. Viktigt är att även arbeta med din frustration utanför idrotten.

Uppmärksamma de gånger du upplever frustration och hanterar den på ett bra sätt. Förstärk det beteendet.

Ta pauser. Om du är på tävling. Våga ta en paus, gå undan för att få lite lugn och ro. Skapa utrymme att hantera nya utmaningar.

Hjälp varandra. Det är svårt att själv notera när det börjar gå utför. Därför är det bra med lagkamrater, tränare och föräldrar som kan hjälpa med att minska risken för ett reaktivt aggressivt beteende.

Bli bättre på att fokusera när det gäller

Kan du bli bättre på att fokusera på det du vill? Ja det kan du. Här delar vi med oss av några tankar kring hur du kan gå till väga.

Det hjälper att vara medveten om att du då och då kommer att börja tänka på annat än det du vill fokusera på. Det är viktigt att acceptera. Hur viktigt det än är att bibehålla fokus och hur bra man än är på det så kommer man någon gång fokusera på fel sak. Dysfunktionella strategier att hantera detta på är att till exempel att bli irriterad, rädd och haka upp sig på att man börjar tänka på fel saker. Det bästa man kan göra är att så snabbt som möjligt refokusera.

För att snabbt kunna refokusera hjälper det att inte störa sig på det faktum att man började tänka på annat eller lägga någon värdering i eller vikt vid vilka tankar som distraherar en. Det spelar inte heller så stor roll vad det är för tankar (till exempel vad man ska äta till middag, att man inte får missa, eller att man inte längre kan vinna matchen), så länge som man ser det som en tanke (som i sig inte är farlig), man accepterar den och gör sitt bästa för att snabbt fokusera på det man ska igen.

I viktiga lägen och när man är nervös är risken större att man upplever fler negativa tankar. Risken är även större att man blir rädd eller irriterad när de dyker upp

trana-tanken-tennis
Träna på att fokusera på det du ska under träningar och tävlingar. Slappna av mellan övningarna och utvärdera hur väl du kunde bibehålla fokus och refokusera. Fundera på vad du kan göra för att fokusera bättre vid nästa tillfälle.

Det är svårt att arbeta rätt med fokus och för att underlätta så mycket som möjligt är det fördelaktigt att sova tillräckligt, äta bra och arbeta aktivt med adekvat återhämtning. Det är viktigt med mentala pauser under träningar och tävlingar för att orka fokusera på rätt saker när det verkligen gäller.

Man blir bättre på det man tränar på och det gäller även fokus. Ta tillfällena i akt och träna din förmåga att fokusera utanför idrotten också. Arbeta med att fokusera på rätt saker och låt andra tankar passera när du till exempel läser böcker eller pratar med en vän.

Lycka till!

Våga ge och ta feedback

Det är viktigt att utvecklas inom idrotten. Det är något alla vill. Oavsett om man idrottar för att bli världsstjärna eller enbart för att det är roligt. Det är kul att lära sig en ny teknisk färdighet och göra saker bättre än tidigare.

För att lyckas med detta är feedback viktigt. Om vi föreställer oss att du alltid idrottar själv, att det aldrig är någon som ser dig, hör dig eller vet om det. Hur skulle det påverka din motivation?

Ett av de mest effektiva sätten att få ett beteende att upphöra är att ignorera beteendet, att inte ge någon feedback alls. En idrottare som till exempel pratar inför gruppen och skojar utan att få någon som helst respons på det kommer troligtvis minska med det beteendet.

Vi tror att vi inom idrotten kan bli bättre på att ge kvalitativ feedback. Framförallt idrottare till idrottare. Tränare och ledare är ofta medvetna om vikten av feedback. Däremot kan de aktiva vara sämre på att hjälpa varandra framåt genom att ge feedback. För ibland behövs det ingen tränare för att uppmärksamma bra beteenden och möjligheter till förbättring. Det kan räcka med en annan aktiv, som ser prestationen utifrån.

Det är bra att kontinuerligt ge sig själv feedback. Idrottare som tränar ute i skog och mark eller på ett gym har kanske inte alltid folk runt omkring sig just då som kan se en och ge feedback. Då är det bra att själv kunna reflektera kring sitt beteende.

friidrott tränatanken

Det är också viktigt att kunna ta och hantera feedback. Oftast ges feedback från lagkamrater och träningskompisar för att du ska utvecklas och prestera bättre. Arbeta med att ta feedback sakligt. Fråga dig själv vad du kan få ut av feedbacken. Kan du lära dig något av den?

Som ledare i en grupp kan du arbeta med ett schema för feedback, så att du säkerhetsställer att alla får ungefär samma mängd feedback. I många fall får nämligen de bästa idrottarna eller de idrottare som tränaren tycker bäst om mer feedback.

Instruktioner skiljer sig från feedback. Instruktioner kommer alltid innan ett beteende medan feedback kommer efter. Det är lätt att blanda ihop dem. Och det är vanligt att man som tränare ibland tänker att man ger feedback men istället ger instruktioner. Instruktioner utan feedback blir lätt verkningslösa. Var noga med att följa upp dina instruktioner med feedback på idrottarnas beteende. Detta gäller även idrottare. Instruera inte enbart varandra, fokusera istället på feedback.

Träna rätt under träning

Vad vill du kunna göra under tävling? Tränar du på att göra det under träning? En del moment inom idrott kan enbart upplevas i samband med tävling, men mycket går även att utveckla under träning. Till exempel din förmåga att acceptera misstag och fokusera på rätt saker.

Vad vill du fokusera på mellan slagen i golf? Mellan din post-shot routine och din pre-shout routine? Fundera på det och träna sedan på det när du kör dina träningsrundor.

golf

Vill du få in som rutin att under små pauser i dina bandymatcher stämma av läget? Att snabbt checka av att du spelar på det sätt du vill? Träna då på att göra det under små pauser på träningarna.

Vill du bli bättre på att hantera din frustration under dina badmintonmatcher? Träna på att hantera din frustration under träning. Träna på att vara i frustrationen och känna att det är ok. Att du inte är dina känslor (de kommer och går) och att du inte behöver agera på frustrationen.

Vill du bli bättre på att kommunicera med dina lagkamrater under match? Träna då på att göra det under träningar också.

Förslagen ovan kan uppfattas som självklarheter och uppgifter som är enkla. Att medvetet träna på att genomföra dessa saker så bra som möjligt under träning kan dock vara väldigt utmanande. En av de mest vedertagna sambanden inom idrott är att träning ger färdighet. Det gäller även de psykologiska färdigheterna. Det är ingenting som kommer som ett brev på posten när det är dags för tävling. Det kräver träning.

Lycka till!

Jag ältar dåliga prestationer. Hjälp!

Direkt efter en viss situation i tävlingen: ”Fan! Shit vad dåligt!…”

Efter tävlingen: ”Faaan… Hur kunde jag vara så dålig? Var har allting jag lärt mig tagit vägen?…”

På natten efter tävlingen: ”Faaaaan! HUR kunde jag vara så dålig? Kanske sämsta hittills. Eller nja, var väldigt dålig där på tävlingen för en månad sen. Tävlingen i maj var också katastrof. Men i alla fall säkert en av mina tre sämsta prestationer någonsin. Och imorgon är det dags för träning igen. Åååh vad jobbigt! Möta alla. Orkar inte prata om det här. Vill bara ligga här i sängen och fly från allt! Orkar inte tänka så här längre! Vill bli av med det NUUU!…”

Det här kan vara en variant av ältande. Många idrottare vi träffar upplever det problematiskt att släppa dåliga prestationer och gå vidare.

Här kommer några praktiska tips:

Distrahera dig själv
Kolla på en film, läs en bok eller träffa vänner. Gör någonting som gör att du tänker på något annat istället för att grubbla över tävlingen. Gå inte och lägg dig för tidigt om du inte kan sova. Risken är då att du bara ligger och ältar.

Acceptera tankarna
Acceptera att tankarna kommer dyka upp. Låt dem finnas där och arbeta med att fokusera och refokusera på det du vill fokusera på.

Bestäm hur länge du vill älta
Ibland är det skönt att analysera en tävling. Gå igenom vad som hände, vad du gjorde bra och hur du kan göra det bättre i framtiden. Bestäm en tidsram för detta. När det börjar bli flera timmar är risken stor att det går från att vara konstruktivt till destruktivt. Längdskidåkaren Johan Olsson uppgav i en intervju att hans fru vid ett tillfälle hade tröttnat och sagt att han fick älta fram till klockan sex den kvällen. Sen fick han bita ihop, gå vidare och äta middag tillsammans med de andra.

Skriv ner dina tankar
Skapa en rutin då du efter tävlingar skriver ner dina tankar och känslor. Det kan vara ett bra sätt för dig att träna på att acceptera det som har hänt, lära dig från det och sedan släppa det och gå vidare.

trana-tanken-innebandy
Reflektera över dina bra prestationer
Allting är inte skit. Även om det känns som att det var riktigt dåligt går det alltid att hitta ljusglimtar. Se till att hitta minst tre saker du gjorde bra som låg inom din egen kontroll.

Prata av dig
Det här tipset fyller en liknande funktion som att skriva. Gör det som passar bra för dig. Men att själv sitta tyst hemma och inte försöka att älta en dålig prestation är ofta för svårt. Det är skönt att ventilera tankarna och berätta om dem för någon vän. Efter att man har gjort det kan det vara lättare att gå vidare.

Lycka till!

Använd dig av mentala föreställningar för att förbättra ditt beslutsfattande

Westlund Stewart och Hall (2016) genomförde en studie för att undersöka om en intervention med mentala föreställningar (visualisering) kunde användas för att förbättra strategiskt beslutsfattande i curling. Mentala föreställningar innebär att man skapar eller återskapar erfarenheter med hjälp av sina sinnen (ni kan läsa mer om mentala föreställningar här).

Fyra stycken curlare deltog i studien. För att mäta curlarnas strategiska prestationer användes the Curling Strategy Assessment Tool (CSAT). Det är ett dataprogram som mäter hur korrekta och snabba deras beslut är.

Initialt testades bland annat deltagarnas förmåga att använda sig av mentala föreställningar och hur väl de presterade på CSAT. Deltagarna genomförde sedan CSAT en gång i veckan. Från och med vecka 5, 6, 7 och 8 (olika veckor för de olika deltagarna) påbörjades deras åtta veckor långa träningsprogram med mentala föreställningar. Under denna period träffade de forskaren en gång i veckan. Träningen tillsammans med forskarna tog ungefär 15 minuter per tillfälle. Forskarna läste upp ett skript (manus för den mentala föreställningen, ni kan läsa mer om skript här) för deltagarna som då föreställde sig innehållet. Varje skript baserades på ett scenario från CSAT och de fick ett nytt skript varje vecka. Efter lite avslappning blev deltagarna informerade om scenariot (till exempel poängställningen). De fick sedan föreställa sig hur stenarna låg, följt av fyra potentiella slag. Slutligen fick de välja det bästa slaget och se det genomföras perfekt.

Imagery
Endast visuella föreställningar inkluderades i skriptet. De föreställde till exempel inte hur det kändes i kroppen eller lät när de genomförde slaget. Deltagarna fick även en kopia av skriptet så att de själva kunde träna när de ville. De fick sedan uppskatta hur mycket egen träning de hade genomfört under veckan vid nästa möte.

En av de fyra curlarna hoppade av under träningsprogrammet så enbart tre av curlarnas resultat analyserades. En av deltagarna förbättrade sin förmåga att fatta korrekta strategiska beslut och de andra två av deltagarna förbättrade snabbheten i deras beslutsfattande. De två curlare som enbart förbättrade snabbheten hade ganska höga resultat gällande hur korrekta deras beslut var innan interventionen. Enligt forskarna kan det ha varit en faktor som gjorde att de fokuserade mer på att förbättra deras snabbhet. I curling är det också viktigt hur snabbt beslut tas då det finns tidsbegränsningar för detta under matcher. Enligt Westlund Stewart och Hall stödjer resultaten i studien användandet av mentala förställningar för att förbättra strategiskt beslutsfattande.

Forskarna nämner att både korrekthet och snabbhet är viktigt när det gäller att fatta bra strategiska beslut. Det finns en balans mellan de två faktorerna vilket gör att man ofta tvingas fokusera på en av dem. Väldigt snabba beslut kan göra att de blir mindre korrekta och tvärtom. Forskarna rekommenderar därför att nybörjare först och främst fokuserar på att göra korrekta beslut för att sedan fatta beslut snabbare och snabbare.

Westlund Stewart och Hall reflekterade över om det var rätt att genomföra en avslappningsövning i början av varje träningstillfälle då curlarna troligtvis kommer ha en mycket högre anspänning när de tävlar. Det kanske är bättre att de tränar mentala föreställningar i ett tillstånd som påminner så mycket som möjligt om det tillstånd de befinner sig i under tävling,

Forskarna nämner också att föreställningarna kunde ha blivit mer effektiva om deltagarna även hade inkluderat andra sinnesintryck i dem. Till exempel hur det kändes och lät i situationen. Det skulle ju göra föreställningarna mer verklighetstrogna.

Enligt forskarna bör idrottare uppmuntras att, med mentala föreställningar, regelbundet träna på att förbättra deras beslutsfattande, även utanför träning och tävling. Forskarna nämnde även att idrottare kan använda sig av mentala föreställningar för att förbereda sig för tävlingar på bästa sätt (till exempel träna på deras strategi) eller efter tävlingar för att lära sig av sina erfarenheter.

Använder du dig av mentala föreställningar för att blir bättre taktiskt och strategiskt? Om du inte gör det så rekommenderar vi dig att testa. Om du vill ha hjälp i hur du kan göra det så prata med träningskompisar, tränare eller kontakta oss.

I detta inlägg presenterades en sammanfattning följande artikel:
Westlund Stewart, N. & Hall, C (2016). The Effects of Cognitive General Imagery Training on Decision-Making Abilities in Curling: A Single-Subject Multiple Baseline Approach. Journal of Applied Sport Psychology, DOI: 10.1080/10413200.2016.1213331

Kontakta gärna oss om du har frågor om artikeln: fredrik@imaginethat.se

Dagens tävling är den viktigaste under hela min idrottskarriär! Eller?

De flesta av oss vill vinna när vi tävlar. Anledningarna till varför vi tävlar varierar dock, till exempel för att det är roligt, vi vill vinna, utvecklas eller testa våra gränser. Ofta talas det om ord som vinnarskalle i samband med tävlingsidrott. Är det någonting man måste vara för att vinna mycket? Visst kan det vara bra och viktigt, men det beror ju helt och hållet på vad man ger ordet för betydelse. Det kan till exempel betyda att man gör sitt bästa hela tiden, skärper sig extra mycket när det verkligen gäller, hatar att förlora, kan fokusera på rätt saker trots att man är nervös, är bäst när det gäller, är envis, gör allt för att vinna eller att man älskar att tävla.

Vi hävdar att vinna en specifik match eller tävling kanske inte är det viktigaste. Hela idrottskarriären hänger inte på just den tävlingen. Idrottskarriären är någonting som hela tiden rör sig framåt, utvecklas och förändras. Det kommer nya tävlingar och utmaningar.

De idrottare som vill vinna kommer troligtvis alltid vilja det. Om man vill fortsätta vinna behöver man utvecklas. Ju mer man utvecklas desto större blir chansen att vinna. Viktigast för att vinna i framtiden blir således att utvecklas, inte att vinna just nu. En idrottare har inte kontroll över om hen vinner eller inte, det hen kan göra är sitt bästa. Därför är det bättre att just fokusera på att göra det man kan för att prestera så bra som möjligt.

Tennis träna tanken

Att ha en vinnarskalle skulle enligt oss innefatta att man alltid gör sitt bästa, gillar utmaningar, vill vinna och fokuserar på det man ska göra, kämpar så hårt man kan samt att man kan hantera hög anspänning och fokusera på rätt saker fast det tar emot. Dock kan det vara problematiskt att ge idrottare benämningar som vinnarskalle, mentalt svag, nervig, mentalt stark och dålig mentalt (läs mer om det här).

Även om det viktigaste för dig skulle vara att vinna en specifik match är det genom att fokusera på det du ska göra (hålla igång fötterna, vara på tå, genomföra dina rutiner, ta djupledslöpningar när du får chansen, slå igenom) som du ökar chanserna att prestera optimalt. Att fokusera på att du måste vinna eller inte får förlora kommer troligtvis inte öka chansen att vinna. Snarare finns risken att du istället underpresterar.

Karriärövergång vare sig du vill eller inte

Under tre veckor i maj praktiserade Rasmus Alm hos Imagine that. En av uppgifterna Rasmus hade under praktiken var att skriva ett inlägg till den här bloggen. Inlägget som handlar om karriärövergångar kan ni läsa nedan.

Varje idrottskarriär har en början och ett slut. Idrottspsykologer har länge lagt fokus på hur idrottare hanterar övergången till ett ”vanligt liv” efter sin idrottskarriär och hur de ska kunna anpassa sig till sin nya vardag när idrotten inte längre finns tillgänglig på samma sätt. Idrottare idag kanske väljer att fortsätta inom sin idrott fast med en annan roll som till exempel tränare, expertkommentator eller föreläsare. Andra idrottare avslutar sin idrottsliga karriär och byter helt inriktning i arbetslivet. De senaste tio åren har fokus skiftat och man har börjat studera andra karriärövergångar som till exempel övergången från junior- till senioridrott.

Ett fokus jag upplever många glömmer bort är just att en en idrottskarriär även präglas av övergångar inom idrottskarriären (t.ex. övergången från junior- till senioridrott). Det finns två olika typer av övergångar, normativa och icke normativa. Exempel på normativa övergångar kan vara övergången från junior- till senioridrott samt karriäravslut. Detta ses som relativt förutsägbara. I Utvecklingsmodellen (Wylleman, Reints, & De Knop, 2013) presenteras en holistisk syn på de normativa övergångarna utifrån en idrottslig, psykologisk, psykosocial, akademisk och finansiell nivå. Icke normativa övergångar är mer oförutsägbara, till exempel byte av tränare, byte av lag, skada eller att idrottaren blir bortvald (inte tar en plats i gruppen eller laget).

Enligt Stambulova (2003) ställs idrottare inför diverse krav och barriärer (t.ex. flytta till ny stad, rehabilitering av skada, bristfälligt socialt stöd) vid en karriärövergång. För att övergången ska bli lyckad gäller det för idrottaren att ha tillräckligt med kunskap, tidigare erfarenheter och yttre resurser för att kunna hantera dessa krav och barriärer. Vid en karriärövergång bör man sträva efter en dynamisk balans mellan de krav som ställs och kunskap/erfarenheter man besitter. Exempel på erfarenheter kan vara att man tidigare i karriären gjort en liknande typ av karriärövergång som den som väntas (i.e. övergången från junior- till senioridrott). Förutom erfarenheterna idrottaren kan besitta finns det även yttre resurser som kan vara behjälpliga vid en karriärövergång i form av socialt (i.e. familj och vänner) och ekonomiskt (föräldrar, idrottsförbund och/eller sponsorer) stöd. Om idrottaren ej upplever detta stöd ses det istället som yttre barriärer.

Stambulova (2003) har tagit fram en modell som heter Karriärövergångsmodellen. Modellen visar hela övergångsprocessen samt vad som krävs för att det ska bli en lyckad övergång. En relativt aktuell händelse som vi kan analysera med hjälp av denna modell är att Pär Mårts precis slutat som tränare för det svenska ishockeylandslaget efter sex relativt framgångsrika år med ett brons, silver och guld samt en OS-silvermedalj. Pär Mårts står nu inför en karriärövergång som innefattar olika så kallade övergångskrav (till exempel byte av lag och anpassning till en helt ny arbetsmiljö). För att det ska bli en lyckad övergång behöver Mårts använda sina tidigare erfarenheter (han har tidigare bytt klubb), stöd från familj och vänner (socialt stöd). Om han gör detta på ett bra sätt kommer han förmodligen att hitta den dynamiska balansen mellan resurser och barriärer som krävs för en effektiv karriärövergång.

Något annat som idrottare kan göra för att förbereda sig för en karriärövergång är att göra sig själv medveten om att det kan ske och vad det ka innebära. Som tidigare nämns i texten finns det normativa övergångar som någon gång i karriären kommer att uppstå. Ett sätt till exempel förbereda sig för övergången från junior- till senior idrott kan vara att man lägger ner mer träning på styrka innan man genomför övergången för att kunna vara fysiskt förbered för vad som väntar. Om det är en icke-normativ övergång som uppstår är det svårare att förbereda sig för hur man ska hantera det och då kan istället vikten av de yttre resurserna ha en större betydelse för en lyckad övergång. Det kan också vara bra att fundera över vilka möjliga icke-normativa övergångar som kan uppstå och hur man kan hantera dem på bästa sätt om de skulle göra det.

Idrottare kommer uppleva olika typer av karriärövergångar under deras karriär. Därför anser jag att det kan vara till en fördel för spelare, ledare och föräldrar att ha en god förståelse för vad som menas med en karriärövergång, vilka övergångar som är troliga och vad som kan göras, både av idrottaren och människor runt omkring, för att skapa så bra förutsättningar för spelaren att hantera dessa övergångar.

/Rasmus Alm

ishockey