Ställ frågan ”Hur är det med dig?” oftare!

En del av idrottarna/tränarna som du träffar dagligen mår nog inte så bra, vissa har kanske bara en tyngre dag medan andra har mått dåligt under en längre tid.

Du kan faktiskt göra skillnad genom att göra något så ”litet” som att fråga hur personer mår. Det är bra att göra det regelbundet för att visa att du bryr dig om hur de har det och för att du vill kolla läget allmänt. Detta är ännu viktigare att göra om du märker att någon inte är sig själv eller verkar må sämre än vanligt.

Om nu personen du frågar faktiskt mår dåligt så kanske hen vågar öppna sig för dig och får då någon att dela det med, men även om personen inte mår dåligt eller vill berätta om det för dig så påverkar ditt beteenden klimatet i idrottsföreningen positivt. Ditt beteende kan hjälpa personen förstå att du och andra människor bryr sig om hen och det kan få hen att visa andra samma omtanke som du visade.

Det kan anses självklart att fråga hur folk mår och vi alla gör det nog ganska ofta men det kan upplevas annorlunda om man frågar och verkligen vill veta svaret, om man tar sig tid att lyssna. Ibland kan det vara svårt att ställa frågan i situationer då det faktiskt är som viktigast, man kanske inte vill störa eller så tror man att det inte är till någon hjälp, men ibland är det bästa man kan göra just att fråga och lyssna.


Foto av Jorge Ponce på Unsplash

Annonser

Genomför träningar och tävlingar på ditt sätt!

Vem känner dig bäst?

Förhoppningsvis är det du själv.

Inom idrotten är det många som vill dig väl. De kommer med tips, egna erfarenheter och vill hjälpa dig framåt. Det är jättesnällt och positivt, men det kan ibland göra att du som idrottare tappar bort dig själv.

När pucken släpps eller tävlingen startar är det du som står där, ingen annan. Då gäller det att du har gjort det du behöver göra för att må bra och kunna prestera.

Praktiska tips:

  • Skapa stunder då du får tid att fundera själv över din idrott. Fråga dig själv vad som fungerar bra och mindre bra.
  • Hitta sammanhang utanför idrotten där du får en mental paus och pratar om något annat än just din idrott.
  • Våga byt samtalsämne när du är med kompisar eller släkten och prata om något annat än idrotten.
  • Välj vilka du vill diskutera med och få feedback av (i den mån som är möjlig).
  • Fundera över var du vill vara om 3 eller 5 år och vad du behöver göra för att komma dit.
  • Fundera över hur du vill ha det på träningar och tävlingar. Reflektera över vad du kan påverka och inte påverka och gör det du kan stå för, som känns rätt för dig.


Foto av Serena Repice Lentini på Unsplash

Om ditt barn vill sluta med sin idrott så lyssna på hen

Ditt barn säger att hen vill sluta med sin idrott.  

Hur reagerar du då? Blir du orolig? Försöker du övertyga hen att fortsätta?

Du tänker kanske att det bästa för hen vore att fortsätta, så kan vara fallet men det måste vara upp till ditt barn att bestämma det.

Det är förmodligen inte lätt för ditt barn att berätta för dig att hen vill sluta. Hen kan vara orolig för att du ska ta det på fel sätt, att du ska bli ledsen/arg och att du ska försöka övertyga hen att fortsätta. Därför är nog bäst att bara lyssna om ditt barn berättar att hen vill sluta. Kom inte med en massa argument för att hen ska fortsätta. Visa att du bryr dig om och respekterar ditt barns tankar och känslor. Berätta gärna att du uppskattar att hen pratar med dig om det.

Det kan finnas en mängd olika anledningar till att ditt barn berättar att hen vill sluta, här är några exempel:

  • Hen vill veta att det är ok att sluta om hen vill.
  • Hen tycker inte att det är roligt längre.
  • Hen skulle vilja fortsätta men på grund av den nuvarande situationen så vill hen sluta (t.ex. för mycket resande, känner sig pressad att idrotta, skadad ofta, för mycket prestationsångest, utsatt för mobbing/övergrepp, för mycket träning, inte några vänner i laget eller träningsgruppen).

Första gången ni pratar om att hen vill sluta kan det som sagt vara smart att bara lyssna och att visa stöd och förståelse. Var inte för snabb med att komma med lösningar. Om du blir defensiv eller försöker komma med lösningar för snabbt kanske ditt barn inte längre vill prata med dig om det och/eller så blir det en massa onödigt bråk. Det kan även vara så att du inte riktigt förstår situationen ännu. Om du då kommer med åsikter eller råd för snabbt kan det bli väldigt fel.

Ditt barns främsta behov just nu kan vara att uttrycka sina tankar och känslor högt. Det är mycket möjligt att det är första gången som hen vågar prata om det här. Bara att ha någon som lyssnar och att ha möjligheten att resonera högt om det här kan ge ditt barn värdefulla insikter.

Kanske vill hen sluta, kanske vill hen egentligen inte göra det. Det är viktigt att barnet själv får komma fram till vad hen vill. Det är också viktigt att visa att det är ok att sluta och att du älskar ditt barn lika mycket oavsett.


Foto av Channey på Unsplash

Du tänker inte för mycket

Vi är gjorda för att tänka, reflektera och lösa problem. Det är bra och naturligt. Tankarna kommer förmodligen att fortsätta komma vare sig du vill eller inte.

Tankar i sig är inte farliga utan det handlar om hur du hanterar och agerar på dem. Som vi har skrivit tidigare (läs mer om det här: 12) är det inte bra att älta och det kan bli problematiskt om du inte vill uppleva vissa tankar. Det är dock naturligt att tänka och fundera mycket.

Istället för att försöka undvika eller bli arg på dina tankar och känslor är det bättre att, låta dem komma, möta dem och sedan arbeta med att hantera dem på bästa sätt. Det finns inget ont syfte med dina tankar, de är till för att varna dig, göra dig mer uppmärksam och hjälpa dig.

Träna på att vara ok med alla dina tankar och att se dem som just tankar. Tankarna ”hon tycker inte om mig” och ”jag kommer aldrig att lyckas” behöver inte vara sanna bara för att du tänker dem.

Träna på att göra det du ska oavsett vilka tankar du upplever och att fokusera/refokusera på det som är meningsfullt i stunden. Bara för att du välkomnar alla tankar betyder det inte att du måste gå in idem och hålla fast dem. Du kan aktivt välja att fokusera på något annat.

Exempel
Johan är ensam hemma en onsdagskväll. Imorgon har han en viktig match och han ligger i soffan och går igenom matchen i huvudet, om och om igen. Det ökar stressen och Johan får svårt att sova senare på kvällen. Dagen efter blir han arg på sig själv för att han inte har sovit bra. Under dagen fortsätter stressen att öka och han genomför sedan en mindre bra match.

Istället skulle Johan kunna kliva upp från soffan, gå ut och ta en promenad, gå på bio eller ringa en kompis. Han skulle kunna arbeta med att acceptera att han är stressad inför morgondagens match samtidigt som han gör något som är meningsfullt under kvällen. När han inte kan sova försöker han acceptera att tankarna rusar och att han kommer somna senare än han brukar.


Foto av Nik Shuliahin på Unsplash 

Planera in återhämtning i höst!

Bra återhämtning (fysisk och mental) är nödvändig för att du ska orka hantera idrotten på ett bra sätt.

Nu i början på hösten kan många idrottare bara ”köra på” eftersom det ofta finns mycket energi efter sommaren och det fortfarande är varmt och ljust ute. Senare under hösten kommer mörkret och kylan och vädret blir generellt lite deppigare. Efter hand kan det även komma dippar i motivationen (ofta på grund av bristande återhämtning).

En viktig ingrediens för att orka hela vägen fram till julledigheten är att planera in återhämtning. Det är bra att få in en bra återhämtning som en naturlig del av vardagen men det gäller även att boka in ett par längre ledigheter. Kanske åker du iväg eller så gör du något annat, det viktigaste är att du gör något som du upplever är återhämtande.

Det är bra att planera in din återhämtning under hösten/vintern redan nu. Det är lättare att boka in det med god framförhållning och när du har mer energi. När du verkligen behöver återhämtningen kan det vara svårare att prioritera den och skapa utrymme för den.


Foto av Casey Horner på Unsplash

Vad gjorde din tränare bra idag?

Det är bra och givande att arbeta med att ge din tränare positiv feedback. Om du i nuläget inte brukar ge din tränare positiv feedback kan du ha som mål att ge minst en positiv feedback till hen under eller efter varje träning.

Fundera över vilka beteenden du vill se mer av hos din tränare. Det är de beteendena du ska förstärka genom att berätta för din tränare att det var bra att hen gjorde så. Nedan följer några exempel på beteenden.

Din tränare:

  • visade att hen bryr sig om dig som person (hen frågade hur det var med dig och tog sig tid för att lyssna på det du sa)
  • verkar ha förberett träningen väl
  • var fokuserad och närvarande
  • gav mycket positiv feedback
  • hade förberett bra och relevanta övningar
  • ansträngde sig för att göra sitt bästa under träningen
  • var glad och positiv
  • var passionerad och bidrog med mycket positiv energi
  • ansträngde sig märkbart för att lyssna på dig (och eller dina lagkamrater)

Genom att berätta vad din tränare gör bra under träningen ökar hens kunskap om vilka beteenden du uppskattar. Det kommer troligtvis göra så att tränaren kommer att bete sig på det sättet oftare.

Med mer positiv feedback i samband med träningar blir detförmodligen roligare för din tränare att träna er, bland annat för att hen upplever att hens positiva beteenden uppmärksammas och uppskattas. Hens motivation till att träna er grupp och göra ett bra jobb ökar därför. Det i sin tur kommer att bidra till bättre och mer givande träningar.


Foto av Jeffrey F Li på Unsplash

Träna på att vara snäll mot dig själv under nästa träningspass

En av de bästa sakerna du kan träna på under ett träningspass är att vara snäll mot dig själv (läs mer om vad det innebär att vara snäll här). Det är aldrig bra att vara för hård eller taskig och du har väldigt mycket att vinna på att hjälpa dig själv. Det är dock lättare sagt än gjort att alltid vara snäll och stötta sig själv samtidigt som man försöker prestera. Därför behöver de flesta träna på det.

Hur tränar man på det då?

Det kan det vara bra att förbereda dig inför träningen. Fundera på hur du brukar vara mot dig själv under träningarna.

  • När brukar du vara extra hård?
  • Kan du komma på några specifika situationer då du är elak (t.ex. under tävlingsmoment, när du presterar dåligt, när du inte sätter en viss teknik)?
  • Hur kan du vara snäll och hjälpa dig själv i de situationerna istället?

Föreställ dig gärna en eller flera situationer då du normalt sett är taskig mot dig själv och att du istället är snäll och stöttande (läs mer om det här).

Precis innan träningen är det bra att påminna dig själv om att du ska arbeta med att vara snäll mot dig själv och gå igenom vad du ska fokusera på.

Under träningen är det bra att vara uppmärksam på vad du tänker och säger till dig själv. Kommer du på dig själv med att säga taskiga saker så sluta med det. Även om du tycker att du är dålig och att det var uselt gjort så hjälper det inte att straffa dig själv för det. Arbeta med att acceptera det som har hänt och stötta dig själv istället.

Om du är van att vara tuff och hård mot dig själv är det möjligt att du känner dig lite löjlig eller mesig om du istället är snäll under en träning. Det är du inte, du är snarare mentalt stark som kämpar emot frestelsen att trycka ned dig själv för att du presterar dåligt. Du är mentalt stark som arbetar med att till exempel släppa ett frustrerande misstag och istället visar dig själv förståelse och gör allt för att prestera så bra som möjligt i nästa situation.

Om du under de kommande träningarna är snällare än vanligt är det möjligt att du till en början inte känner dig lika disciplinerad och mentalt tuff som du skulle vilja. Du är dock inte mindre disciplinerad och mentalt tuff om du är snäll mot dig själv. Du utvecklas som mest när du kämpar och arbetar hårt med det du ska göra, inte när du är taskig mot dig själv. Det kan krävas en enorm ansträngning, disciplin och mental tuffhet att vara snäll samtidigt som du sprider bollar, aldrig får till det nya hoppet, slår bollen långt ut i skogen, när du nätt och jämnt överlever den näst sista intervallen, gör ännu ett övertramp eller missar ytterligare en enkel volley.

Efter träningen är det bra att utvärdera hur det gick. Fundera på vad som gick bra, vad som inte gick bra och vad som fungerade. Det är viktigt att vara snäll mot dig själv under analysen också. Du genomför inte analysen för att trycka ned dig själv och leta efter saker du har gjort dåligt. Meningen med analysen är att lättare kunna släppa träningen (förbättrad återhämtning) och framförallt att utvecklas.

Självklart är det också viktigt att träna på att vara snäll mot dig själv under tävlingar men det är även viktigt utanför idrotten. Om du är taskig mot dig själv i många vardagssituationer (t.ex. för att du var uppe för sent, åt för mycket godis eller glömde din jacka hos din kompis) kommer du nästan garanterat även vara elak mot dig själv när du idrottar.


Foto av Maro Gogh på Unsplash 

En bra analys eller dåligt ältande?

Efter träningar och tävlingar är det viktigt att genomföra en analys. Det viktigaste under analysen är att lyfta några saker du har gjort bra. Det kan även vara bra att lyfta några saker som du vill förbättra. För vissa idrottare tar denna analys fem minuter, andra behöver kanske 30 minuter. Hur länge du analyserar är individuellt. Det viktiga är att du tar med dig något från matchen/träningen och att analysen inte övergår till ett ältande.

Ältande förvärrar bara dina känslor över tid. Det kan kännas skönt i stunden att vara kvar i besvikelsen. Det är ok att vara besviken men ältandet leder inte till något. Du är kvar i de jobbiga känslorna, antingen straffar du dig själv eller så vill du att det ska kännas bättre genom att fortsätta att analysera. Det resulterar i att det blir jobbigare och jobbigare att brottas med situationen och känslorna. Det är bättre om du istället kan fokusera på något annat, något som är mer meningsfullt.

Om du har en bra rutin för din analys är det också lättare att undvika ältande senare under kvällen och de kommande dagarna. När du har gjort analysen är du klar. Då är det annat som gäller (till exempel träffa kompisar, läsa läxor, se en film eller äta) och sedan förberedelser inför nästa träning eller match/tävling.

Exempel
Sigrid spelar basket och hennes lag har precis förlorat en match. Sigrid är besviken. Hon sätter sig ner för sig själv och analyserar matchen. Hon tänker på tre saker som var bra och en sak som hon vill förbättra. Hon funderar på hur hon kan förbättra den, om det är något hon ska tänka på inför nästa match och vad hon kan arbeta med under veckans träningar. Efter det är hon klar med analysen.

När hon har bytt om kommer några kompisar fram och vill prata om matchen. Sigrid sätter då vänligt men bestämt en gräns och förklarar att hon inte orkar prata om matchen mer nu. Hon föreslår istället att de ska gå ut på stan och ta en fika. Med regeln att de inte får prata basket. Besvikelsen ligger kvar men efter ett tag så känns den lättare att bära. Efter fikan är det bara små skimmer kvar av den känsla som tidigare upptog hela hennes tillvaro.

Hur vet du om det är en bra analys eller ältande?

De flesta känner nog skillnaden. Det är dock inte alltid man uppmärksammar att man ältar. Därför är det bra att arbeta med att vara medveten om vad man tänker på. Ältande innebär att du tänker samma tankar om och om igen utan att komma fram till något nytt.

Det är svårt att bestämma en viss tid för hur länge du ska genomföra analysen. Att ha en viss tid som rutin kan hjälpa dig att genomföra analysen regelbundet och undvika ältande (du vet hur lång tid du har på dig och då ser du till att göra färdigt analysen på den tiden). En del idrottare vill inte ha en viss tid och för dem kan det fungera bättre att ha det mer fritt.

Det är viktigt att du bestämmer hur du vill analysera träningen och att du har strategier för att undvika ältandet (vi kommer att skriva mer om det i ett kommande blogginlägg).


Foto av Markus Spiske på Unsplash

Mental träning: Föreställ dig att du är snäll mot dig själv under träningen/tävlingen

Något du kan göra för att bli bättre på att vara snäll mot dig själv (läs mer om vad det innebär att vara snäll här) under träningar och tävlingar är att arbeta med mentala föreställningar inför träningen/tävlingen.

Föreställ dig gärna en eller flera situationer då du normalt sett är taskig mot dig själv (t.ex. att du har gjort samma misstag tre gånger i rad) och att du nu istället behandlar dig själv på ett juste sätt och stöttar dig själv (t.ex. du arbetar med att acceptera misstagen och tänker ”Det är ok! Släpp det, kom igen nu, du fixar det här! Håll igång fötterna!”.

Tänk igenom situationen du tänker föreställa dig.

  • Varför brukar du bli arg och/eller taskig mot dig själv?
  • Hur brukar det kännas då?
  • Hur kan du vara snäll mot dig själv i den situationen istället?
  • Hur kan du stötta dig själv?
  • Finns det något du kan göra?/Hur vill du agera?
  • Finns det något du kan säga till dig själv?

Arbeta med att göra föreställningen så realistisk som möjligt. Lev dig in i situationen och föreställ dig att du är snäll mot dig själv även om du upplever frustration och/eller irritation. Var förlåtande och acceptera situationen som den är (att du har gjort en massa onödiga misstag eller att du just nu presterar dåligt). Det är som det är, läget förändras inte bara för att du vill att den ska förändras. Du måste göra det bästa av det. Ge dig själv stöd och peppa dig själv trots att du är irriterad. Träna på att prestera så bra som möjligt i ett jobbigt läge.

Användningen av mentala föreställningar kan hjälpa dig att simulera de situationer som du vill bli bättre på. Det blir ju inte lika bra träning som när du faktiskt befinner dig i situationerna på riktigt men det hjälper dig att vänja dig vid idén och det kan göra så att det känns lite mer naturligt när du väl befinner dig i situationerna i verkligheten. Det är ett bra sätt att förbereda dig inför nästa träning eller tävling.


Foto av Morgan Sarkissian på Unsplash 

Våga bryta mönster och få nya perspektiv

Samma hall, rutiner, motståndare, medspelare och taktik?

Kanske testa några nya aktiviteter i sommar?

  • Måla
  • Läsa en bok du normalt sett inte skulle läsa
  • Lyssna på musik som du inte brukar lyssna på (ge det en chans)
  • Se på konst
  • Besök en annan stad
  • Åk på en äventyrsresa
  • Umgås med människor utanför din umgängeskrets

Att få nya perspektiv kan vara guld värt! De kommer dock inte per automatik. Vi skapar våra mönster och lever i våra världar. Om du vill få nya perspektiv är det viktigt att aktivt arbeta med att bryta mönster, sätta dig i nya situationer och prova nya saker.


Foto av Steve Johnson på Unsplash