Hur ofta är du närvarande i nuet?

Vi tänker ofta på det som har hänt eller det som ska hända. Vi ältar jobbiga saker som vi har varit med om, misslyckanden och saker vi ångrar att vi har gjort. Vi oroar oss för saker som skulle kunna hända, som vi är rädda för och vill undvika. 

Vardagsexempel 
Hannes funderar över varför Greta var så frånvarande igår efter tennisträningen, sen oroar han sig för hur han ska hinna göra klart uppgiften tills imorgon och så hoppar han tillbaka till gårdagen igen och tänker på hur Greta agerade. Hade han gjort något fel? Hon verkade inte bry sig om honom. Tycker hon inte om honom längre?

Idrottsexempel
Nora är frustrerad över hur hon kunde missa mål när hon hade världens målchans. Hon börjar undra om det andra laget kommer hinna kvittera innan första halvlek är över. Plötsligt ser hon en möjlighet och tar en lång djupledslöpning i nästan maxfart men hon fick ingen passning. Hon följer med spelet och håller sin position men är lite frånvarande. Hennes tankar hoppar mellan det missade skottet, tankar om hur de ska hinna kvittera och om hon kommer behöva starta på bänken nästa match. 

Hur ofta är du närvarande i stunden, i det du upplever just då? Det är inte så lätt att vara närvarande här och nu. Tankarna glider ofta iväg bakåt och framåt i tiden. Och det kan självklart vara bra att också tänka på det som har hänt och det som kommer att hända. Det finns många anledningar till varför det också kan vara givande (till exempel undvika faktiska faror). Generellt sett är det dock bäst att vara närvarande i nuet. Det är ju nu vi lever, det är nu livet händer.

Medveten närvaro har haft positiva effekter på ångest, stress, depression och utmattning. Om vi arbetar med att vara närvarande i fler situationer i övriga livet (till exempel när vi går hem från jobbet, sitter på en föreläsning eller prata med en kompis) har vi förmodligen också bättre möjligheter att lyckas vara närvarande under övningar på träningar och i viktiga situationer under en tävling (när du serva hem första set). Förmågan att vara närvarande i nuet är en träningssak, vi behöver aktivt träna på det ofta och regelbundet för att bli bättre på det.

Det är bra att påminna sig själv att vara närvarande då och då, till exempel varje morgon, några bestämda gånger varje dag eller i vissa situationer, till exempel när du viker tvätten, äter frukost, har ett möte med en kollega, pluggar hemma, hälsar på mormor eller inför varje övning på träningen. När vi är närvarande i stunden är det bra att arbeta med att vara öppen för våra tankar och känslor samt det som händer runt oss. Att vi inte dömer och värderar, utan är accepterande, visar oss själva förståelse och strävar efter att vara nyfikna.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Yente Van Eynde på Unsplash

Socialt stöd till idrottare 

Socialt stöd fyller många viktiga funktioner för människor. I regel är vi flockdjur och beroende av andra människor på olika sätt. Även inom idrotten är socialt stöd viktigt, oavsett ålder och nivå. Barn, ungdomar och elitidrottare behöver alla någon typ av socialt stöd. Detta behov varierar på flera sätt, bland annat upplever idrottare många olika typer av behov (t.ex. golfaren Emilio har det emotionellt tufft just nu och tennisspelaren Silje har det svårt ekonomiskt).

Eftersom det finns olika flera typer av behov finns det även olika typer av socialt stöd. Fyra vanliga indelningar när det gäller vilken typ av socialt stöd som kan ges är: Emotionellt stöd, uppskattningsstöd och informativt stöd och instrumentellt stöd. Alla dessa typer kan variera i hur givande de är för idrottare. Om de är givande eller ej beror på en rad olika faktorer, till exempel vad idrottaren föredrar, vad det gäller för något (t.ex., tidigt skede av en idrottsskada, brist på pengar eller en dålig prestation i en viktig tävling) och vem som ger stödet. Nedan går jag igenom de olika typerna av socialt stöd lite mer: 

Emotionellt stöd
Man visar idrottaren att man bryr sig om hen och finns där för hen. Man lyssnar på idrottaren, visar empati och validerar hen.

Uppskattningsstöd (esteem support)
Man förstärker idrottarens kompetens och självvärde. Man ger positiv feedback på hens färdigheter och uttrycker en tro på att personen kan hantera stressfyllda situationer. 

Informativt stöd  
Man ger råd, tips och vägledning till idrottaren. 

Instrumentellt stöd 
Man ger konkret hjälp, skjutsar idrottaren, ger ekonomiskt stöd, hjälper till med utrustning och packning. 

Hur bra idrottares sociala nätverk är på att ge det stöd som idrottaren behöver varierar mellan idrottare och över tid. En del idrottare får alla typerna av socialt stöd från sitt sociala nätverk, andra kanske till exempel inte får så bra emotionellt eller instrumentellt stöd. En del idrottare kan välja vilka de vill gå till för olika typer av stöd (t.ex. pappa för emotionellt stöd efter en tävling och tränaren för informativt stöd inför en tävling). De kanske till och med har flera olika människor att välja mellan för samma typ av stöd (de kanske kan söka emotionellt stöd efter en tävling hos mamma, pappa, tränare, vänner och deras partner). Andra idrottare kanske förlitar sig på färre människor för alla typer av stöd (de kanske bara får stöd av deras tränare, mamma eller partner).  

Vilka typer av stöd har du behov av i olika situationer? 

Vilka ger dig de olika typerna av socialt stöd?

Är du nöjd med hur ditt sociala stöd ser ut? 

Önskar du att du hade bättre möjligheter till socialt stöd? 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Joe Neric på Unsplash

Upplever du att det är jobbigt att ta beslut? 

Hela tiden, varje dag, tar vi mängder av olika beslut. Små och stora. En del idrottare upplever att det generellt sett inte är några konstigheter att ta olika beslut. Andra upplever att det är mer utmanande och många gånger tidskrävande och jobbigt.

Det finns flera skäl till att man kan känna att det är jobbigt att ta beslut. Det kan bero på att man vill att det ska bli bra beslut, att det är viktigt att det blir så bra som möjligt. Det kan även bero på att idrottaren upplever att det är jobbigt när hen tar fel beslut. Idrottaren kanske blir arg på sig själv för att hen borde ha tagit ett bättre beslut. Hen kanske ifrågasätter hur hen kunde ha tagit ett så dåligt beslut och ältar det och funderar över hur det hade varit om hen hade tagit ett bättre beslut. Detta kan vara en jobbig process som kan fortsätta länge. 

Den här texten handlar inte om snabba beslut under en idrottsaktivitet (t.ex. ta en djupledslöpning eller inte, passa eller skjuta, slå en fade eller draw, slå en kort, vinklad crossforehand eller en rak forehand, slå en flack serve eller en kickserve; här kan du läsa mer om hur du kan bli bättre på att ta snabba beslut under till exempel en tennismatch eller en golftävling: ”Vilket slag ska jag välja?”). Den här texten handlar snarare om beslut inom idrotten och livet i övrigt som man har lite mer tid för. Det kan handla om att byta volleybollag, byta putter, byta tennisracket, om man ska ta hjälp av en idrottspsykologisk rådgivare, eller besluta om man ska träna eller vila en lördagsförmiddag.  

Om man upplever att det är svårt att ta beslut finns det några saker man kan tänka på. Ifall man ofta drar ut på det och tar onödigt lång tid på sig för att ta beslut är det är bra att träna på att ta beslut snabbare. När man har tillräckligt med information för att ta ett beslut är det bra att bestämma sig och fatta beslutet. Det handlar inte om att stressa fram beslut, utan snarare att inte maska med det, dra ut på det för att det är jobbigt att ta beslutet. Många väntar med att ta ett beslut för att de inte är säkra på vilket beslut som är rätt att ta och att det skapar en jobbig osäkerhet som stressar dem. Generellt sett hjälper det dock inte att vänta och ge det mer tid. Det blir snarare mer problematiskt, beslutet tar mer tid än nödvändigt (vilket innebär att det tar tid från andra saker), man ältar förmodligen vilket är krävande på flera sätt och det kan innebära att man i slutet känner sig mer stressad och kanske på grund av det tar ett sämre beslut än om man hade tagit det i lugn och ro från början. 

Det kan också vara bra att göra en kort utvärdering när man känner till resultatet av beslutet. Om det var ett bra beslut så uppmärksamma det (och reflektera över vad man kan lära dig av det). Om det var ett dåligt beslut kan det vara bra att reflektera hur man skulle kunna göra nästa gång i den situationen. Det är även viktigt att uppmärksamma att det var bra att man tog ett beslut, att man inte dröjde med beslutet i onödan (om så var fallet). När man har gjort analysen är det fördelaktigt att släppa det (och analysen behöver inte vara lång, det är snarare bra om den är kort och effektiv). 

Det kan ju givetvis vara så att det kommer tankar om beslutet och resultatet efter det att beslutet är taget (och när man har upplevt resultatet av beslutet) och det är ok. Samma sak när det gäller frustration eller besvikelse. Det är ok att tankarna och känslorna kommer. Arbeta med att acceptera det och fokusera på det som är meningsfullt, till exempel läsa läxan, se på filmen, prata med en kompis eller vara närvarande i förberedelserna inför nästa serve.  

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Anthony Tori på Unsplash

Jag vill inte köra ur nästa slalomtävling! 

Leonard har kört ur de sex senaste slalomtävlingarna han har tävlat i (varje gång i första åket). Han upplever detta som väldigt jobbigt och stressande och han vet inte hur han ska hantera det. Vad ska han göra för att klara av båda åken i nästa slalomtävling? Han vill bara ta sig ner nu. Det är förståeligt att fokus under nästa tävling ligger på att klara sig ner, på att inte köra ur. Oavsett hur han agerar under åket finns det dock en risk att han åker ur. 

Något som kan hjälpa Leonard i den här situationen är att ta bort uråkning ur bilden. I alla fall till viss del. Självklart kommer han tänka på det och naturligtvis vill han inte åka ur. Men i nuläget ligger ett väldigt stort fokus på att han inte vill göra det. Det är förståeligt men oavsett vad han gör finns risken att han gör det och hans fokus på det (att inte åka ut) hjälper honom inte att genomföra åket på ett bra sätt. Istället kan det vara bra att fokusera på hur han vill åka och att genomföra det på ett så bra sätt som möjligt oavsett om han kör ur eller inte.

Om han arbetar med att fokusera på åkningen (och att det är ok att åka ur) bör chansen öka att han blir bättre på att åka på ett önskat sätt under tävlingar och även under den kommande slalomtävlingen. Detta bör också leda till att risken för att han kör ur minskar eftersom han inte fokuserar på det lika mycket och istället fokuserar på det han ska göra (vilket han även brukar göra när han åker bra). Detta är dock inte huvudsyftet med att tänka på det här sättet, syftet är att åka bättre under tävlingar. 

Om Leonard genomför slalomåket utan att köra ur är det bra om han inte lägger fokus på hur skönt det var att han kom ner (på att han inte åkte ur). Det är bättre om han fokuserar på själva åket och om han har arbetat med att åka på det sätt han vill är det bra om han uppmärksammar det och ger sig själv beröm för att han arbetade med det. Om Leonard jobbar med att åka på det sätt han vill under åket och kör ur är det viktigt att jobba med att acceptera det samt att ge sig själv beröm för att han arbetade med rätt saker under åket (det viktigaste är att han arbetar med att göra rätt saker, rätt beteenden, under åkningen). 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Chris Biron på Unsplash

De jobbiga tankarna får finnas där när jag spelar golf 

”Slå inte ner i vattnet!”, ”Tänk inte på bunkern!”, ”Vad kommer hon säga om det går dåligt?”, ”Ååå va läskigt!”, ”Kommer jag duffa igen?”, ”Det kommer inte gå!”, Jag måste göra birdie!”, ”Jag får inte missa vänster!”

Du kommer uppleva tankar som är jobbiga när du ska slå, kanske inte innan varje slag men då och då. Det spelar ingen roll hur duktig du blir, ibland kommer du tveka, bli rädd eller uppleva en ångestladdad tanke. Du kommer heller aldrig kunna bli av med de jobbiga tankarna helt och hållet. 

Däremot kan du lära dig hantera dem på ett bra sätt. Det finns flera sätt att träna på för att bli bättre på det. Till att börja med är det viktigt att skilja på dig själv och dina tankar. Din uppmärksamhet hoppar fram och tillbaka mellan olika tankar, tankar som är mer eller mindre funktionella, jättekonstiga, hemska, roliga, neutrala och trevliga. Det du kan göra är att arbeta med att fokusera och återfokusera på det du vill (och låta de jobbiga tankarna finnas där utan att öppna dörren till dem).

Tankar är bara tankar och de är inte farliga i sig. Bara för att du tänker något betyder inte det att det kommer hända. En tanke som är besvärande för en person behöver inte vara besvärande för en annan och jobbiga tankar kan gå från att vara negativa till att upplevas som neutrala eller positiva. Du kan även tänka att du kommer slå i vattnet eller toppa bollen precis innan du ska slå och ändå slå ett fantastiskt slag. 

Vissa tankar är generellt sett bättre (och mer hjälpsamma) än andra i vissa situationer men de mindre vettiga tankarna behöver inte påverka dig på ett negativt sätt. Det är när du är rädd för tankarna, tror att de är sanna när de inte är det eller när du ältar dem som de kan bli problematiska. Ju räddare du är för tankarna och ju mer du vill undvika dem desto mer kan de påverka dig och desto oftare kommer du troligtvis uppleva dem. Det är därför viktigt att acceptera det faktum att du kommer tänka besvärande tankar och träna på att spela så bra som möjligt när du gör det.  

Det kan vara givande att fundera över vilka tankar du brukar tänka samt vilka du stör dig mest på. Något du sedan kan göra några gånger är att ställa dig på övningsområdet och slå samtidigt som du tänker de tankarna för att träna på att hantera dem när du slår. Du lär dig då att du kan slå bra slag ändå och tankarna blir inte lika skrämmande. 

Det är bra att veta vad du vill fokusera på när du ska slå. Det blir då tydligare vad du faktiskt ska göra och genom att fokusera på rätt saker ökar möjligheten att du slår bra slag. När du spelar kan du arbeta med att acceptera de jobbiga tankarna och känslorna du upplever, låta dem finnas där (utan att undvika dem eller försöka bli av med dem) och återfokusera på det du vill. Genom att arbeta med det kan du bli bättre på att bibehålla fokus på det du vill fokusera på och att sedan att återfokusera på dem när du noterar att ditt fokus har glidit iväg till något annat.  

Exempel 
Lovisa har under en tid tillbaka börjat fokusera mer på sin mentala träning och arbetar nu med en idrottspsykologisk rådgivare. Under den senaste månaden har hon tränat på att hantera jobbiga tankar och känslor på ett bättre sätt. Det har varit tufft då hon har arbetat med att göra det hon ska fast det har känts obehagligt och dåligt. Tidigare bytte hon ofta klubba eller strategi när tankarna blev för jobbiga. Hon genomförde till exempel sina rutiner väldigt snabbt och slog för vågade eller för säkra slag. 

På träningar och tävlingar har hon nu tränat på att till exempel stanna kvar i tankarna och genomföra rutinerna i ett lugnare och bättre tempo samt fortsätta slå med drivern fast hon känner sig osäker eller tankarna snurrar. Efter slagen genomför hon sin post-shot rutin

Under den senaste veckan har Lovisa märkt att känslorna har svalnat och tankarna lugnat ned sig i de jobbiga situationerna. Visst, det kan vara riktigt tufft ibland men hon har en annan distans till känslorna och tankarna. Hon vet att de är tillfälliga och att hon inte behöver gå in i dem, hon vet att hon kan slå bra slag fast jobbiga tankar finns där i bakhuvudet. Lovisa har blivit bättre på att fatta beslut utifrån vilka beteenden som är bäst i de olika situationerna och inte baserat på hur jobbigt det känns inför slagen. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologiska rådgivare) 

Foto av Edewaa Foster på Unsplash

Är det bäst att alltid vara med när mitt barn tävlar?

En del föräldrar är väldigt involverade i deras barns idrottande medan andra föräldrar har lite mer distans till det och låter barnen sköta det mesta själv. Hur ofta föräldrar är med och ser på när deras barn tävlar variera självklart mycket från förälder till förälder. Generellt sett finns det väl inga rätt eller fel. Det självklart jättekul och positivt att föräldrar har ett stort engagemang i deras barns idrottande. Självklart beror det också hur engagemanget ser ut och det kan i vissa fall bli lite för mycket. Ibland kan det ju snarare upplevas som att det är föräldern det handlar om och inte barnet. 

En tumregel som man kan använda gällande om man ska se på när sitt barn tävlar är: 

  • Är du aldrig med när ditt barn tävlar är det bra att vara med på några tävlingar
  • Är du alltid med när ditt barn tävlar är det bra att avstå en eller flera tävlingar

Varför är det bra att avstå från att vara med under en eller flera tävlingar då? Det är väl roligt att jag är där och stöttar? Det är väl kul att hon upplever att vi föräldrar är engagerade och stöttar henne? Det är ju så roligt att titta på! 

Många barn tycker om att deras föräldrar ser på när de tävlar. En del barn tycker dock nog inte om det och andra barn uppskattar nog generellt sett att deras föräldrar ser på men de kanske inte gillar att de alltid är med och tittar. 

Många barn har väldigt bra koll på vad deras föräldrar gör på läktarna och söker deras bekräftelse och vill se deras föräldrars reaktioner stup i kvarten. Det är nog skönt och nyttigt om de slipper förhålla sig till sina föräldrar under några tävlingar ibland. Det kan bli lättare för dem att fokusera på sig själva och det de ska göra. Några barn känner att de behöver föräldrarnas stöd och hjälp när de tävlar. För dem är det nog nyttigt att träna på att klara av det på egen hand. 

Om ett barns föräldrar inte är med varje gång, utan att barnet vid något tillfälle åker med sina kompisar till tävlingen istället blir det tydligare för barnet att hen faktiskt idrottar och tävlar för sin egen skull. I de flesta fallen är det redan tydligt för barnet men det kan bli en bekräftelse (medvetet eller omedvetet) på att så verkligen är fallet. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologiska rådgivare) 


Här kan du läsa om vad du som förälder kan göra för att hjälpa ditt barn att vara bli snällare mot sig själv

Foto av Massimo Sartirana på Unsplash

Även dåliga träningar kan vara givande

Oavsett hur bra du blir på din idrott kommer du uppleva träningspass då du presterar sämre än vanligt. Det är naturligt att din prestationsnivå varierar både under själva träningspassen och från träning till träning. Ibland presterar du kanske riktigt bra, under många träningar kommer du att prestera bra, någon gång presterar du ganska dåligt och ibland väldigt dåligt. Det är så det kommer att vara och det bästa du kan göra är att acceptera det och gör det bästa av det. 

Om det kommer vara så att du kommer prestera sämre under vissa träningar hur kan du då ta tillvara på det på bästa sätt? Ska du avbryta träningen om det händer? Ska du sluta bry dig och fortsätta på autopilot? Ska du bli arg, skrika, kasta badmintonracket i väggen, slå golfklubban i marken och gå runt och gnälla på dig själv och alla andra? Eller ska du jobba med att vara ok med att det är som det är just då, förenkla, hjälpa dig själv, uppmärksamma det du gör bra, peppa dig själv och fortsätta göra ditt bästa?  

Tennisexempel
Rikard är en tennisspelare med höga mål (här kan du läsa mer om tennispsykologi: ”Träna mentalt och prestera bättre på tennisbanan”). Han tränar och tävlar mycket. Idag är det tisdag och han började träningen för ett tag sedan. Han inledde träningen ganska bra men nu spelar han dåligt. Inget funkar typ. Forehanden flyger, han får inte riktigt kontroll på den och backhanden känns konstig. Rikard påminner sig själv om att man har sämre träningar ibland, det är inget konstigt, det är normalt. Han tänker att han ju faktiskt har en möjlighet att träna på att hantera det på ett bra sätt nu. Det här kommer att hända många fler gånger i framtiden, både på träningar och under matcher. Därför är det jättebra att arbeta med att bli bra på att hantera det. 

Under nästa paus sitter han ner och funderar på hur han ska göra. Han kommer fram till att han måste arbeta med att spela på det sättet han vill spela. Hans forehand flyger just nu och då kan han inte hålla igen mer bara för att han blir rädd för att slå ut. Han behöver arbeta med att röra sig lite bättre, öka intensiteten i fotarbetet och komma rätt till bollen. Han känner inte riktigt att han litar på sin forehand i nuläget men han vet att han har en bra forehand så han får arbeta med att ändå lita på den, han får välja att göra det. Han ska förbereda sig i tid, ta bollen tidigt, ha vikten framåt och slå igenom ordentligt. Han ska försöka slå forehanden på samma sätt som när allt funkar och han har självförtroende. Släppa loss i slaget. Samma sak gäller på backhandsidan och han ska slå den när han har möjlighet istället för att slica. Han ska arbeta med att lita på slaget och släppa loss. 

Det blev en givande tennisträning för Rikard. Oavsett om han sedan hade börjat spela mycket bättre efter pausen eller om han hade fortsatt spela dåligt hade det varit en meningsfull träning om han hade fortsatt att arbeta med att hantera situationen på ett bra sätt. Förmodligen hade han under resten av träningen spelat bättre om han agerade som han gjorde jämfört med om han uttryckt sin frustration genom att klaga och älta hur dålig han var. 

Om Rikard skulle börja spela bättre efter pausen och fortsatte spela bra under träningen hade Rikard nog förstått att hans arbete med att hantera situationen hade fungerat väl. Oavsett hade det dock varit viktigt att genomföra en kortare analys efter träningen och uppmärksamma hur han agerade i situationen och vad han gjorde för att hantera den på ett bra sätt. Om spelet inte hade blivit bättre skulle det vara bra om Rikard efter tennisträningen arbetar med att acceptera att spelet inte hade fungerat och att han tillåter sig att vara stolt över sig själv för att han försökte acceptera situationen samt ge sig själv beröm för att han verkligen ansträngde sig med att agera på rätt sätt och spela så bra som möjligt. Genom att göra det under dåliga träningar blir han bättre på att hantera dåligt spel i framtiden (både under matcher och träningar). Han lär sig hur han ska agera i sådana lägen och han kommer att bli bättre på att vända dåligt spel till bra spel. 

Lycka till!
Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

……………………..

Här kan du läsa mer om hur du kan bli bättre på att spela tennis när det inte känns bra

Foto av Braden Egli på Unsplash

Använd en post-shot rutin efter dina golfslag

Många golfspelare har en pre-shot rutin, det vill säga en rutin för hur de ska förbereda sig inför sina golfslag. Det är inte lika vanligt att golfspelare har en post-shot rutin. En post-shot rutin är en rutin för hur man agerar efter att slaget, den kan innehålla olika saker man tänker på och/eller gör. 

En post-shot rutin är viktig eftersom du vill få ut så mycket som möjligt av varje golfslag. Du vill ju även skapa bra förutsättningar för att hantera tiden fram till nästa golfslag på ett bra sätt (här kan du läsa mer om vad du kan tänka på mellan slagen) och för att slå nästa slag på ett så bra sätt som möjligt. När du har kommit fram till det bästa sättet att lära dig av dina slag och hantera dina tankar och känslor på är det ju också klokt att göra det efter varje slag, inte enbart efter vissa. Dels vill du ju hantera dina tankar och känslor på ett bra sätt efter varje slag och dels vill du ju skapa bra förutsättningar innan varje slag. Ju oftare du genomför rutinen desto bättre blir du ju också bättre på att genomföra den. Chansen är även större att du faktiskt genomför rutinen när du behöver den som mest under tuffa och utmanande perioder under golftävlingar. 

Om du slog ett dåligt slag och inte hanterar det på ett bra sätt är risken stor att du går och tänker på det slaget när du sedan går mot bollen för att slå nästa slag. Du kanske ser slaget framför dig om och om igen, du är sur och ledsen för att du slog ett så dåligt slag i det läget, du funderar eventuellt över varför du inte fick till det och oroar dig för att slå ett sådant slag igen. 

Med en bra post-shot rutin ökar dina chanser att hantera föregående slag på ett bra sätt och att du utvecklas mer. Det kan även ge dig bättre förutsättningar att prestera bra vid nästa slag. En rutin kan se ut på olika sätt. Det är viktigt att den känns bra och meningsfull för dig och att det är något du kommer att tillämpa efter dina golfslag. Ett förslag på en bra post-shot rutin ser ut så här: 

Gör ditt bästa med att acceptera att slaget blev som det blev och ställ dig själv frågorna: 

  • Hur kunde jag ha gjort det bättre? 
  • Vad gjorde jag bra? 

Släpp sedan det slaget och vila mentalt fram tills att du kommer fram till bollen igen. 

Efter slaget kanske du upplever att det blev dåligt och/eller att vissa saker i din sving inte fungerade så bra. Det kan då vara bra att reflektera över hur du kunde göra en eller flera av de sakerna bättre. Efter det är det bra att reflektera över vad du gjorde bra i ditt slag. Nedan går jag igenom det här lite mer i detalj. 

Hur kunde jag ha gjort det bättre? 
Det kanske var något du inte riktigt fick till i slaget. Det blev en fade istället för en draw, det var ett par tekniska detaljer du inte fick till och/eller så höll du igen i slaget. Genom att reflektera över hur du kan göra det bättre nästa gång tar du med sig vad du faktiskt ska göra då istället för vad du gjorde dåligt. Du tar med dig konkreta lärdomar och saker du kan göra och fokusera på vid nästa tillfälle för att det ska bli bättre. Det finns inget egenvärde i att fokusera på det du gjorde dåligt. Det bästa du kan göra är att acceptera att det inte gick bra och att sedan fundera på hur du kan göra det bättre nästa gång, till exempel att du verkligen ska committa då. Om det då blir ett dåligt slag så får det vara så, men då har du i alla fall gjort vad du har kunnat när det gäller det.  

I och med att du får med dig idéer på hur du kan göra det bättre så har du lärt dig något av misstaget. Då är det inte bara negativt, du får ju ut något av din nya erfarenhet. Det kan även vara bra att föreställa dig att du slår slaget på det sätt du vill (t.ex., att du committar 100 procent). Det kan göra att du tar med dig det på ett ännu bättre sätt och faktiskt får en positiv upplevelse av slaget. 

Vad gjorde jag bra? 
Om du uppmärksammar det du gjorde bra under slaget är chansen större att du tar med dig det och även gör på det sättet vid nästa golfslag. Det kan även vara positivt för självförtroendet eftersom du blir mer medveten om vad du faktiskt gör bra och eftersom du uppmärksammar det. Den starkaste källan till situationsspecifikt självförtroende (self-efficacy) är just tidigare erfarenheter. 

Om du fokuserar på det du gör bra ger du förmodligen också mindre utrymme till sämre saker i ditt slag (och som inte heller förtjänar något utrymme, det leder förmodligen inte till något positivt om du fokuserar på de aspekterna av slaget). Genom att uppmärksamma det du gör bra finns även chansen att ditt humör håller sig på en bättre nivå och att du inte blir lika frustrerad senare under rundan. Om du är inne i en dålig period under golfrundan och bara noterar det du gör dåligt vid varje slag finns risken att du blir mer och mer frustrerad (och ännu mer fokuserar på det som är dåligt). Om du under samma period uppmärksammar det du gör bra kanske ditt humör håller sig på en bättre och mer stabil nivå och det kan därmed vara lättare att vara närvarande i nuet. 

När ska jag genomföra post-shot rutinen? 
Du kan påbörja rutinen direkt efter att du har genomfört slaget och sett resultatet av det (t.ex., träff, hur bollen flög, riktning, skruv, var bollen landade), när du har gett klubban till din caddie eller efter att du har lagt ned klubban i din golfbag. Det spelar inte så stor roll. Det viktiga är att du så fort som möjligt efter slaget, när det passar dig, reflekterar över din pre-shot rutin och ditt slag (i din post-shot rutin analyserar du inte bara ditt golfslag utan även hur du förberedde dig för slaget).

Hur lång ska post-shot rutinen vara? 
Det är upp till dig hur lång din post-shot rutin ska vara och det är också något som kan variera från slag till slag. Det är viktigt att kunna vara flexibel med din rutin (du har inte en rutin för sakens skull, du har den för att hjälpa dig själv att må bättre, utvecklas mer och prestera bättre på golfbanan). Du har en grundrutin och sedan kan du variera vilka punkter i rutinen som du ska inkludera efter dina slag och hur lång tid du ska spendera på varje punkt (generellt sett är det dock bra att använda hela rutinen och att genomföra den på samma sätt men ibland passar det inte). Efter vissa slag kanske du lägger lite mer tid på att gå igenom stegen i din rutin, efter ett visst slag kanske det till exempel tar längre tid att komma fram till hur du skulle göra det bättre nästa gång (ibland är det tydligt hur du ska göra det bättre nästa gång och ibland kräver det lite mer analys och reflektion). Efter andra slag är din rutin till exempel kort och effektiv (efter ett fantastiskt slag kanske du uppmärksammar att du committade till hundra procent, hade riktigt bra fokus på det du skulle fokusera på och att du hade ett bra tempo i svingen). På green blir rutinen generellt sett kortare på ett naturligt sätt (eftersom det kan vara ganska kort om tid mellan puttarna). Det är viktigt att poängtera att det är minst lika viktigt och bra att genomföra post-shot rutinen efter puttar som efter andra golfslag (t.ex. utslag eller inspel). 

Ibland kanske du inte reflekterar över hur du ska göra något bättre, du kanske bara lyfter det du gjorde bra. Exempel: 

Du spelar en golftävling och under den första rundan slår du en riktigt bra järnfemma på hål fyra. Du gjorde allt bra i det slaget och väljer att bara förstärka det. Du reflekterar över vilka moment du gjorde bra och hur du lyckades med det. Du väljer att inte reflektera över hur du kunde ha genomfört det på ett bättre sätt. Sedan släpper du golfen och fokuserar på naturen runt dig medan du går mot green.  

När det gäller vissa slag kanske du inte kan hitta något du gjorde bra, du fokuserar bara på hur du kunde ha gjort det bättre. Exempel: 

Ditt inspel på det sjätte hålet (med en järnsexa) var inte alls bra. Du hoppade över din pre-shot rutin, var ofokuserad och du fick inte till tekniken alls. Det blev en allt för kraftig slice och din boll landade vänster om green i tjock ruff. Efter det slaget lyckades du inte identifiera något du gjorde bra. Du funderar istället över vad du kunde ha gjort bättre. Du kommer på två saker som du ska tänka på vid nästa slag. Du lämnar nu slaget bakom dig och frågar din medspelare hur det är med familjen. 

Ofta går det dock att hitta något du gjorde bra även om det kanske inte är uppenbart med en gång. Om du slår ett riktigt bra slag men valde fel klubba så kanske bollen landar alldeles för kort eller långt. Det är ju dock viktigt att uppmärksamma att slaget var bra. Ett annat tillfälle kanske du i en utmanande situation ändå committar fullständigt till slaget och då är det viktigt att uppmärksamma det även om slaget i sig blev dåligt. 

Att genomföra en rutin efter varje golfslag kräver mer disciplin under en golfrunda jämfört med om du aldrig gör det, eller om du gör det ibland när du känner för det. Det finns också en risk att du glömmer att genomföra rutinen efter ett eller flera golfslag. Det är bra att anstränga dig för att genomföra rutinen efter varje golfslag men om du glömmer att göra det efter ett (eller flera) golfslag är det ok. Det är inget att stressa upp dig över och det är dumt att klanka ner på dig själv (det hjälper aldrig att vara taskig mot dig själv, det är bättre att vara snäll mot dig själv, läs mer om det här: ”Vad innebär det att vara snäll mot sig själv i ett idrottssammanhang?”). Arbeta istället med att acceptera det och gör ditt bästa för att genomföra din rutin efter nästa slag. Om du blir bra på att genomföra rutinen efter alla golfslag kommer det förmodligen bli lättare att genomföra den efter ett tag, du kanske inte ens behöver reflektera över det utan genomför den automatiskt. Även om det känns som att det kräver mer av dig att genomföra rutinen är det möjligt att hela golfrundan faktiskt blir mindre ansträngande eftersom du använder dig av en strategi som kan hjälpa dig att hantera dina tankar, känslor och erfarenheter på ett bättre sätt. 

Det är bra att regelbundet utvärdera hur arbetet med din post-shot rutin går, dels om du genomför den efter varje slag och dels om den fungerar bra ett bra sätt (om den fungerar bra är det värdefullt att uppmärksamma det och om den behövs förbättras är det bra att notera det och fundera över hur du kan göra det). En rekommendation är att utvärdera arbetet med din post-shot rutin efter varje golfrunda. 

Lycka till!
Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)


Omröstning. Hur tycker du att man ska skriva det? Väljer ni alternativ 1, 2 eller 3 (se nedan)? Skriv (och motivera gärna) i kommentarsfältet.

  1. Pre-shot rutin och Post-shot rutin
  2. Pre-shot-rutin och Post-shot-rutin
  3. Pre-shotrutin och Post-shotrutin

Skriv även gärna om blogginlägget i kommentarsfältet, dela med er av tankar, idéer, reflektioner och frågor.

Foto av Andrew Shelley på Unsplash

Vad ska jag tänka på mellan slagen? 

För att prestera på golfbanan är det viktigt att fokusera bra på ett bra sätt när man slår. Därför gäller det att arbeta med sitt fokus på ett adekvat sätt under rundan. En golfrunda kan hålla på i mer än fem timmar och det går självklart inte vara fokuserad på sitt spel och bibehålla fokus så länge. Det blir därför naturligt att man som golfare slappnar av mentalt och fokuserar på andra saker än golf mellan slagen. Under en runda när det är tävling tänker dock många golfare för mycket på deras golf och deras prestationer. Många golfare tänker då väldigt mycket på föregående slag, deras score, hur de ligger till i tävlingen, vad som kommer hända efter tävlingen om det går bra eller dåligt och så tänker många på hur de ska spela nästa slag långt innan de har kommit fram till bollen. 

För att en golfare som tävlar ska kunna arbeta med sitt fokus på ett bra sätt när hen ska slå är det viktigt att få bra med mental återhämtning mellan slagen. Det är givande att utvärdera slaget som hen precis slog men sedan är det också viktigt att släppa det. Efter en analys hjälper det inte att analysera slaget igen och igen eller att älta hur dåligt det gick.

Det är också bra att förbereda sig inför nästa slag (t.ex., tänka på hur vinden blåser, hur bollen ligger, och olika avstånd) men det finns en gräns för hur lång förberedelse som är lämplig och det är generellt sett bättre att börja med förberedelserna när man väl kommer fram till bollen. Det kan vara svårt att se hur bollen ligger och vilket slag som är bäst att slå innan man är framme vid bollen, även om den ligger på fairway. 

Så mellan spelarens post-shot rutin och hens pre-shot rutin är det generellt sett bättre att tänka på andra saker än golf. Det finns olika saker man kan fokusera på. Här är några exempel på olika typer av saker du kan tänka på när du spelar: 

  • Prata med din caddie eller någon av de du spelar med. Prata om saker som inte handlar om tävlingen eller dagens runda, kanske om någon aktuell sporthändelse, vad ni ska göra i veckan eller vad ni tycker om Dawn FM. 
  • Lägg fokus på omgivningen. Notera naturen, se på himlen, se ut över landskapet, lyssna på fågelsången och se på de olika träden. Golfbanor är ofta vackra och det kan vara skönt att vara ute i naturen. Ta tillvara på det. 
  • Fokusera på din gång och arbeta med att bibehålla en speciell takt och tempo. Ett par andra alternativ är att du antingen scannar av kroppen och arbetar med att gå mer avspänt eller att du fokusera på din andning medan du går. 
  • Tänk på något roligt, neutralt eller mysigt. Något som är behagligt att tänka på, som inte väcker ångest eller obehag. Det skulle till exempel kunna vara att tänka tillbaka på hur mysig helgen var, den trevliga frukosten du hade med din pojkvän, vilken färg du ska ha i sovrummet eller hur det ska bli att åka ut och fiska i helgen med dina kompisar. 

Självklart går det inte att hindra tankarna relaterade till spelet, prestationerna och antal slag från att komma. Det är inte heller önskvärt. Men du kan välja om du vill gå in i dessa tankar eller om du bara noterar dem och sedan återfokuserar på naturen runt dig (du kan läsa mer om det här: ”Öppna inte dörren till tankarna under tävlingen”.

Ibland kan det givetvis krävas att du tänker på din golf mellan slagen också. Du kanske är inne i en tuffare period och behöver arbeta lite mer med att hantera dina känslor på ett bra sätt. Eller så kanske det finns ett konkret problem du upplever under tävlingen. Då är det givetvis bra och viktigt att tänka på det och att arbeta med att hitta en lösning. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Allan Nygren på Unsplash

Som föräldrar befinner vi oss i en unik situation

Något som idrottsföräldrar har en möjlighet att hjälpa deras idrottande barn och ungdomar med är att skapa förutsättningar för dem att prestera bra, vara motiverade, hantera deras känslor (till exempel frustration och nervositet) på ett bra sätt, fokusera väl och hantera motgångar på ett bra sätt. 

Det finns många sätt som föräldrar kan hjälpa deras barn att hantera känslor och utmaningar på. Ett sätt är att hjälpa dem att få och bibehålla en bra balans i deras liv. Att ha en balans mellan skolan, deras idrott/idrotter, andra eventuella fritidsintressen (t.ex., sång, dans, måla, spela instrument och dataspel) och att umgås med vänner, släktingar och familj. Här befinner sig föräldrarna i en unik position jämfört med till exempel tränarna, barnens lärare och barnen själva (speciellt när barnen är yngre). Föräldrarna bör relativt sett ha bra koll på barnens olika aktiviteter, hur mycket tid de tar, när de genomför dem, hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna och hur barnen mår. 

Eftersom föräldrar har möjlighet att ha en bra översikt är det bra om de regelbundet reflekterar över hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna, hur barnet mår och hur deras återhämtning ser ut. Ibland kan det vara bra att göra lite justeringar, vid något tillfälle är det kanske bättre för barnet att hoppa över en tävling eller träning och att vila, plugga eller hitta på något annat istället. Ibland kanske det finns möjlighet att lägga in mer träning eller fler tävlingar om barnet vill. 

Föräldrarna kan också hjälpa barnen med att bibehålla en vettig balans mellan aktiviteter med prestationsfokus och aktiviteter utan prestationsfokus. Det blir tufft för barnen att hela tiden behöva prestera. Dels blir det då mycket fokus på prestation (risken finns då att barnet får en självkänsla som är väldigt prestationsbaserad) och dels ökar risken för bristfällig återhämtning. Exempel på aktiviteter som kan innehålla ett prestationsfokus är idrottande, skola och att spela ett instrument (det behöver inte vara prestationsrelaterat men det kan vara). Exempel på aktiviteter som kan vara fria från ett prestationsfokus är att måla, skogspromenader, paddla kanot eller kajak, gå på museum, prata med varandra, laga mat tillsammans, promenera i fjällen och läsa (skönlitteratur). Vissa av dessa aktiviteter kan självklart inkludera ett prestationsfokus, det är något som är bra att ha koll på och reflektera över. 

För att skapa ännu bättre förutsättningar för att föräldrarna och barnet tillsammans ska få en bättre koll är det bra att de regelbundet pratar om hur läget är, hur barnet mår, hur balansen är och hur barnets återhämtning ser ut. Genom att ha bra och regelbundna samtal om det lär sig barnet känna sig själv, hur hen fungerar, hur hen kan skapa en bra balans och hur hen kan återhämta sig på bästa sätt (och hur mycket återhämtning hen behöver). Föräldrarna får också bättre förståelse för hur barnet fungerar och vad som fungerar bäst för hen. Genom att prata om det lär sig barnet och föräldrarna även att prata om det på ett bättre sätt med varandra. Självklart är det inte något man behöver prata jättemycket om men det är givande för alla att reflektera över det och att ha en regelbunden dialog om det. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Yanapi Senaud på Unsplash