Träna på att vara snäll mot dig själv under nästa träningspass

En av de bästa sakerna du kan träna på under ett träningspass är att vara snäll mot dig själv (läs mer om vad det innebär att vara snäll här). Det är aldrig bra att vara för hård eller taskig och du har väldigt mycket att vinna på att hjälpa dig själv. Det är dock lättare sagt än gjort att alltid vara snäll och stötta sig själv samtidigt som man försöker prestera. Därför behöver de flesta träna på det.

Hur tränar man på det då?

Det kan det vara bra att förbereda dig inför träningen. Fundera på hur du brukar vara mot dig själv under träningarna.

  • När brukar du vara extra hård?
  • Kan du komma på några specifika situationer då du är elak (t.ex. under tävlingsmoment, när du presterar dåligt, när du inte sätter en viss teknik)?
  • Hur kan du vara snäll och hjälpa dig själv i de situationerna istället?

Föreställ dig gärna en eller flera situationer då du normalt sett är taskig mot dig själv och att du istället är snäll och stöttande (läs mer om det här).

Precis innan träningen är det bra att påminna dig själv om att du ska arbeta med att vara snäll mot dig själv och gå igenom vad du ska fokusera på.

Under träningen är det bra att vara uppmärksam på vad du tänker och säger till dig själv. Kommer du på dig själv med att säga taskiga saker så sluta med det. Även om du tycker att du är dålig och att det var uselt gjort så hjälper det inte att straffa dig själv för det. Arbeta med att acceptera det som har hänt och stötta dig själv istället.

Om du är van att vara tuff och hård mot dig själv är det möjligt att du känner dig lite löjlig eller mesig om du istället är snäll under en träning. Det är du inte, du är snarare mentalt stark som kämpar emot frestelsen att trycka ned dig själv för att du presterar dåligt. Du är mentalt stark som arbetar med att till exempel släppa ett frustrerande misstag och istället visar dig själv förståelse och gör allt för att prestera så bra som möjligt i nästa situation.

Om du under de kommande träningarna är snällare än vanligt är det möjligt att du till en början inte känner dig lika disciplinerad och mentalt tuff som du skulle vilja. Du är dock inte mindre disciplinerad och mentalt tuff om du är snäll mot dig själv. Du utvecklas som mest när du kämpar och arbetar hårt med det du ska göra, inte när du är taskig mot dig själv. Det kan krävas en enorm ansträngning, disciplin och mental tuffhet att vara snäll samtidigt som du sprider bollar, aldrig får till det nya hoppet, slår bollen långt ut i skogen, när du nätt och jämnt överlever den näst sista intervallen, gör ännu ett övertramp eller missar ytterligare en enkel volley.

Efter träningen är det bra att utvärdera hur det gick. Fundera på vad som gick bra, vad som inte gick bra och vad som fungerade. Det är viktigt att vara snäll mot dig själv under analysen också. Du genomför inte analysen för att trycka ned dig själv och leta efter saker du har gjort dåligt. Meningen med analysen är att lättare kunna släppa träningen (förbättrad återhämtning) och framförallt att utvecklas.

Självklart är det också viktigt att träna på att vara snäll mot dig själv under tävlingar men det är även viktigt utanför idrotten. Om du är taskig mot dig själv i många vardagssituationer (t.ex. för att du var uppe för sent, åt för mycket godis eller glömde din jacka hos din kompis) kommer du nästan garanterat även vara elak mot dig själv när du idrottar.


Foto av Maro Gogh på Unsplash 

Annonser

En bra analys eller dåligt ältande?

Efter träningar och tävlingar är det viktigt att genomföra en analys. Det viktigaste under analysen är att lyfta några saker du har gjort bra. Det kan även vara bra att lyfta några saker som du vill förbättra. För vissa idrottare tar denna analys fem minuter, andra behöver kanske 30 minuter. Hur länge du analyserar är individuellt. Det viktiga är att du tar med dig något från matchen/träningen och att analysen inte övergår till ett ältande.

Ältande förvärrar bara dina känslor över tid. Det kan kännas skönt i stunden att vara kvar i besvikelsen. Det är ok att vara besviken men ältandet leder inte till något. Du är kvar i de jobbiga känslorna, antingen straffar du dig själv eller så vill du att det ska kännas bättre genom att fortsätta att analysera. Det resulterar i att det blir jobbigare och jobbigare att brottas med situationen och känslorna. Det är bättre om du istället kan fokusera på något annat, något som är mer meningsfullt.

Om du har en bra rutin för din analys är det också lättare att undvika ältande senare under kvällen och de kommande dagarna. När du har gjort analysen är du klar. Då är det annat som gäller (till exempel träffa kompisar, läsa läxor, se en film eller äta) och sedan förberedelser inför nästa träning eller match/tävling.

Exempel
Sigrid spelar basket och hennes lag har precis förlorat en match. Sigrid är besviken. Hon sätter sig ner för sig själv och analyserar matchen. Hon tänker på tre saker som var bra och en sak som hon vill förbättra. Hon funderar på hur hon kan förbättra den, om det är något hon ska tänka på inför nästa match och vad hon kan arbeta med under veckans träningar. Efter det är hon klar med analysen.

När hon har bytt om kommer några kompisar fram och vill prata om matchen. Sigrid sätter då vänligt men bestämt en gräns och förklarar att hon inte orkar prata om matchen mer nu. Hon föreslår istället att de ska gå ut på stan och ta en fika. Med regeln att de inte får prata basket. Besvikelsen ligger kvar men efter ett tag så känns den lättare att bära. Efter fikan är det bara små skimmer kvar av den känsla som tidigare upptog hela hennes tillvaro.

Hur vet du om det är en bra analys eller ältande?

De flesta känner nog skillnaden. Det är dock inte alltid man uppmärksammar att man ältar. Därför är det bra att arbeta med att vara medveten om vad man tänker på. Ältande innebär att du tänker samma tankar om och om igen utan att komma fram till något nytt.

Det är svårt att bestämma en viss tid för hur länge du ska genomföra analysen. Att ha en viss tid som rutin kan hjälpa dig att genomföra analysen regelbundet och undvika ältande (du vet hur lång tid du har på dig och då ser du till att göra färdigt analysen på den tiden). En del idrottare vill inte ha en viss tid och för dem kan det fungera bättre att ha det mer fritt.

Det är viktigt att du bestämmer hur du vill analysera träningen och att du har strategier för att undvika ältandet (vi kommer att skriva mer om det i ett kommande blogginlägg).


Foto av Markus Spiske på Unsplash

Mental träning: Föreställ dig att du är snäll mot dig själv under träningen/tävlingen

Något du kan göra för att bli bättre på att vara snäll mot dig själv (läs mer om vad det innebär att vara snäll här) under träningar och tävlingar är att arbeta med mentala föreställningar inför träningen/tävlingen.

Föreställ dig gärna en eller flera situationer då du normalt sett är taskig mot dig själv (t.ex. att du har gjort samma misstag tre gånger i rad) och att du nu istället behandlar dig själv på ett juste sätt och stöttar dig själv (t.ex. du arbetar med att acceptera misstagen och tänker ”Det är ok! Släpp det, kom igen nu, du fixar det här! Håll igång fötterna!”.

Tänk igenom situationen du tänker föreställa dig.

  • Varför brukar du bli arg och/eller taskig mot dig själv?
  • Hur brukar det kännas då?
  • Hur kan du vara snäll mot dig själv i den situationen istället?
  • Hur kan du stötta dig själv?
  • Finns det något du kan göra?/Hur vill du agera?
  • Finns det något du kan säga till dig själv?

Arbeta med att göra föreställningen så realistisk som möjligt. Lev dig in i situationen och föreställ dig att du är snäll mot dig själv även om du upplever frustration och/eller irritation. Var förlåtande och acceptera situationen som den är (att du har gjort en massa onödiga misstag eller att du just nu presterar dåligt). Det är som det är, läget förändras inte bara för att du vill att den ska förändras. Du måste göra det bästa av det. Ge dig själv stöd och peppa dig själv trots att du är irriterad. Träna på att prestera så bra som möjligt i ett jobbigt läge.

Användningen av mentala föreställningar kan hjälpa dig att simulera de situationer som du vill bli bättre på. Det blir ju inte lika bra träning som när du faktiskt befinner dig i situationerna på riktigt men det hjälper dig att vänja dig vid idén och det kan göra så att det känns lite mer naturligt när du väl befinner dig i situationerna i verkligheten. Det är ett bra sätt att förbereda dig inför nästa träning eller tävling.


Foto av Morgan Sarkissian på Unsplash 

Våga bryta mönster och få nya perspektiv

Samma hall, rutiner, motståndare, medspelare och taktik?

Kanske testa några nya aktiviteter i sommar?

  • Måla
  • Läsa en bok du normalt sett inte skulle läsa
  • Lyssna på musik som du inte brukar lyssna på (ge det en chans)
  • Se på konst
  • Besök en annan stad
  • Åk på en äventyrsresa
  • Umgås med människor utanför din umgängeskrets

Att få nya perspektiv kan vara guld värt! De kommer dock inte per automatik. Vi skapar våra mönster och lever i våra världar. Om du vill få nya perspektiv är det viktigt att aktivt arbeta med att bryta mönster, sätta dig i nya situationer och prova nya saker.


Foto av Steve Johnson på Unsplash

Vad innebär det att vara snäll mot sig själv i ett idrottssammanhang?

”Det är viktigt att du är snäll mot dig själv när du idrottar!”

Vara snäll? Vad innebär det? Att man ska ta det lugnt och inte anstränga sig för mycket?

Nej, det behöver det absolut inte innebära.

Att vara snäll mot dig själv i ett idrottssammanhang betyder att du ska bry dig om dig själv. Behandla dig själv på ett juste sätt och hjälpa dig själv.

Om du är friidrottare och har som mål att slå det svenska rekordet på 100 meter (10.18 för män och 11.16 för kvinnor) behöver du träna stenhårt och ta ut dig själv något enormt. Du kommer uppleva extrem mjölksyra otaliga gånger och du kommer att behöva pressa dig själv hårdare än vad du trodde var möjligt.

Om det är något som du verkligen vill uppnå och om det känns meningsfullt för dig är det snällt att göra ditt bästa för att göra det som krävs för att du ska nå ditt mål. Är det ett tufft mål är det extra viktigt att verkligen ge dig själv god återhämtning mellan träningar och tävlingar. Att du verkligen kopplar bort träning och tävling när du inte idrottar och att du även hittar på andra saker.

Under träning och tävling är det viktigt att du inte trycker ned dig själv när det går dåligt. Det är viktigt att inte älta misstag, berätta hur dålig du är och kalla dig själv elaka saker. Om du vill vara snäll mot dig själv när du idrottar så hjälp dig själv att göra ditt bästa. Arbeta med att acceptera misstag och ta med dig det du gör bra. Stötta, beröm, hjälp och peppa dig själv.

Det är inte ett dåligt träningspass bara för att du presterar dåligt

Du kommer inte att kunna prestera på topp under varje träning. Självklart ska du sträva efter att prestera så bra som möjligt varje gång du tränar men kvaliteten på dina prestationer kommer att variera. Det är naturligt och det går inte att komma ifrån.

Är det negativt om du presterar dåligt under ett träningspass? Nej, det behöver det inte vara. Dåliga prestationer under en träning kan vara givande om du hanterar situationen på ett bra sätt.

Exempel
Jasmine spelar tennis. Det är torsdag eftermiddag och hon ska träna. Redan under de första slagen upplever hon att det känns fel. Tajmingen sitter inte riktigt där. Hon missar för många slag och frustrationen växer. Jasmine börjar då att arbeta med att acceptera att hon inte spelar så bra och att hon känner sig frustrerad. Hon förenklar spelet, ökar marginalerna, arbetar med att komma rätt till bollen och att slå igenom slagen ordentligt. Jasmine ger även beröm till sig själv när hon gör saker bra, peppar sig själv och knyter näven ibland.

Trots att Jasmine (i exemplet ovan) spelade ganska dåligt blev det ett väldigt givande träningspass för henne. Hon tränade på att fokusera på rätt saker och spela så bra som möjligt fast hon presterade sämre än vanligt (hon presterade även bättre i slutet av träningen). Tränar hon på det här sättet om och om igen när hon känner att saker inte funkar kommer hon att bli bättre och bättre på att hantera liknande situationer. Hon lär sig vad hon ska fokusera på när hon inte presterar bra och hon kommer inte bli lika orolig när spelet inte stämmer. Hon vet ju vad hon ska göra för att spela så bra som möjligt i de situationerna. Genom att arbeta på det här sättet kommer hon att höja sin lägsta nivå.


Foto av Prashant Gurung på Unsplash 

Vad händer om jag inte har gjort mitt bästa?

Ansträngning ligger helt inom din kontroll och därför är det viktigt att hela tiden göra ditt bästa. Det är ju när du gör det som du har möjlighet att utvecklas som mest och prestera som bäst.

Det är viktigt att du får känna dig nöjd med din insats när du har gjort ditt bästa även om du har förlorat och/eller presterat dåligt. Du kan inte anstränga dig mer än 100% och det är viktigt att du ger dig själv beröm när du gör det så att du fortsätter att göra ditt bästa även under kommande träningar/tävlingar (läs mer om hur du kan bli bättre på att göra ditt bästa här).

Vad händer om du inte har gjort ditt bästa då?

Ska du straffa dig själv?
Älta det negativa?
Klaga till vänner och tränare över hur dålig du är?

Nej.

Utvärdera din insats och om du kommer fram till att du inte ansträngde dig själv så mycket som du hade kunnat är det viktigt att uppmärksamma det och lära dig av det. Fundera på vad du kan göra för att anstränga dig mer nästa gång. Släpp det sedan och gå vidare.

Det är tufft att dag ut och dag in utsätta sig för utmanande situationer och pressa sig fysiskt och mentalt. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv, ger dig själv beröm för bra beteenden och planerar in aktiv återhämtning. Det skapar bra förutsättningar för att du ska orka kämpa vidare och göra ditt bästa.

Lycka till och ta hand om dig!


Foto av Arisa Chattasa på Unsplash

Våga bryta din inrutade vardag i sommar

  • Ät mat i sängen
  • Ta sovmorgon till 13
  • Var uppe till 03 vid något tillfälle
  • Tänk inte på träning över huvud taget under en period
  • Träna på andra tider och med andra idrottare
  • Gå på en fest
  • Testa andra träningsformer, till exempel yoga
  • Fika med någon ny bekant

Som idrottare är väldigt mycket inplanerat. Ofta krävs en bra struktur för att hinna med all träning, återhämtning, skola/jobb och att umgås med vänner/partner. Det är bra och viktigt, men…

Det är värdefullt och uppfriskande att bryta den inrutade vardagen när en bra möjlighet ges. För många idrottare är möjligheten störst under sommaren. Många idrottare har då en lite längre paus och har därför utrymmet att testa att göra saker på ett annorlunda sätt.

Våga bryta invanda mönster för att få ett värdefullt perspektiv på din idrott. Att året runt hela tiden göra samma saker tröttar ut de flesta. Även om du gillar att det ser likadant ut året runt kan det vara värt att testa att ändra dina rutiner under en vecka.

Värt att testa för att se vad det ger dig för effekt.


Foto av Jared Rice på Unsplash

Hur ska jag lyckas släppa allt annat och bara fokusera på min träning?

När du har träning är det viktigt att släppa ditt övriga liv (tjafs med pappa, födelsedagsfest imorgon eller dåligt samvete gentemot en kompis) och enbart fokusera på träningen. Ibland är det dock svårt att göra det (kan upplevas som omöjligt) och det finns väldigt många saker som kan distrahera dig.

Exempel
Ebba är längdhoppare och har precis kommit till träningsanläggningen. Samtidigt som hon byter om förbereder hon sig mentalt för träningen. Hon märker att hon har svårt att vara här och nu. Hennes tankar dras till allt hon måste göra och ordna (boka biljetter till resan i sommar, plugga till tentan, ringa Zoë, byta jeansen hon köpte och förklara för Ariel varför hon aldrig svarade i helgen).

Förbered dig mentalt inför träningen
Det finns flera strategier du kan använda dig av för att bli bättre på att vara närvarande under träningen. En av de viktigaste strategierna är att förbereda dig mentalt inför träningspassen (läs mer om det här). Som en del av del av de mentala förberedelserna är det givande att reflektera över hur närvarande du är i det specifika ögonblicket. Känner du dig närvarande och fokuserad på träningen är det bra att uppmärksamma det och arbeta med att bibehålla ett bra fokus. Om du upplever att du är distraherad och har flera saker utanför din träning som stjäl din uppmärksamhet är det bra att först identifiera dessa.

Om du har identifierat en eller flera saker som distraherar dig är det sedan bra att fråga dig själv om du kan genomföra träningen som tänkt eller om du egentligen borde prioritera något annat (och därför hoppa över träningen; läs mer om det här). Om du kan genomföra träningen och om sakerna som distraherar dig kan vänta så ärdet vara bra att tänka igenom hur du kan hantera dem på bästa sätt.

Exempel
Du har ett matteprov imorgon och du är stressad inför det. Du har dock bestämt dig för att träna ikväll och att det är rätt prioritering. Du kan inte plugga matte under träningen och det hjälper inte att du fokuserar på matten då. Det gör inte heller någon nytta att fokusera på stressen av att du borde plugga. Du planerar kvällen och kommer fram till att du hinner plugga en timme mellan 21.00 och 22.00 och att du även kommer hinna sova tillräckligt mycket om du går och lägger dig vid 22.30.

Du har gjort en plan som känns ok och tar sedan fram några saker som du ska fokusera på under träningen. Det är viktigtatt veta vad du ska arbeta med och fokusera på (till exempel att gå in bestämt i närkamper, att genomföra dina rutiner ordentligt, slå din backhand eller arbeta med ett intensivt fotarbete). Under träningen gäller det sedan att hela tiden arbeta med att fokusera på det du ska. Det kommer komma tankar om provet och stressen och det ärok. Du kan inte hindra tankarna från att komma. Det du däremot kan göra är att arbeta med att acceptera dem (och inte gå in i tankarna eller försöka lugna dig) och fokusera på det du ska göra.

Träna på det vid varje träningspass
Det är viktigt att träna på att vara närvarande vid varje träningspass, det går inte att bara göra det ibland och förvänta sig att det ska gå bra då. Under vissa träningspass är det enkelt att vara närvarande och fokusera på det du ska göra. Under andra träningar är det betydligt mer utmanande och risken finns då att du inte riktigt anstränger dig för att vara närvarande och att du slarvar i dina förberedelser och rutiner.

Närvarande vid varje tävling
Arbeta med att vara närvarande och ha ett bra fokus varje gång du tävlar, även om du möter någon som du enkelt ska vinna över eller om du möter någon som du inte har någon chans mot. För att lyckas vara närvarande och ha ett bra fokus på så många tävlingar som möjligt är det viktigt att du förbereder dig både mentalt (läs mer om hur du kan göra det här) och fysiskt inför varje tävling.

Träna på att vara närvarande i andra sammanhang
För att bli bättre på att vara närvarande under dina träningspass är det viktigt att träna på att vara närvarande i andra situationer även utanför din idrott. Till exempel när du:

  • Har lektion
  • Pluggar
  • Arbetar
  • Har möte
  • Kör bil
  • Leker med dina barn
  • Äter middag
  • Pratar med någon

Se till att du har tid för återhämtning
Om du har mer tid för återhämtning och tid då du bara kan vara (till exempel lägger pussel eller lyssnar på musik) har du förmodligen lättare att vara mer närvarande även under träningar.  Om du hinner bearbeta saker på ett bättre sätt i din vardag (du haft möjlighet att gråta ut ordentligt över att din flickvän gjorde slut eller du får tillräckligt med vila efter den jobbiga tentan) så kommer de inte att störa dig lika mycket under träningar. Med en bättre mental återhämtning har du mer kraft att hantera jobbiga/distraherande tankar på träningen och fokusera på det du fokusera på.

Sammanfattning
Ibland är det svårt att släppa allt annat och fokusera på din träning. Det bästa du kan göra då är att arbeta med att acceptera läget och fokusera på göra det du ska. Det är värt ansträngningen, det ökar chansen att det blir ett bra träningspass och genom att alltid göra ditt bästa kommer du att bli bättre och bättre på att fokusera under dina träningspass.


Foto av tsg pixels på Usplash 

Föräldrars missbruk och psykiska ohälsa är inte din match

Vi är stolta över att ha Erica Hellberg (idrottspsykologisk rådgivare) och Fredrik Björck (fd. fotbollsproffs och assisterande tränare i Örgryte IS) som gästförfattare till vår blogg. Här kan ni ta del av deras kloka tankar om hur idrottsorganisationer kan bli en bra skyddsfaktor för maskrosbarn.

Föräldrars missbruk är INTE barnens match, barnens match är på idrottsplanen och i skolan

Närmare en halv miljon barn i Sverige lever med föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Det är vanligt att kalla dessa barn för Maskrosbarn eller på engelska ”Superkids”. De barn som växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar utsätts för liknande risker, därav finns ett samlingsnamn för dessa barn.

I detta blogginlägg beskriver vi några av riskerna som kan leda till negativa konsekvenser för såväl idrottsutövandet som för individen. Vi beskriver även varför vi anser att idrottsorganisationer är en väldigt bra skyddsfaktor för maskrosbarn, så länge som föreningarna är medvetna om hur de kan minska risken för negativa konsekvenser och vet hur de ska hantera situationer som sannolikt kommer dyker upp.

Psykiska och somatiska (kroppsliga) problem– Stress, ångest och depression är vanligt bland maskrosbarn. Det är otroligt stressande för ett barn att leva med missbrukande föräldrar. Och som ni kanske vet så ökar stress risken för idrottsskador, oavsett om stressen kommer från idrotten eller privatlivet. Även somatiska problem är vanligt, exempelvis huvudvärk och magont, vilket såklart försvårar förmågan att prestera på den nivå man önskar.

Låg självkänsla– Som ni säkert vet så önskar man ju att alla ska ha en hög sund självkänsla. Självkänslan bland maskrosbarn är dock sällan hög. Det är ju väldigt vanligt att maskrosbarn tycker mindre bra om sig själva och vem de är som människa, att de inte duger som de är. Detta är inte bra, varken ur individens välmående-perspektiv eller för den idrottsliga utvecklingen. Det här är ett exempel på en tankegång som vi brukar ta upp på våra Inte min Match föreläsningar: ”Om jag bara vinner nästa match, då kanske pappa blir nykter”. Problemet med den tanken är att även om man vinner matchen så blir pappa inte nykter. Vinsten ger alltså en känsla av misslyckande, då syftet med att vinna matchen var att få pappa nykter. Därmed är det lätt att känna att man inte räcker till och tänka tankar som ”Om jag bara hade varit lite bättre son/dotter/fotbollsspelare så hade pappa blivit nykter. Jag är så dålig (låg självkänsla)”.

Asocialitet och utanförskap– Som tränare är det bra att vara medveten om att det inte behöver betyda att barnet inte vill vara med om ett maskrosbarn väljer att inte komma på en träning eller tävling. Det kan vara så att situationen hemma gör det svårt för barnet att gå. Kanske vågar man inte lämna sin förälder för att man märker att han/hon mår för dåligt just denna dag? Kanske har man ett syskon hemma som man inte vill ska behöva ta hand om situationen?

Ökad risk för eget missbruk– Ett barn till en missbrukare lider 7 gånger högre risk för eget missbruk. Det som är viktigt att notera är att det inte bara gäller samma typ av substans som föräldern missbrukar. Missbrukar föräldern alkohol så är det även större risk att barnet börjar missbruka exempelvis träning. Det finns alltså en ökad risk för ortorexi (träningsmissbruk), bulimi och anorexi bland barn med missbrukande föräldrar. Detta är viktigt för idrottsorganisationer att ha ett vakande öga på.


Foto av Adrià Crehuet Cano på Unsplash

Varför ser vi då idrotten som en bra skyddsfaktor?
Jo, för det är en miljö som ska vara trygg, med nyktra och välfungerande vuxna. Goda förhållanden till andra vuxna är enligt Statens Folkhälsoinstitut en av skyddsfaktorerna för barn som växer upp med missbruk. Barnen får genom idrotten möjlighet att skapa en sund och funktionell relation till exempelvis tränare, materialare, ledare och övriga idrottsföräldrar, något som inte är möjligt i en missbrukande familj. Dessutom ger idrotten barnet en möjlighet att komma hemifrån, och få en paus från det jobbiga som sker i hemmet. Idrotten blir en frizon!

Det är viktigt att förstå att man som vuxen inom idrotten har en större roll än att ”bara” hitta på övningar till nästa träning. Du som tränare är för många en förebild och en avgörande pelare i livspusslet.

Referenser:
Bahr, R., & Krosshaug, T. (2005). Understanding injury mechanisms: a key component of preventing injuries in sport. British Journal of Sports Medicine, 39, 324–329.doi:
10.1136/bjsm.2005.018341

Berglund, K., & Fahlke, C. (2012). Missbrukspsykologi – i teori och praktik. I C. Fahlke (Red.), Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning(s. 170-179). Malmö: Liber.

Kern, S., Davidson, J. R., Kirschbaum, C., McAuliff, M. E., Oakes, R. T., & Stone, K. C. (2008).
Glucose metabolic changes in the prefrontal cortex are associated with HPAaxis response
to a psychosocial stressor. National institutes of health public access, 33, 517
529.doi:10.1016/j.psyneuen.2008.01.010

Maskrosbarn. (2005). https://www.maskrosbarn.org/

Reiter, M. D. (2015). Substance abuse and the family. London: Routledge.

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Erica Hellberg
Erica är en idrottspsykologisk rådgivare som driver företaget SUC-CES Consulting. Hon har tidigare studerat idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad under fyra år, samt missbrukspsykologi på psykologiska institutionen i Göteborg.

Fredrik Björck
Fredrik var tidigare professionell fotbollsspelare och har bland annat representerat AIK, Helsingborgs IF och BK Häcken. Han har även spelat professionellt i Danmark och Norge. Efter sin aktiva karriär blev han assisterande tränare i Örgryte IS. Nu är Fredrik HR business partner på Texla Industri AB.


Vill ni lära er mer om ämnet? Boka då en ’Inte min Match’-föreläsning. Under föreläsningen delar vi med oss av både forskning och egna erfarenheter av att växa upp med missbrukande pappor. Hur det har påverkat oss både i och utanför idrotten. Frågeställningar som vi tar upp på föreläsningen är bland annat:

– Vem i klubben gör orosanmälningar?
– Hur hanterar man att påverkade föräldrar kommer till en match?
– Krav eller inte krav på att barnen måste duscha tillsammans?
– Lämpligt eller olämpligt att idrottsföreningen har stängt under jul- och sommarlov?

Instagram/Facebook: @inteminmatch
Hemsida: www.inteminmatch.se