Etikett: dåliga beteenden

• En innebandyspelare som under en samling leker med en boll och stör de andra
• En tennisspelare som efter matchen klagar på hur dålig domaren var
• En längdskidåkare som efter en tävling klagar på hur dålig hen är

Att prata med en idrottare som klagar på sig själv och försöka få hen på andra tankar genom att resonera med hen är inte alltid bra. Ibland är det effektivaste sättet att istället just få idrottaren på andra tankar, att göra någonting helt annat. Inte fastna i ältandet tillsammans med hen. Bryt, gå och ät, gå till bilen eller ta upp ett helt annat samtalsämne. Man kan här känna sig taskig som inte lyssnar men det brukar inte uppmärksammas av den andra, det kan tvärtom vara skönt att just tänka på någonting annat. Det är viktigt att se och lyssna på individen men genom att diskutera med idrottare på det här sättet kan det snarare bli till en björntjänst eftersom man förstärker ältandet.

När vi vill förändra något pratar vi ofta om feedback, att antingen berätta vad hen gjorde bra (positiv feedback) eller vad hen kan förbättra. Ett tredje verktyg är alltså ingen feedback alls, att istället ignorera beteendet så att det upphör.

En annan situation kan vara när en idrottare klagar på domaren. I den situationen ska man inte haka på och driva vidare dialogen. Det vanligaste kanske är att man säger ifrån, att man säger ifrån, till exempel ”Nu får det räcka!” eller argumenterar emot (se Exempel 1). Det kan funka ibland men långsiktigt sett kan det faktiskt vara effektivare att helt strunta i att besvara salvorna om domaren och istället berätta om en rolig sak som hände i helgen (se Exempel 2).

Exempel 1.

• Åh vad dålig domaren va! Hur kunde han döma ut den i slutet? Helt sjukt tycker jag! Alla såg ju att den var inne! (idrottare)
• Jo jag vet men domaren var väl inte så dålig? Hen gjorde väl mycket bra också?
• Är du inte klok? Såg du inte vad hen gjorde?! Aaah! (idrottare)
• Ja men du behöver inte va så hård. Du kan fokusera på någonting annat, det du gjorde bra.
• Men då! Orka! Jag drar!!! (idrottare)

Exempel 2.

• Åh vad dålig domaren va! Hur kunde han döma ut den i slutet? Helt sjukt tycker jag! Alla såg ju att den var inne! (idrottare)
• Jag hör vad du säger. Vad vill du äta till middag?
• Hmmm jag vet inte… (idrottare)
• Men om du får välja precis vad du vill, vad vill du äta då?
• Hm, lasagne vore underbart gott! Tack! (idrottare)

När det gäller vissa beteenden ska du självklart säga ifrån. Men det är värt att fundera på om det är så pass allvarligt att du måste säga ifrån eller om du faktiskt kan ignorera det. Stökiga ungdomar, barn (och vuxna också) söker uppmärksamhet. Uppmärksamheten behöver inte vara positiv för att leda till att beteendet ökar. Att bli tillsagd innebär också att bli uppmärksammad och att få uppmärksamhet ökar troligtvis sannolikheten för att samma beteende upprepas. Om en idrottare får skäll när hen klagar på domaren så kan det faktiskt öka sannolikheten för att hen ska klaga på domaren igen.

Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)