Att vara ungdomstränare kan vara oerhört krävande. Tränaren förväntas vara kunnig inom flera olika områden; till exempel teknik, taktik, ledarskap, psykologi och fysiologi. Samtidigt ställs ofta höga krav från föreningen, föräldrar, idrottare och inte minst från dem själva.
Tränaren ska fostra bra individer och idrottarna ska helst prestera sitt allra bästa, hela tiden. Ofta arbetar pluggar eller jobbar tränaren heltid vid sidan av. Samtidigt är deras arbetstider ibland ganska tuffa och en ansvarskänsla (och det som följer med det) finns ofta med dygnet runt. De har ju ansvar för det finaste som finns, era barn.
Fundera över ditt förhållningssätt till tränaren och hur du är mot hen. Är du kritisk till allt hen gör? Är du ibland onödigt hård mot hen? Gör du vad du kan för att hen ska få bästa möjliga förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb? Stöttar du hen? Frågar du tränaren hur hen har det? Frågar du vad du kan göra för att hjälpa till?
Arbeta med att göra era roller tydliga. Vad krävs av dig som förälder? Vad för krav kan du ställa på tränaren? Vad har hen för förväntningar? Vad har du för förväntningar? Är de rimliga? Vilka delar är viktigast? Vad är bra om du gör? Vad bör du undvika att göra?
Prata med tränarna och de andra föräldrarna om hur ni kan förtydliga era roller och hur ni kan underlätta för varandra.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 