Vi är stolta över att ha Erica Hellberg (idrottspsykologisk rådgivare) och Fredrik Björck (fd. fotbollsproffs och assisterande tränare i Örgryte IS) som gästförfattare till vår blogg. Här kan ni ta del av deras kloka tankar om hur idrottsorganisationer kan bli en bra skyddsfaktor för maskrosbarn.
Föräldrars missbruk är INTE barnens match, barnens match är på idrottsplanen och i skolan
Närmare en halv miljon barn i Sverige lever med föräldrar som missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Det är vanligt att kalla dessa barn för Maskrosbarn eller på engelska ”Superkids”. De barn som växer upp med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar utsätts för liknande risker, därav finns ett samlingsnamn för dessa barn.
I detta blogginlägg beskriver vi några av riskerna som kan leda till negativa konsekvenser för såväl idrottsutövandet som för individen. Vi beskriver även varför vi anser att idrottsorganisationer är en väldigt bra skyddsfaktor för maskrosbarn, så länge som föreningarna är medvetna om hur de kan minska risken för negativa konsekvenser och vet hur de ska hantera situationer som sannolikt kommer dyker upp.
Psykiska och somatiska (kroppsliga) problem– Stress, ångest och depression är vanligt bland maskrosbarn. Det är otroligt stressande för ett barn att leva med missbrukande föräldrar. Och som ni kanske vet så ökar stress risken för idrottsskador, oavsett om stressen kommer från idrotten eller privatlivet. Även somatiska problem är vanligt, exempelvis huvudvärk och magont, vilket såklart försvårar förmågan att prestera på den nivå man önskar.
Låg självkänsla– Som ni säkert vet så önskar man ju att alla ska ha en hög sund självkänsla. Självkänslan bland maskrosbarn är dock sällan hög. Det är ju väldigt vanligt att maskrosbarn tycker mindre bra om sig själva och vem de är som människa, att de inte duger som de är. Detta är inte bra, varken ur individens välmående-perspektiv eller för den idrottsliga utvecklingen. Det här är ett exempel på en tankegång som vi brukar ta upp på våra Inte min Match föreläsningar: ”Om jag bara vinner nästa match, då kanske pappa blir nykter”. Problemet med den tanken är att även om man vinner matchen så blir pappa inte nykter. Vinsten ger alltså en känsla av misslyckande, då syftet med att vinna matchen var att få pappa nykter. Därmed är det lätt att känna att man inte räcker till och tänka tankar som ”Om jag bara hade varit lite bättre son/dotter/fotbollsspelare så hade pappa blivit nykter. Jag är så dålig (låg självkänsla)”.
Asocialitet och utanförskap– Som tränare är det bra att vara medveten om att det inte behöver betyda att barnet inte vill vara med om ett maskrosbarn väljer att inte komma på en träning eller tävling. Det kan vara så att situationen hemma gör det svårt för barnet att gå. Kanske vågar man inte lämna sin förälder för att man märker att han/hon mår för dåligt just denna dag? Kanske har man ett syskon hemma som man inte vill ska behöva ta hand om situationen?
Ökad risk för eget missbruk– Ett barn till en missbrukare lider 7 gånger högre risk för eget missbruk. Det som är viktigt att notera är att det inte bara gäller samma typ av substans som föräldern missbrukar. Missbrukar föräldern alkohol så är det även större risk att barnet börjar missbruka exempelvis träning. Det finns alltså en ökad risk för ortorexi (träningsmissbruk), bulimi och anorexi bland barn med missbrukande föräldrar. Detta är viktigt för idrottsorganisationer att ha ett vakande öga på.
Foto av Adrià Crehuet Cano på Unsplash
Varför ser vi då idrotten som en bra skyddsfaktor?
Jo, för det är en miljö som ska vara trygg, med nyktra och välfungerande vuxna. Goda förhållanden till andra vuxna är enligt Statens Folkhälsoinstitut en av skyddsfaktorerna för barn som växer upp med missbruk. Barnen får genom idrotten möjlighet att skapa en sund och funktionell relation till exempelvis tränare, materialare, ledare och övriga idrottsföräldrar, något som inte är möjligt i en missbrukande familj. Dessutom ger idrotten barnet en möjlighet att komma hemifrån, och få en paus från det jobbiga som sker i hemmet. Idrotten blir en frizon!
Det är viktigt att förstå att man som vuxen inom idrotten har en större roll än att ”bara” hitta på övningar till nästa träning. Du som tränare är för många en förebild och en avgörande pelare i livspusslet.
Referenser:
Bahr, R., & Krosshaug, T. (2005). Understanding injury mechanisms: a key component of preventing injuries in sport. British Journal of Sports Medicine, 39, 324–329.doi:
10.1136/bjsm.2005.018341
Berglund, K., & Fahlke, C. (2012). Missbrukspsykologi – i teori och praktik. I C. Fahlke (Red.), Handbok i missbrukspsykologi – teori och tillämpning(s. 170-179). Malmö: Liber.
Kern, S., Davidson, J. R., Kirschbaum, C., McAuliff, M. E., Oakes, R. T., & Stone, K. C. (2008).
Glucose metabolic changes in the prefrontal cortex are associated with HPAaxis response
to a psychosocial stressor. National institutes of health public access, 33, 517
529.doi:10.1016/j.psyneuen.2008.01.010
Maskrosbarn. (2005). https://www.maskrosbarn.org/
Reiter, M. D. (2015). Substance abuse and the family. London: Routledge.
………………………………………………………………………………………………………………………………………………
Erica Hellberg
Erica är en idrottspsykologisk rådgivare som driver företaget SUC-CES Consulting. Hon har tidigare studerat idrottspsykologi på Högskolan i Halmstad under fyra år, samt missbrukspsykologi på psykologiska institutionen i Göteborg.
Fredrik Björck
Fredrik var tidigare professionell fotbollsspelare och har bland annat representerat AIK, Helsingborgs IF och BK Häcken. Han har även spelat professionellt i Danmark och Norge. Efter sin aktiva karriär blev han assisterande tränare i Örgryte IS. Nu är Fredrik HR business partner på Texla Industri AB.
Vill ni lära er mer om ämnet? Boka då en ’Inte min Match’-föreläsning. Under föreläsningen delar vi med oss av både forskning och egna erfarenheter av att växa upp med missbrukande pappor. Hur det har påverkat oss både i och utanför idrotten. Frågeställningar som vi tar upp på föreläsningen är bland annat:
– Vem i klubben gör orosanmälningar?
– Hur hanterar man att påverkade föräldrar kommer till en match?
– Krav eller inte krav på att barnen måste duscha tillsammans?
– Lämpligt eller olämpligt att idrottsföreningen har stängt under jul- och sommarlov?
Instagram/Facebook: @inteminmatch
Hemsida: www.inteminmatch.se
En blogg om idrottspsykologi 