Dubbla karriärer

Dubbla karriärer (DK) innebär att en individ kombinerar antingen idrott och studier eller idrott och arbete. Att ha en dubbelkarriär och kombinera en elitidrottssatsning och studier innebär både utmaningar och många fördelar. Exempel på fördelar är att det ger idrottarna något annat att göra och tänka, något utvecklande och meningsfullt, än idrotten. Det gör också att de vet att de har bra förutsättningar för en ny karriär efter deras idrottssatsning. Exempel på nackdelar är att det kan bli svårare att hantera tidspusslet och att det kan finnas perioder då idrotten och studierna krockar, till exempel i form av tävlingar och tentor. Det finns nu i Sverige i och i flera andra länder i Europa, universitet och högskolor som har utvecklat program för att underlätta för elitidrottare som satsar på en dubbel karriär.

Det är svårt för många elitidrottare att leva på sin idrott. Och idrottares karriärer tar ofta slut relativt tidigt. Då behöver de fortsätta arbeta med något annat. De behöver en ny karriär efter att deras idrottskarriär av avslutad. Om de då inte har studerat på en högskola eller universitet innan idrottskarriäravslutet kan det ta lång tid innan de blir klara med sin utbildning och sedermera även innan de kan få det jobb de vill ha. Alternativt kanske de känner att de inte har tid att satsa på en utbildning efter att de har avslutat sin idrottskarriär och blir därför tvungna att ta ett mindre bra jobb (eftersom de inte har någon högskoleutbildning) och eftersom de omgående behöver få in pengar.

Om det finns bra möjligheter att genomföra en elitidrottssatsning och samtidigt studera på en högskola eller ett universitet är det möjligt att fler idrottare skulle satsa på sin idrott. Det som annars kan ske är att många känner att de vill och/eller behöver en utbildning och att de upplever att de inte kommer att kunna kombinera det med deras idrottssatsning. De upplever därför att de är mer eller mindre tvungna att avsluta sin idrottskarriär.

Genom att studera på ett universitet eller en högskola som är anpassad för en dubbel karriär blir det mycket lättare och mer fördelaktigt att kombinera en elitidrottssatsning med att studera. Det finns då bättre möjligheter för en balanserad livsstil, minskad stress och ett ökat välbefinnande. Det kan även hjälpa idrottarna utveckla fler och bättre livsfärdigheter (life skills) och få ett ökat socialt nätverk och socialt stödsystem.

På gymnasial nivå i Sverige finns det Riksidrottsgymnasier (RIG) och Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) som kan hjälpa dig att genomföra en dubbel karriär som elitidrottare. När det gäller eftergymnasial nivå finns det Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). Du kan läsa mer om det här: ”Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten”.

Är det något mer du undrar när det gäller dubbla karriärer? Jag skriver gärna fler blogginlägg om ämnet.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Den som gör mest är inte bäst

Vem vinner? Den som tränar mest eller den som har längst karriär? Den som satsar allt på ett kort eller den som ser till att göra det till en bra resa? Vem vinner i längden?

När Mikael var liten hade han en båt, jollen till familjens segelbåt. Familjen kom fram till att det vore kul om jollen kunde köra fort, så de köpte en ny motor till den. Problemet var att motorn var för stor och kraftfull för den lilla båten. ”Det är nog lugnt” tänkte de. Men det var inte lugnt. Den grävde ner sig i vattnet när han gasade och gick istället mycket långsammare. Den blev farlig att köra på maxfart. Om båten och motorn hade fungerat bra ihop hade båten istället planat och maximerat effekten från motorn. 

Hur ser ditt idrottande ut? Planar du eller gräver du ner dig?

Hur kan du göra om du känner att du gräver ner dig? Här är några förslag på strategier som du kan använda dig av:

  • Reflektera regelbundet över hur du ligger till med din träning och hur balansen i din idrottssatsning ser ut.
  • Tränar du lagom mycket? Ligger din träningsmängd i linje med dina mål och är den anpassad till hur livet ser ut i helhet. Om du även jobbar/pluggar och har lite möjlighet för återhämtning är det nog bättre att träna mindre än om du har bra möjligheter när det gäller återhämtning (kvalitativt och kvantitativt).
  • Det är också bra att reflektera över om du är på rätt väg, om du bör göra andra justeringar i din träning, mentala träning, återhämtningsplan, arbete med sponsorer, jobb/plugg, etc.
  • Får du den återhämtning du behöver? Det är viktigt med en bra balans mellan träning, tävlande, återhämtning och andra aktiviteter. Hur ser ditt sociala liv ut? Träffar du vänner regelbundet (även utanför idrotten)?

Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Raphael Nast på Unsplash