Hur mår du?

Patrik Sjöberg, Emma Igelström och Yannick Tregaro är tre personer som har gått ut offentligt med psykisk ohälsa inom idrotten. Mikael Ljungberg, en av Sveriges främsta brottare genom tiderna, tog sorgligt nog livet av sig. Varför är det så här?

Bilden av den stora starka idrottsmannen som inte gråter eller är ledsen är felaktig. Elitidrottare är också människor och har känslor. Nära och kära dör, relationer tar slut, med mera. I elitidrotten är det stort fokus på att prestera optimalt. Gör man mindre bra ifrån sig får man veta det och presterar man dåligt i en större tävling så är det verkligen inte bra.

Vad är lösningen på detta?

En del tränare förespråkar att våga misslyckas. Innebörden i att misslyckas bör definieras och som idrottare är det viktigt att våga säga ifrån, kanske stå över en eller flera träningar/matcher.

Hur många idrottare har stått över en match/tävling på grund av ångest, sorg eller nedstämdhet? Vi tror inte det är så många. Idrottare spelar till och med match samma dag som deras barn ska födas och planet står redo för att snabbt kunna ta en hem om barnet skulle komma. Varför inte vara delaktig på sjukhuset från början? Träningar och tävlingar (i de flesta idrotter) pågår hela tiden men att bli pappa (för mamman är förhoppningsvis redan på sjukhuset) sker betydligt mer sällan. Varför inte hoppa över en match eller träning? Är det så viktigt?

Mår en elitidrottare som verkligen satsar allt och är 100 % fokuserad på sin idrott verkligen bra?  Det är klart att det är häftigt och bra att kunna leva på det som de älskar. Det är också viktigt att även ha ett liv, vänner och intressen utanför idrotten. Skulle de kunna må ännu bättre då? Det kanske också blir enklare när de väl lägger karriären på hyllan?

I skrivande stund pågår ishockey-VM i Stockholm och varje år kan vi följa nyheterna om vilka NHL spelare som tackar jag och vilka som tackar nej till spel. Varför tackar vissa spelare nej? Bristande motivation kan vara en anledning och det är väl helt OK. Har man spelat en hel säsong och runt 80 omgångar är det klart att man kan vara trött och sliten. De kanske också vill lägga lite tid och fokus på sin familj.

I idrott borde det vara ok att hoppa över en träning eller match om man inte mår bra. Ligger en idrottare i en tuff skilsmässa, om en nära anhörig precis har dött eller om man har just blivit dumpad borde det väl vara ok? Äta chips, snyfta till en kärleksfilm, lyssna på musik och deppa, är det inte viktigt för oss människor att kunna göra det? Forskning har visat att en period med ett större antal kritiska händelser i en idrottares liv ökar risken att idrottaren bli skadad. Detta gäller även positiva händelser.

Den psykologiska aspekten här är att vi bör se idrottaren som en hel människa och inte enbart som en idrottare. Simma, springa, spela hockey är något elitidrottare GÖR inget de ÄR. Som idrottspsykologisk rådgivare, tränare, lagkamrat, familj, vän och medmänniska är det viktigt att skilja på detta!

Vi önskar dig en fin fortsättning på dagen,
Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)