Passion och motivation diskuteras ofta inom idrotten. Man pratar om det enorma inre drivet och att man ska vilja lyckas mer än något annat. Men bara för att man har ett starkt inre driv betyder det inte att det automatiskt kommer att fortsätta vara så. Man kommer inte heller alltid vara sugen på att träna, oavsett hur starkt driv man känner.
Ett starkt inre driv är självklart viktigt och bra. Att vilja satsa väldigt hårt på sitt idrottande är en förutsättning för att nå riktigt långt. Det är bra och viktigt att sträva efter att göra idrottandet så roligt och meningsfullt som möjligt. Att skapa fler motivationsfaktorer i sitt idrottande. Till exempel bra relationer med sina tränare och de man tränar med, att hitta element i idrotten i sig som man tycker om (t.ex. den underbara känslan att slå ett golfslag med en perfekt träff, att flyga fram på löpbanan, lägga en läcker passning eller en fantastisk stoppboll) och upplevelsen av att utvecklas och nå sina processmål.
Ibland är man dock inte sugen att sticka till träningen. Det kanske finns roligare saker att göra eller så känner man helt enkelt inte för det. Då är det värdefullt att ändå ta sig till träningen och genomföra den så bra som möjligt. Det går att gå till träningen och satsa järnet utan att ha lust just då. I många fall kan suget komma tillbaka under träningspasset och så kan man uppleva känslor av välbehag och stolthet efteråt.
Om man känner sig omotiverad till att gå till ett träningspass kan det vara bra att arbeta med att se helheten, att tänka på anledningarna till varför man satsar så hårt och vad det är som driver en långsiktigt. Det kan hjälpa en att inse att det här träningspasset också har betydelse och att det kan göra skillnad om man genomför det så bra man kan. Det är dessa pass som kanske är extra betydelsefulla, det kanske är då många konkurrenter hoppar träningen eller bara satsar 65% på passet. Man växer och känner sig starkare när man förblir disciplinerad och kämpar sig igenom skitpass.
/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 