Våga bryta din inrutade vardag i sommar

  • Ät mat i sängen
  • Ta sovmorgon till 13
  • Var uppe till 03 vid något tillfälle
  • Tänk inte på träning över huvud taget under en period
  • Träna på andra tider och med andra idrottare
  • Gå på en fest
  • Testa andra träningsformer, till exempel yoga
  • Fika med någon ny bekant

Som idrottare är väldigt mycket inplanerat. Ofta krävs en bra struktur för att hinna med all träning, återhämtning, skola/jobb och att umgås med vänner/partner. Det är bra och viktigt, men…

Det är värdefullt och uppfriskande att bryta den inrutade vardagen när en bra möjlighet ges. För många idrottare är möjligheten störst under sommaren. Många idrottare har då en lite längre paus och har därför utrymmet att testa att göra saker på ett annorlunda sätt.

Våga bryta invanda mönster för att få ett värdefullt perspektiv på din idrott. Att året runt hela tiden göra samma saker tröttar ut de flesta. Även om du gillar att det ser likadant ut året runt kan det vara värt att testa att ändra dina rutiner under en vecka.

Värt att testa för att se vad det ger dig för effekt.


Foto av Jared Rice på Unsplash

Våga vara nöjd

”Det var ok, men jag skulle ha tagit tillvara på den möjligheten.”

”Vi var ganska bra men skulle inte blivit så passiva i mitten på andra”

Det finns alltid något att förbättra. Det tror vi att alla kan skriva under på. Ingen är perfekt, inte världens bästa idrottare heller. Är det då inte konstigt att så många hela tiden måste påpeka sina brister och förtydliga att de har saker att arbeta med. Är inte det underförstått?

Självklart behöver idrottare förbättra saker och därmed kunna identifiera och prioritera de sakerna. Men i intervjuer i media och när vi pratar med idrottare och frågar dem så finns det ett övervägande fokus på det som inte fungerade.

Många idrottare behöver bli bättre på att tala om det som de har gjort bra och att våga vara nöjda med det de har gjort under dagen. Även fast det var långt ifrån perfekt och även om mycket var dåligt. Det viktigaste är också att de gör sitt bästa (kanske en klyscha men både viktigt och sant), mer kan de faktiskt inte göra.

Att vara nöjd innebär inte att lägga av, sluta kämpa eller fortsätta utvecklas. Det är stor skillnad på att känna sig nöjd och att nöja sig. Det är viktigt att få känna sig nöjd ofta, det hjälper idrottarens mentala återhämtning. Att aldrig få känna sig nöjd är stressande. Om idrottare tillåter sig själva att känna sig nöjda påverkas nog deras syn på dem själva positivt, de har även lättare att koppla bort idrotten mellan träningar/tävlingar och fokusera på andra saker utanför idrotten. Om man tillåter sig själv att vara nöjd efter en träningsdag är det nog också lättare att orka mobilisera kraft och energi och göra sitt bästa för att prestera och utvecklas nästa dag.

Vi vet med stöd från forskningen att det absolut bästa sättet att stärka motivationen är att idrottaren uppmärksammar det hen gör bra. Ett överdrivet fokus på det negativa kommer i längden bland annat att leda till minskad motivation och troligtvis även sämre prestationer.

”Vi var riktigt bra i första och jag kämpade något enormt hela matchen! Jag är nöjd med prestationen.”


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplah

Några tips från Motivationsdoktorn för hållbar träningsmotivation

Vi är stolta över att ha Dr Karin Weman Josefsson (Motivationsdoktorn) som gästförfattare till vår blogg. Här är hennes tips på hur man kan komma igång med sin träning. 

1. Var snäll mot dig själv.
Du har bestämt dig en gång för alla att du ska börja motionera regelbundet och en värdefull nyckel för att behålla motivationen är att vara snäll mot dig själv. Som allt annat i livet kommer det att gå upp och ner även med träningen. Sett ur ett livslångt perspektiv spelar det egentligen mindre roll om du missar några planerade pass eller kommer ur fas några veckor, så tänk snälla tankar och tala till dig själv som skulle gjort till en god vän när det händer och bara ta upp tråden igen när du kan. Som du vet är ingenting i livet en rak linje och ingen är perfekt hela tiden. Det händer alltid saker som påverkar vår motivation likväl som våra förutsättningar och det är helt naturligt. Om vi kan acceptera det och inte känna oss misslyckade utan se det som naturligt att träningen, precis som livet i övrigt, går upp och ner kommer vi kanske inte ställa så höga krav på oss själva och då skulle vi dessutom må mycket bättre i processen.

Det är vanligt att vi ser minsta snedsteg eller avvikelse från planen som ett misslyckande och ger upp helt och detta är ett vanligt psykologiskt fenomen som sker när vi bryter ett löfte till oss själva. Vi blir besvikna och känner oss misslyckade och då sjunker tilliten till vår förmåga att lyckas liksom motivationen att fortsätta, vilket ger en negativ spiral av känslor. Vi tenderar att tänka i termer av ”allt eller inget” och detta är till exempel vanligt när en rökare som försöker sluta röka återfaller och tar en enda cigg på en fest känner sig misslyckad (eftersom han eller hon lovat sig själv att aldrig mer röka), ger upp helt och börjar röka igen (istället för att se det för vad det är – nämligen en liten avvikelse). Samma sak sker ofta när man försöker börja träna eller göra någon annan förändring, men om man är medveten om att det är ett vanligt fenomen och förstår varför det sker kan man försöka hantera sina känslor i sammanhanget och kanske agera mer rationellt. Du är ju inte misslyckad bara för att du återfaller i gamla vanor, du behöver bara justera dina målsättningar så att de passar bättre för dig här och nu.

Vi kan också försöka se våra avsteg från planerad aktivitet som naturliga intervall eller fundera över om vi kanske satt för höga mål och behöver omvärdera dosering eller typ av aktivitet. Allt är bättre än ingenting och här kommer våra backup-planer väl till pass, liksom vår inre dialog. Å andra sidan kan det ibland faktiskt gynna motivationen om du ger efter för latmasken och softar i soffan istället för att träna, men då du ska njuta av det till fullo och inte plåga dig själv med dåligt samvete. Imorgon fortsätter ditt nya liv.


2. Planera mera
Inte nog med att det är fysiskt jobbigt att träna och aktivera sig i vardagen (det är ju förvisso en del av grejen) men det kan också vara mentalt krävande att göra det möjligt i en vardag av konkurrerande måsten och rutiner. En normal träningsrutin kan ju ta 1-2 timmar i anspråk om man räknar in transporter, ombyten och dusch. Träningen tävlar därför om din tid för en rad andra aktiviteter, säg den som har 1-2 obokade timmar varje dag (om man bortser från tv eller annan skärmtid, för den prioriterar de flesta av oss). Därför kan en träningsrutin kräva en hel del planerande och prioriterande från vår sida. De utmaningar som du ställs inför kan handla om logistik (planering, tid och plats etc.), färdigheter (rätt träningsteknik, dos och volym), fysiska förutsättningar (vad din kropp klarar av).

Sett till detta är det inte så konstigt att det är lätt hänt att ställa in sitt träningspass. Det fina med att synliggöra dina barriärer på detta sätt är att du kan få insikt i vilka hinder du bör ta itu med. I ärlighetens namn är det få som med ren viljekraft kan stålsätta sig och bara köra från noll till hundra. För de flesta av oss är det bättre att försöka hantera de hinder som står mellan oss och vår träning eller vardagsmotion och att aktivt planera och prioritera. Det är då vi inser att de flesta extrema alternativ är svåra att realisera och att något sänkta ambitioner ger oss större chanser att lyckas. Att skriva in det i kalendern kan vara ett sätt att få det att hända, eller att sätta mobilens klocka som påminnelse. Det finns också jättebra korta och effektiva träningsprogram som man kan göra hemma, bland annat har Paolo Roberto skrivit en bok som bygger på 15-minuterspass, Leila Söderholm har skrivit en jättebra bok om att ”Smygträna” och det finns en uppsjö av appar som bygger på den så kallade sjuminutersmetoden. Sju minuters träning om dagen kan ge kanonresultat, sju minuter tre gånger i veckan är också effektivt och sju minuter en gång i veckan eller varannan vecka är ofantligt mycket bättre än ingen gång. Det finns inga måsten, bara en massa idéer och möjligheter. Börja där du är och hitta din egen rytm och det som passar dig.

3. Varför vill du träna?
Varför vill du bli mer aktiv, för vems skull vill du förändras och vad vill du att det ska leda till? För att hitta den motivation som kan hjälpa dig hålla ut över tid och skapa en hållbar vana är det bra att fokusera på sådant som vi gör för vår egen skull och som känns meningsfullt. Om du kan bena ut vilka dina underliggande motiv är blir det enklare för dig att använda dem som målsättningar som du kan fokusera på när det känns motigt. Den allra bästa drivkraften är om själva aktiviteten känns trivsam, rolig eller skön i sig (alltså inre motivation).

Eftersom en ny träningsrutin ofta innebär en viss fysisk ansträngning, prioriteringar och andra uppoffringar är det emellertid ganska ovanligt att den känslan infinner sig i början. Det är vanligt att man inledningsvis drivs av så kallade ”borden och måsten”. Det kan handlar om olika yttre orsaker som att gå ner i vikt, få mer muskler eller bli accepterad av andra. Orsaker som dessa är sällan bra drivkrafter i längden eftersom de grundas i negativa känslor som skam och skuld. Då är det bättre att försöka fokusera på positiva drivkrafter som att känna sig nöjd efteråt, eller att det leder till något som är värdefullt eller meningsfullt för dig.

Svårt att komma på vad det kan vara? Vad sägs om att man får bättre kondis, blir starkare, sover bättre, förbättrar immunförsvaret och att kroppen utsöndrar kemiska substanser när man rör på sig som ger bättre humör och ökad stresstålighet (bland annat dopamin, serotonin och endorfiner). Dessa effekter leder i sin tur att man orkar mer både på jobbet och på fritiden, samt att man känner sig friskare och gladare. Din hjärna presterar bättre om du rör på dig, eftersom den då får ökad blodgenomströmning med syre och näring. Forskningen visar tydliga och snabba effekter på viktiga kognitiva förmågor som minne och inlärning, koncentration, rumslig orientering, problemlösning med mera – dvs. allt det som utgör din intelligens. Efter några månader när man fått in rutinen och börjar känna av de positiva effekterna brukar de inre drivkrafterna blir mer påtagliga, men inte alltid och inte för alla. Många av de positiva effekterna på hälsan syns ju inte (t ex minskad risk för cancer och hjärtkärlsjukdomar) eller är svåra att mäta (t ex ökad koncentrationsförmåga). Då är det såklart viktigt att man hittar motivation att fortsätta, för även om man kanske inte ser effekterna så tydligt vet man ju om att de finns där.

Läs mer om dessa och andra tips för träningsmotivation

i vår nya bok Motivation inom träning, hälsa och idrott.

Karin Weman Josefsson är Fil Dr i psykologi och universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, där hon arbetar sedan 2006 och har framförallt utvecklat kurser inom motionspsykologi. Hon disputerade 2016 med avhandlingen ”You don’t have to love it” som handlar om motivation till motion. Karin leder även tvärvetenskapliga forskningsprojekt för av KK-stiftelsen och Vinnova om digitala innovationer inom motivation och e-hälsa, har skrivit flera böcker och driver företaget Motivationsdoktorn.

Vissa saker måste få vara jobbiga

Glädje är och bör generellt sett vara en central del i idrottsutövandet. Det är bra att arbeta med att göra träningar och övningar mer roliga, inspirerande och stimulerande. Men ibland är det jobbigt och tråkigt och det måste få vara ok.

  • Ibland är det hemskt att gå upp klockan 05.30 för att springa intervaller i skogen.
  • Ibland är det trist att slå 120 servar på tennisbanan en fredagskväll.
  • Ibland är det vidrigt att för sjätte träningsdagen i rad kämpa igenom ett hårt träningspass i simbassängen när man är rejält nedtränad och kroppen känns blytung.

Situationen kan bli ännu svårare om man känner att man måste gilla alla övningar. Det kan leda till att man stör sig och ifrågasätter sig själv och sin egen situation i onödan.

Att övningarna är tråkiga behöver inte göra dem mindre viktiga. Det kan till och med vara givande att kämpa sig igenom ett tråkigt pass, just för att det är tråkigt. Det är ok att saker är tråkiga och saker kommer då och då vara tråkiga i framtiden också. Om det finns en acceptans av det kan idrottssatsningen bli mer hållbar och chansen är även större att man kan finna glädjen i arbetet.

Det är alltid bra att sträva efter meningsfulla träningar. Om de inte är meningsfulla är det nog bättre att hoppa dem eller förändra dem. Dock är det viktigt att lyfta det faktum att många meningsfulla träningar kan vara tråkiga.

Vad är den mest meningsfulla och tråkigaste träningen du kan komma på? Kanske lägga in ett sådant pass imorgon?

Idrotten ska vara rolig

När har idrottare roligt?

När de ler, då vet jag att de har roligt.

Är det sant?

Det kan vara sant men de kan också ha roligt när de är helt tysta, fokuserade, befinner sig i flow och genomför tekniken på rätt sätt. Eller när de kämpar i jämna tävlingar, hanterar nervositeten på ett bra sätt och presterar på topp, kommer tillbaka från tuffa underlägen, tar ut sig och ger allt.

Att ha roligt är den främsta anledningen till att individer väljer att idrotta och även till att de slutar, att det då inte längre är roligt. Som tränare är det därför viktigt att bredda begreppet roligt, så att det inte bara innebär att vinna. Att vinna kommer långt ner på listan när man frågar barn vad de tycker är roligast. Att ha roliga träningar innebär inte heller att flamsa, skoja runt och göra tokiga saker. Det kan vara roliga ingredienser men det finns mycket mer.

Fråga de idrottare du har hand om vad de tycker är roligt. Arbeta sen med att delvis anpassa träningen efter det. Det är svårt då många strukturer inom idrotten är väldigt starka och det är utmanande att bryta vissa tidigare invanda rutiner och beteenden. Men det är värt det! För att idrotten ska vara sund, utvecklande och hållbar är det viktigt att göra den stimulerande, stärka den inre motivationen och att våga fokusera på glädjen och tänka nytt.

 

 

Varför tränar och tävlar dina idrottare?

Har du frågat dina idrottare varför de tränar och tävlar? Har du frågat vad som driver dem? Om du inte redan har gjort det så gör det. Om du har gjort det så är det kanske dags att fråga igen? Det kan nämligen förändras över tid och det kan även vara bra att påminna idrottarna om varför de egentligen lägger ned så mycket tid och ansträngning på sin idrott. Det kan hjälpa dem att fokusera på rätt saker.

Om du vet vad som driver idrottarna är det också lättare att anpassa träningen till deras ambitionsnivå och efter deras preferenser. Genom att veta vad som driver dem får du en bättre förståelse för vilka de är och var de kommer ifrån. Det är inte alltid som de drivs av sunda drivkrafter. Vissa drivs kanske mer av att undvika att göra andra besvikna, tjäna pengar och bli mer populära istället för kärleken till sin idrott, att utvecklas och träna tillsammans med sina träningskompisar.

Med en ökad förståelse för hur deras drivkrafter ser ut i nuläget kan du på ett bättre sätt arbeta med att stärka deras inre motivation till deras idrottande. Det kan hjälpa dem att utvecklas och prestera bättre långsiktigt men framförallt att må bättre.

Här är exempel på saker du kan arbeta med att göra:

  • Efter träningspass fråga vad de tyckte var roligt under träningen
  • Förstärka det de gör bra (prestationer, förbättringar, tekniskt, taktiskt, ansträngning, mentalt)
  • Arbeta med utmanande realistiska prestations- och processmål
  • Inkludera dem i beslut
  • Var närvarande när du pratar med dem
  • Visa att du bryr dig om dem som personer och inte bara idrottare
  • Arbeta mycket med frågor och hjälp dem komma fram till lösningar
  • Lyssna på dem och ha tålamod

Det är ok att sluta med din idrott!

Är du en idrottare? Tränar och tävlar du i en idrott? Är du en hockeyspelare, badmintonspelare, gymnast, handbollsspelare, tennisspelare, klättrare, snowboardåkare eller roddare? Du är inte bara din idrott, du är så mycket mer än det.

Det är ok att sluta med din idrott! Det är ok att sluta tävla och bara fortsätta träna. Det är ok att både sluta träna och tävla. Det är ok att säga hejdå till din idrott oavsett vad någon annan säger, tycker eller vill.

  • Skulle din pappa bli ledsen om du slutade? Det är ok, han får klara det.
  • Skulle din tränare bli besviken om du slutade? Det är ok, hon får klara det.
  • Är du skyldig din mamma att fortsätta för att hon har satsat enorma summor och oändligt många timmar på ditt idrottande? Du är inte skyldig henne att fortsätta! Du får sluta.
  • Är du en fantastisk talang som inte får sluta för din och din talangs skull? Det är klart att du får sluta. Du är inte skyldig din talang någonting! Du kanske har ännu större talang inom något annat och du kanske skulle må bättre om du sysslade med något annat.

Vi älskar idrott och vi tycker att det är något fantastiskt att hålla på med för att det är kul och vi tycker att det är fantastiskt om man vill världens snabbaste kvinna eller ha sitt kontor på veckans golfbana men det spelar ingen roll vad vi tycker. Det som är viktigt är vad du tycker! Det är ditt liv och du ska göra det för din skull.

Varför idrottar du? Gör du det för att du vill det?

I så fall är det underbart! Kör! Men ställ dig själv frågan! Fråga dig själv varför du idrottar och fråga dig själv om du vill fortsätta. Var inte rädd för den frågan, om du vill fortsätta så är det inte något läskigt. Om du egentligen vill sluta så är det mycket bättre att ta tag i det nu än om ett halvår eller tio år.

Vill du inte fortsätta så sluta och gör något du vill göra.

Och kom ihåg, du kan alltid börja igen.

Vad ska jag göra för att motivera andra på bästa sätt?

Är det ens möjligt att motivera andra? Provocerande fråga men det är värt att fundera på. Vissa ledare och föräldrar inom idrotten tror att de har möjlighet att styra idrottarnas motivation. Det blir i längden oerhört stressande.

Det är bra att börja med att fundera över vad du kan påverka. Vad kan du göra för att skapa goda förutsättningar för att dina aktiva ska känna sig motiverade? Du kan inte bestämma vad dina barn eller idrottare ska tycka är roligt och stimulerande. Det du däremot kan göra är att arbeta med att se och möte dem, ställa frågor till dem, låta dem vara med och fatta beslut, skapa bra innehåll samt förstärka det de gör bra och deras ansträngning.

Genom öppna frågor till individerna kan du locka fram vad hen vill göra och vad som driver hen. Några exempel:

  • Vad tycker du om att göra?
  • Hur mycket tid skulle du vilja lägga ner på det?
  • Vad var roligast idag?
  • Hur mycket vill du tävla i höst?
  • Vad har fungerat bra i vårt arbete i sommar?
  • Vad vill du fokusera på den här veckan?
  • Vilken övning ska vi börja med?
  • Hur kan jag hjälpa dig på bästa sätt?

Vi träffar många duktiga ledare inom idrotten. Vissa av dem sliter med begreppet motivation och aktiva som inte har den motivation tränaren önskar. En vanlig anledning till det är att de har idrottare som vill sluta och som de försöker behålla i föreningen. Det kan ta oerhört mycket på krafterna.

Det är klart att det är kul om man kan behålla ungdomarna i föreningen, men till vilket pris? Är det värt att andra ungdomar får mindre kvalitativ träning eller att tränare/ledare blir utbrända?

Genom att visa att det är ok att sluta förstår många idrottare att det är på deras villkor, att det är dem som bestämmer vad de vill göra. Det kan ge en upplevd autonomi och i sin tur bidra till en ökad inre motivation.

Som tränare gäller det att arbeta med att göra träningarna så bra som möjligt. Om idrottarna finner den aktuella idrotten rolig och stimulerande så ger du dem bra förutsättningar. Om det är något annat de vill göra så är det nog bäst att de satsar på det istället.

Motivation i idrotten: Tre tips

Nedan kan du ta del av tips på hur du kan öka din motivation, göra den mer hållbar över tid och hur du kan hantera tillfällig brist på motivation.

Flera motivationsfaktorer
Generellt sett är det bra att ha många olika motivationsfaktorer kopplade till sin idrott, det gör den mer hållbar, till exempel: 1) Du älskar idrotten; 2) Du älskar utmaningar; 3) Du vill hela tiden utvecklas och bli bättre; 4), Du tränar tillsammans med goda vänner; 5) Det är bra gemenskap och klimat i gruppen; 6) Du älskar att vinna; 7) Du älskar att ta ut dig själv fysiskt. När vissa behov inte blir tillgodosedda så kanske andra blir det och du fortsätter därmed att vara motiverad under en längre tid jämfört med om du skulle ha färre motivationsfaktorer kopplade till din idrott. En liknelse kan vara att om du bara har en skjorta så blir det jobbigt när den är smutsig, har du fem skjortor så gör det inte lika mycket om en blir smutsig.

Stimulera din inre motivation
Var uppmärksam på situationer under träningar/tävlingar då du upplever att aktiviteten i sig är tillfredsställande:

  • Den häftiga känslan av att sätta ett hopp med en mycket högre svårighetsgrad
  • Upplevelsen av att rida snabbt och felfritt genom banan
  • Känslan när alla passningar sitter precis där du vill
  • Den underbara känslan av att smälla in hårt i madrassen efter 60-metersloppet
  • När du var helt slut men ändå fortsatte kämpa hela vägen
  • Känslan när du flyger ut ur kurvan snabbare än någonsin
  • Upplevelsen när laget är fullständigt samspelt och nästan kan läsa varandras tankar

Många upplever att det är tråkigt/jobbigt att tävla/träna när man inte presterar bra. Ibland kan det dock kännas kul att arbeta med att hitta lösningar eller kämpa vidare och göra sitt bästa för att göra rätt saker fast det inte funkar. När du ser tjusningen i det eller upplever det som stimulerande så uppmärksamma och förstärk det.

Hur kan du göra så att det blir stimulerande eller roligt att tävla när du inte presterar bra? Kan du göra något speciellt och/eller se det från något speciellt perspektiv? Att bara ändra perspektivet från att det suger när du presterar dåligt till att det skulle kunna vara stimulerande att till exempel arbeta med att hitta lösningar en dag när saker inte riktigt stämmer är ett bra och viktigt första steg i att börja uppskatta utmaningen mer. Om du lyckas uppskatta motgångar och gilla delar av det så blir motivationen till din idrott ännu mer hållbar och du kommer förmodligen kunna hantera de tillfällena på ett bättre sätt och även ibland vända det och istället börja prestera riktigt bra. Om du blir bättre på att hantera de dåliga dagarna och lyckas prestera ändå så kan den inre motivationen till att hantera nya sådana situationer öka.

Är du inte motiverad? Kämpa på ändå!
Det är fantastiskt härligt att känna sig riktigt motiverad! ”Jäklar vad jag vill träna nu och köra järnet!”. Många dagar känner man dock inte så, oavsett hur starkt inre motiverad man är till sin idrott. Då är det så viktigt att genomföra träningspassen ändå. Om man vill lyckas inom elitidrott går det inte bara att träna när man är sugen på det. Träningspassen där emellan då man egentligen inte orkar och då lusten lyser med sin frånvaro är minst lika viktiga.

Att göra annat utanför idrotten

I veckan sändes dokumentären Östersunds sjungande fotbollsspelare. Dokumentären handlar om hur klubben och laget arbetar med kulturevenemang för att stärka individerna och gruppen. Laget har dansat, sjungit och spelat teater och gör i denna dokumentär en raplåt.

Spelarna som är med i dokumentären är heltidsproffs och de har tid att göra detta inom ramen för deras fotbollsliv. Men oavsett nivå eller idrott så är det viktigt att regelbundet släppa idrotten och göra andra saker.

Även om det kanske inte känns som att du utvecklas inom din idrott när du går iväg och dansar så ger det dig någonting annat att tänka på. Det kan också bidra till nya perspektiv som gör att du kan hantera motgångar och utmaningar i din idrott på ett bättre sätt.

– Fan! Har nu gått på bio några gånger och det känns verkligen bättre. Hehe, trodde inte att det skulle vara så enkelt och bekvämt att bli bättre på att hantera motgångar.

Citatet ovan kommer från en idrottare. Det visar lite på hur mycket det kan ge att testa någonting helt annat. Vi benämner detta för aktiv återhämtning. Ofta pratar vi fysisk återhämtning men det är minst lika viktigt med mental återhämtning.