Vi är stolta över att presentera Carolina Lundqvist som ny gästförfattare till bloggen. Carolina har många års erfarenhet av idrottspsykologiskt arbete inom Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och forskar inom idrottspsykologi vid Linköpings universitet. I den här texten delar hon med sig av hennes kloka tankar om vikten av att ha en hållbar karriär, tänka långsiktigt och hur mycket förberedelser och arbete som ligger bakom ögonblicket då allting avgörs.
De där magiska ögonblicken vi kan se på TV. När allt står på sin spets. Pressen på idrottaren är maximal och spänningen hänger i luften. En vinnare ska koras. I min roll som prestationspsykologisk rådgivare för elitidrottare får jag ofta frågor om just tävlingsögonblicket. Vad är det som händer just där och då? Vad är de magiska tricken som du lär ut till idrottarna? Från min synvinkel är prestationsögonblicket bara en del – eller resultatet – av en större helhet och en längre tids arbete. Det stora arbetet ligger nämligen i förberedelserna som sker på vägen fram till tävlingen. Det är få idrottare som börjar öva in nya idrottstekniker under själva mästerskapet. Samma sak gäller det idrottspsykologiska arbetet. De idrottspsykologiska frågeställningar jag möter är ofta komplexa och kräver inte sällan samarbete mellan olika ämnesdiscipliner. Det är många pusselbitar som tillsammans ska fungera för att en idrottare ska kunna prestera på hög nivå över tid.
En elitidrottssatsning kan på många sätt liknas med ett högriskprojekt där utfallet både på kort och lång sikt är långt ifrån säkert. Idrottaren strävar dedikerat under många år mot högt uppsatta mål. Livet planeras utifrån idrotten. Mycket kan hända och händer på vägen – både idrottsligt och i livet. Att våga gå utanför den egna komfortzonen är nödvändigt för att utvecklas och för att få nya lärdomar och erfarenheter. Tillfälliga känslopåslag av nervositet eller annat obehag som uppstår vid utmanande situationer är inte farliga i sig. Det är normala reaktioner på just utmanande omständigheter och det går att lära sig att hantera. En grundförutsättning för motivation och prestation över tid är också att livskvaliteten i det stora hela upplevs hög. För en elitidrottare innebär livskvalitet ofta upplevelsen av att på ett funktionellt sätt utvecklas och röra sig i riktning mot de egna målen och drömmarna. I grund och botten främjas det av att idrottaren får stöd i att stärka de resurser och färdigheter som behövs i mötet med elitidrottslivet och dess utmaningar. När idrottaren har tillräckliga resurser så minskar som en naturlig konsekvens risken för olika tänkbara problem. Det finns därför stora vinster med att jobba proaktivt. Den psykologiska belastning som elitidrottare möter är i stora delar jämförbar med andra elitorienterade karriärsyrken; en strävan efter att uppnå framgång i hård konkurrens kommer ofrånkomligen att innebära ett möte med stress, press och annat obehag i olika situationer eller perioder.
Foto av Howard Boucheverau på Unsplash
Tempot i elitidrottslivet är ofta högt; resor, träningar, media, träningsläger, tävlingar, sociala medier och sponsorer. Gärna plugga lite vid sidan om… Och sen det där med relationer och allt annat som också ska hinnas med… Just ja, återhämtning behöver ju också klämmas in någonstans i ett redan fullspäckat schema… Att lära sig tidsplanering och prioritering är A och O för att få livspusslet att fungera. De flesta elitidrottare kommer också att möta kortare eller längre perioder av motgångar; ibland flyter allting på som det ska enligt plan men ibland är det också riktigt tungt. Utvecklingen kanske inte kommer som tänkt eller en skada hindrar från träning. Ibland gör sig livet utanför idrotten påmint. Att lära sig hantera olika motgångar i idrotten och livet är också en naturlig del av utvecklingen. Även om motgångar ofta upplevs som emotionellt svåra att hantera i stunden så finns det möjlighet att lära sig mycket i dessa situationer. Att veta att man klarar av att hantera svåra situationer ger en trygghet. Att jobba sig igenom en motgång skapar ofta resurser för framtiden. Utveckling är på så sätt långsiktig, kräver tålamod och kan ske på olika sätt. Hinder kommer att behöva övervinnas där nya vägar mot målet kanske behöver skapas eller målen korrigeras. Ibland går utvecklingen långsamt, ibland går den snabbt och ibland tar den kanske ett steg tillbaka.
Prestationsmomentet kommer av naturliga skäl att stå i centrum när vi pratar elitidrott. Men många faktorer påverkar. En viktig fråga är hur idrottaren kommer att minnas tillbaka på elitidrottskarriären när den är avslutad. Kommer det att vara med en övervägande känsla av obehag och lättnad att den är slut eller med glädje över alla minnen, lärdomar och erfarenheter? En medalj kommer sannolikt att upplevas olika mycket värd beroende på hur resan till den har sett ut. Även om elitidrott i sin natur innebär en hög psykologisk belastning så skapar det också möjligheter att få utforska den egna potentialen, testa egna gränser och att kunna utvecklas både som idrottare och människa. För hållbara elitidrottskarriärer är helhetsperspektivet viktigt. Genom stöd i att kunna utveckla de resurser och färdigheter som behövs ökar också möjligheten att kunna röra sig i riktning mot målen på ett funktionellt och hållbart sätt.
————————————————-
Några lästips kring temat
Lundqvist, C. (2011). Well-being in competitive sports – the feel-good factor? A review of conceptual considerations in well-being research. International Review of Sport and Exercise Psychology, 4, 109-128. doi: 10.1080/1750984X.2011.584067
Lundqvist, C. (in press). Well-being and quality of life. In R. Arnold & D. Fletcher (Eds.), Stress, well-being and performance in sport. London: Routledge.
Lundqvist, C., Träff, M., & Brady, A. (in press). “Not everyone gets the opportunity to experience this”: Swedish elite athletes’ perceptions of quality of life. International Journal of Sport Psychology.
————————————————-
Carolina Lundqvist är fil. dr i psykologi och docent i idrottsvetenskap vid Linköpings universitet. Carolina är även legitimerad psykoterapeut och arbetar som prestationspsykologisk rådgivare i SOK:s resursteam. Hon har bland annat varit med och stöttat idrottare på plats under OS i Rio 2016 och PyeongChang 2018.
Foto av Göran Forsberg
En blogg om idrottspsykologi 