Gör dina motståndare bättre

Vi kan lära mycket i samarbetet med andra. Idrott handlar till stor del om konkurrens och tävling mellan individer i respektive lag. I individuella idrotter är det vanligt att träna i grupp trots att de även tävlar mot varandra till vardags, i serien, ligan eller på touren. I idrottslag finns en viss konkurrens mellan spelarna, om till exempel möjligheten att spela matcher, köpas av bättre lag och bli uttagna i landslag. Oavsett om man till vardags tillhör samma träningsgrupp eller lag upplever vi att idrottare mår bäst genom att samarbeta och hjälpa varandra utvecklas.

Tillsammans kan idrottare sträva efter att skapa en bättre miljö med fokus på process och utveckling. Tillsammans kan man lära sig av varandra, dels genom sitt agerande och dels genom tips och kreativa idéer. Det är positivt för en sund självkänsla att bry sig om andra och att hjälpa andra utvecklas och må bättre. Att hjälpas åt ökar även samhörigheten hos individerna vilket har en positiv inverkan på idrottarnas motivation.

träna tanken fotboll

En av de som forskar på området är från Danmark och heter Kristoffer Henriksen, i sina studier har han visat att idrottarna i unikt framgångsrika idrottsmiljöer värderade arbetet i grupper högt. De uppskattade sammanhållningen, vänskapen, glädjen och möjligheten att kunna utmana och sporra varandra. Idrottare på olika nivåer och åldrar tränade även i närheten av varandra, fungerade som förebilder, tränade och lärde sig av varandra.

Kan du komma på några byar och städer i Sverige där många duktiga idrottare har formats? Där hittar vi nog mycket av det vi skrivit om ovan.

En ny bok om självkänsla på svenska

Vi är stolta över att presentera vår gästförfattare Anna Mörstam som för andra gången vill bidra med ett inlägg inom sitt specialområde, nämligen självkänsla. Denna gång i form av en recension av en ny spännande bok i ämnet.

Jag fick ett uppdrag från Bloggredaktionen att skriva en recension på en ny svensk bok om självkänsla. Boken heter ”Självkänsla – bortom populärpsykologi och enkla sanningar” och är skriven av Magnus Lindwall (2011), docent vid Göteborgs universitet. Jag har försökt att läsa den kritiskt, men måste erkänna att lovorden blir betydligt fler och lättare att ta till även fast jag har gått in för att se den nyanserat. Lindwall tycker jag i och med den här boken fyller ett tomrum som jag upplever har funnits i svensk litteratur. En bra vetenskapligt inriktad bok om självkänsla som också är aktuell (får se hur länge det håller) och tar in vinklingar i forskningen om självkänsla som den har utvecklats de senaste decennierna. Jag är van vid att läsa mycket om självkänsla, i den här boken tar Lindwall också upp flera närliggande begrepp  och ger dem rätt stor plats, vilket jag tycker har hög relevans. Givetvis finns det i boken en dragning åt Lindwalls specialområden (fysisk aktivitet/träning och psykologisk hälsa, självkänsla/självuppfattning och kroppsuppfattning, idrottspsykologi), vilket inte är konstigt alls. Någon form av prägel måste man sätta, området är som Lindwall beskriver, väldigt stort och komplext och i den här komplexiteten har nog varje intresserad någon form av specialisering. Som titeln avslöjar så är författaren väldigt kritisk till populärvetenskaplig självhjälpslitteratur, vilket jag tycker han verkligen har all rätt att vara. Någon/några måste ta den striden och jag tycker att Lindwall gör det på ett bra, sakligt sätt där han presenterar skillnader och vad läsare bör vara vaksamma på. Vid ett tillfälle uppfattade jag kritiken nästan lite raljerande, men i övrigt tycker jag att den framfördes sakligt. För den som vill läsa mer litteratur kritisk till populärvetenskaplig självhjälpslitteratur rekommenderar jag ”Suveränitetens pris – en kritisk studie av självhjälpslitteratur” av Jonas Aspelin, som tar ett helt annat perspektiv, men som jag ändå tycker var intressant att läsa. Vissa saker reagerar jag lite på när jag läser Lindwall bok, men det handlar mer om detaljer och betoningar. Som betonas i inledningen av boken bör man läsa den med huvudsyftet att få teoretisk bakgrund (och inte för att få praktiska tips) och gällande den teoretiska bakgrunden tycker jag Lindwall har gjort ett väldigt bra jobb. Jag tycker att han presenterar det hela på ett lättförståeligt sätt med bra röd tråd och text som är enkel att läsa. Nu vet jag inte hur mycket det beror på att jag är van vid att läsa litteratur inom området och känner igen mig mycket i teorierna som presenteras.

Sammanfattningsvis tycker jag andemeningen i boken går i linje med ett citat av H.L. Mencken:
”For every complex question there is a simple answer, and it is wrong”.

Välkommen in i en värld som fascinerar många, kanske för att den berör och ligger oss nära?  För att se området mer nyanserat så rekommenderar jag boken varmt.

Lindwall, M. (2011). Självkänsla – bortom populärpsykologi och enkla sanningar. Lund: Studentlitteratur.


Anna arbetar som idrottspsykologisk rådgivare sedan cirka 5 år tillbaka. Hon har en magisterexamen med psykologi inriktning idrott som huvudämne (195 hp) kompletterat med pedagogik (45 hp). Hon har själv en gedigen elitidrottsbakgrund och jobbar idag mycket mot idrott. Hon arbetar bland annat med ett forskningsprojekt inom området självkänsla.

Självkänsla

Hej!

Vi på redaktionen har äran att presentera Anna Mörstam som gästförfattare.

För att ge en kort presentation om Anna så jobbar hon som idrottspsykologisk rådgivare sedan cirka 5 år tillbaka. Hon har en magisterexamen med psykologi inriktning idrott som huvudämne (195 hp) kompletterat med pedagogik (45 hp). Hon har själv en gedigen elitidrottsbakgrund och jobbar idag mycket mot idrott. Hon satsar på att doktorera inom området självkänsla i framtiden.

Redaktionen frågade mig om jag ville skriva några rader om självkänsla. Vissa har visualisering som sitt favoritområde, andra har självkänsla. Jag tycker detta område är så fantastiskt intressant och varit extra intresserad av det i många år. Det finns väldigt mycket litteratur i området och själva begreppet är rätt populärt att använda. Självkänsla förekommer ofta i media, ofta i populärvetenskaplig litteratur och även ofta i vetenskaplig litteratur. Trots att det förekommer ofta kan det vara svårt att veta vad det egentligen betyder. Även inom vetenskaplig litteratur så finns det flera olika definitioner på begreppet. De begrepp jag definierar nedan är begrepp som dels är väl grundade i vetenskaplig litteratur och som jag har fastnat för efter att ha studerat området under ganska lång tid.

Med självbild menas den totala organiserade informationen som en människa har av sig själv (Baumeister, 1995). Med självkänsla menas den värderande komponenten av självbilden (Norton & Morgan, 1995), dvs. vad vi tycker om den information vi vet om oss själva. Förenklat kan man säga att tycker man bra om det man vet om sig själv så har man en högre självkänsla, tycker man mindre bra om det man vet om sig själv så har man en lägre självkänsla. Men eftersom självbilden innehåller så mycket information är det en omöjlighet att bedöma allt. Därför väljs delar ur självbilden ut, delar som individen tycker är viktiga, och det valet sker oftast omedvetet men påverkas av samhället personen lever i och människor runt omkring personen (Fox, 2000).

Utifrån det här blir vad vi baserar vår självkänsla och vilka krav vi sätter på oss själva inom respektive område väldigt intressant. Johnson (2003) har gjort en uppdelning av begreppet självkänsla mellan inre självkänsla och yttre självkänsla utifrån vilka delar som väljs ut som viktiga ur självbilden att basera sin självkänsla på. Inre självkänsla baseras på faktorer som bara individen själv kan påverka och inkluderar en acceptans för den man är och kan liknas vid en inre trygghet (Johnson, 2003). Yttre självkänsla baseras på yttre faktorer exempelvis utseende, prestation och ägodelar (Johnson, 2003). Alla personer har en viss nivå av inre självkänsla och en viss nivå av yttre självkänsla. Det finns många liknande uppdelningar av begreppet självkänsla. Det jag tycker är mest intressant är vad som är extra viktigt för att man ska vara nöjd med sig själv som människa och hur mycket man själv kan vara med och påverka detta område.

Ofta pratar man om hög självkänsla och låg självkänsla, men självkänslan är mer än bara hög och låg. En viktig aspekt gällande begreppet självkänsla är att också titta på självkänslans stabilitet. Om du är nöjd med dig själv som människa – hur förändras det över tid? Är det så att det varierar från vecka till vecka? Dag till dag? Timme till timme? Räcker det med att någon säger något till dig, så förändras ditt sätt att se på dig själv, hur nöjd du är med dig själv som människa? Eller är ditt sätt att se på dig själv, hur nöjd du är med dig själv som människa, relativt stabilt över tid? Det finns samband mellan vad vi väljer ut att basera vår självkänsla på och hur vår stabilitetskurva ser ut. Faktorer som vi själva kan påverka är ofta stabilare. Att enbart bygga sin självkänsla på yttre faktorer (som utseende, ägodelar och prestation i jämförelse med andra) gör självkänslan i sin helhet mer instabil och man är mer känslig för negativa händelser i vardagen. Det finns fördelar med åtminstone ha vissa delar som man baserar sin självkänsla på som är stabilare, som också kan göra självkänslan som helhet mer stabil.

Det som jag är mest intresserad av är hur man praktiskt kan arbeta med att höja och stabilisera självkänsla. Samband finns mellan självkänsla och självkännedom och självkänsla och ett begrepp som kallas autenticitet. Autentisk, äkta, menar att man lever i enlighet med hur man vill leva. Dessa begrepp används i ett praktiskt tillvägagångssätt som jag tillsammans med kollegor jobbar för att forskningspröva. Tanken i detta tillvägagångssätt är att man genom att jobba med teoretiskt väl grundade övningar steg för steg ska öka både självkännedom och autenticitet och genom det indirekt även påverka självkänslan positivt och göra den högre och stabilare.

Värt att notera här är att min kompetens gällande arbete med självkänsla handlar om arbete med en s.k. salutogen befolkningsgrupp, dvs. ett ”friskt” och ”hälsofrämjande” perspektiv. I en sådan här salutogen befolkningsgrupp så har det visat sig att bilden av personer med hög självkänsla är att de har en positiv och tydlig bild av sig själva. Den första tanken är då att en person med låg självkänsla i kontrast till detta ska ha en väldefinierad negativ bild av sig själv. Dock har det visat sig att så inte är fallet. Personer med låg självkänsla har istället visat sig kännetecknas av att ha värderingsmässigt mer neutral inställning till sig själva, men framför allt ha en otydlig, osäker, instabil och inkonsekvent bild av sig själv (Campbell & Lavallee, 1993). Det första steget i det praktiska tillvägagångssätt vi håller på att forskningspröva är ett enkelt utformat självkännedomsprogram. Detta program består av en rad enkla frågor som berör en själv och som man svarar på genom att skriva som i dagboksform under en längre tid. Där reflekterar man över saker som har hänt och svarar kontinuerligt på frågor som: ”Vad tycker jag om?” ”Vad tycker jag inte om?”, ”Vilka är mina starka sidor?”, ”Vilka är mina svaga sidor?”, ”Vad är jag rädd för?”, ”Vilka är mina framtidsdrömmar?”, ”Vad står jag för (mina grundvärderingar)? Vad tycker jag exempelvis om…?” osv. I det här praktiska tillvägagångssättet så lägger detta arbete mest en grund för vidare arbete. Här ges också en teoretisk bakgrund till varför man kan ta eventuella negativa saker som skulle kunna komma fram i ett sådant här självkännedomsarbete med en nypa salt. Att svara på frågor om vad man själv tycker och tänker och vad man själv står för kan vara ett självstärkande arbete. Gör man det över en längre tid så brukar man kunna få fram mycket intressant material och ha möjlighet att se återkommande mönster och på så här sätt öka sin självkännedom. Detta kan vara ett litet praktiskt tips för intresserade läsare.

Jag skulle kunna skriva både mycket och länge om detta område. Jag vet dock själv att jag inte tycker om för långa inlägg på en blogg och känner att mitt har blivit väl långt redan nu. Kanske kan det bli en fortsättning en annan gång?

Det var allt för denna gång, tack för visat intresse. För frågor direkt till Anna så når ni henne via mailen på anna@atleticum.net

Mvh Redaktionen