Skador inom idrott

I detta inlägg kommer vi att summera en vetenskaplig artikel. Följande artikel kommer att summeras:

Vergeer, I. (2006). Exploring the mental representation of athletic injury: A longitudinal case study. Psychology of Sport and Exercise, 7, 99-114.

Syftet med denna forskningsartikel var att studera en idrottares tankar, känslor och mentala föreställningar under rehabiliteringsprocessen efter en skada. Deltagaren var en 28-årig manlig rugbyspelare. Åtta intervjuer genomfördes under 20 veckor. Tre år senare genomfördes ytterligare en intervju med spelaren.

Fyra oberoende teman presenterades utifrån analysen av intervjuerna. Dessa teman var:

Awareness
Rugbypelarens uppmärksamhet var som störst i början efter skadan (i intervju 2) då smärtan var hög och den precis hade inträffat. I takt med att tiden gick så minskade spelarens fokus på skadan. I de sista intervjuerna rapporterade idrottaren att han oftast uppmärksammade skadan när det var tekniska moment som krävde att han använde den skadade delen. Annars tänkte han inte så mycket på skadan men sa att det kunde vara bra att ibland rikta uppmärksamhet mot den skadade delen.

Mental imagery (mental träning i form av visualisering/mentala föreställningar)
Rugbyspelaren rapporterade att han upplevde spontan och frivillig visualisering i samband med skadan. I början upplevde spelaren relativt ofta spontan visualisering då han såg sig själv i ögonblicket han skadade sig.

Senare började han använda mer frivillig visualisering där han föreställde sig att axeln fungerade bra utan smärta. Dessa föreställningar triggades igång av bland annat frustration, som till exempel när han använde den friska armen på ett bra sätt och vart frustrerad över att inte kunna använda den skadade armen på ett likande sätt. Vill du lära dig mer om mental träning rekommenderar vi Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten).

Mental model of the injury
Detta tema handlande om balansen mellan det fysiska och medicinska. Att han kunde stå framför spegeln och tvivla och känna smärta. Sedan uppsökte han läkaren och fick en förklaring av läget.

Mental “itinerary” of the recovery process
Med detta tema menar författaren spelarens väg till att bli rehabiliterad. Det inkluderar kvalitén och tiden för, träffar med läkaren, fysiska framsteg med skadan och de typer av metoder som användes för att stimulera rehabiliteringen.

Våra reflektioner
Denna studie visar att det är otroligt många faktorer som påverkar en spelare under en skadeperiod. I studien har visualisering både negativ och positiv effekt för idrottare. Även annan forskning har visat att negativ visualisering kan ha negativa effekter för idrottare och det är bra att få ut denna information till idrottare, tränare, mentala coacher samt idrottspsykologiska rådgivare och idrottspsykologer. Vi hoppas nämligen att det motiverar till att arbeta med visualisering. Till exempel träna upp förmågan och därmed lära sig kontrollera sina mentala föreställningar.

Resultatet visar på att skadade spelare behöver en hel del stöd under sin rehabilitering och att psykologiska faktorer påverkar rehabiliteringen. Det kommer alltid att förekomma skador men genom idrottspsykologisk forskning och tillämpning inom just skador kan vi säkert minska skadorna och hjälpa idrottare i den tunga rehabiliteringsprocessen.

Med vänliga hälsningar
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Max Leveridge på Unsplash