Kvalångest eller nervös i slutspelet, rent psykologiskt, hur fungerar det?

Hej på er läsare,

Denna tid på året är underbar! Det har det blivit ljusare ute och solen skiner återigen genom fönstren och lyser upp tillvaron lite extra. Om inte det var nog är det många idrotter som är inne i slutskedet på säsongen. Vissa lag spelar slutspel och andra kvalar. För en idrottsintresserad är det väldigt roligt!

Om vi specifikt tar ishockey som ett exempel så är det just nu kvartsfinals och kvalspel vilket är utmanade psykologisk och fysiologiskt för spelarna. Det gäller att bibehålla energin och ständigt vara på topp. Det är lite olika energier i dessa serier. Kvalsserien har lite mer… ja ångest.  Såg Djurgårdens match mot Leksand i måndags och då kunde man ibland se ängsligheten hos spelarna. Det är väldigt spännande psykologiskt och Challe Berglund, som är ny tränare i Djurgården, sa i en intervju att han hade låtit spelarna köra lättare övningar på träningen innan match. Det var för att spelarna skulle tro mer på sig själva inför matchen. Rent psykologisk låter det som ett väldigt bra upplägg.

I detta inlägg tänkte vi diskutera nervositet, ångest och oro. Vi presenterar fyra olika steg som beskriver processen, dessa steg är från boken ”Foundations of sport and exercise” av Weinberg och Gould (2003). Dessa steg presenterar vi nedanför och vi har valt att behålla de engelska termerna för att undvika felöversättningar.

Steg 1) Enviromental demand

Steg 2) Individuals’ perception of the environmental demand

Steg 3) Stress response

Steg 4) Behavioural consequences

Steg 1 handlar om de kraven som ställs utifrån. Det kan vara en förälder som vill att ens barn ska vinna, eller tidningen som rankar olika lag och idrottare. Det kan också handla om klubbledningen eller fansen som sätter krav på spelare och tränare att de ska prestera. Det finns väldigt många olika yttre omständigheter som kan påverka idrottare.

Steg 2 handlar om hur idrottaren väljer att tolka kraven och situationen. Vissa personer tycker om att ha lite press på sig medan andra sänks och vågar inte spela fullt ut. Ett exempel kan vara en idrottare som är favorittippad inför en tävling. Alla journalister vill prata med honom innan tävlingen och de andra idrottarna har typ sett honom som vinnare redan innan tävlingen börjat. Ett annat exempel är Djurgårdens IF som nu är i kval. Det är troligtvis väldigt olika i laget hur spelarna upplever kraven. Vissa spelare tycker om kraven och andra inte alls gillar kraven.

Steg 3 tar upp hur idrottaren reagerar på beteendet. Detta sker oftast i form av stress till exempel kan det vara reaktionen som blir i form av stress. Exempel på negativa effekter av stressen är att det kan det bli svårt att tänka klart, muskelspänningar eller svårt att fokusera för att man är så nervös. Detta påverkas ju självklart mycket på hur idrottaren väljer att tolka situationen. Om idrottaren är bra på hantera stressen blir det inte en negativ påverkan. Utan en lagom mängd stress är bra för prestationen. Det får en att vara lite mer på tå!

Steg 4 är det beteendet som visas. Till exempel felpassningar, fel positioner, missade bra chanser eller något likande. Denna del är inte bara viktig för den specifika situationen utan påverkar också kommande situationer. Om du misslyckas med någonting så vill du helst undvika att utsätta dig för den situationen igen.

Generellt sett handlar det om att skapa en balans mellan kraven, kontrollen och förmågan att klara situationer. Om du känner att du är alldeles för dålig redan innan tävlingen kanske du inte ska ställa upp på tävlingen. Eller så ställer du upp med syftet att lära dig hur en tävling går till.

Problemet med krav som kommer utifrån är oftast att de är svåra att kontrollera. Dels kan du inte bestämma vad andra personer skriver och det dem skriver kan du ha svårt att ändra på för att du inte vet hur. Det är bättre att fokusera på det som du själv kan kontrollera.

Det var allt för denna gång och vi hoppas detta gav er en några tankeställare och en generell bild hur det fungerar, t.ex., varför låser sig i sin tävling och varför man blir man nervös.

Nästa steg för dig nu är att identifiera hur du själv agerar och reagerar i olika situationer, och vilka situationer som du kan hantera på ett bättre sätt.

Till kommentarsfältet: När reagerade du på ett du senast på ett negativt sätt för att du var nervös och hur hanterade du det?

Ha en trevlig helg!

Mvh
Redaktionen

Annonser

3 reaktioner på ”Kvalångest eller nervös i slutspelet, rent psykologiskt, hur fungerar det?

  1. Pingback: Nytt blogginlägg om idrott och anspänning | Fredrikweibull's Blog

  2. Pingback: Personlig utveckling | Fredrikweibull's Blog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s