Dubbla karriärer

Dubbla karriärer (DK) innebär att en individ kombinerar antingen idrott och studier eller idrott och arbete. Att ha en dubbelkarriär och kombinera en elitidrottssatsning och studier innebär både utmaningar och många fördelar. Exempel på fördelar är att det ger idrottarna något annat att göra och tänka på, något utvecklande och meningsfullt, än idrotten. Det gör också att de vet att de har bra förutsättningar för en ny karriär efter deras idrottssatsning. Exempel på nackdelar är att det kan bli svårare att hantera tidspusslet och att det kan finnas perioder då idrotten och studierna krockar, till exempel i form av tävlingar och tentor. Det finns nu i Sverige i och i flera andra länder i Europa, universitet och högskolor som har utvecklat program för att underlätta för elitidrottare som satsar på en dubbel karriär.

Det är svårt för många elitidrottare att leva på sin idrott och deras karriärer tar ofta slut relativt tidigt. Då behöver de fortsätta arbeta med något annat. De behöver en ny karriär efter att deras idrottskarriär avslutad. Om de då inte har studerat på en högskola eller universitet innan karriäravslutet kan det ta lång tid innan de blir klara med sin utbildning och sedermera även innan de kan få det jobb de vill ha. Alternativt kanske de känner att de inte har tid att satsa på en utbildning efter att de har avslutat sin idrottskarriär och blir därför tvungna att ta ett mindre bra jobb (eftersom de inte har någon högskoleutbildning) och eftersom de omgående behöver få in pengar.

Ifall det finns bra möjligheter att genomföra en elitidrottssatsning och samtidigt studera på en högskola eller ett universitet är det möjligt att fler elitidrottare skulle fortsätta sin satsning på sin idrottskarriär. Det som annars kan ske är att många känner att de vill och/eller behöver en utbildning och att de upplever att de inte kommer att kunna kombinera det med deras idrottssatsning. De upplever därför att de är mer eller mindre tvungna att avsluta sin idrottskarriär.

Genom att studera på ett universitet eller en högskola som är anpassad för en dubbel karriär blir det mycket lättare och mer fördelaktigt att kombinera en elitidrottssatsning med att studera. Det finns då bättre möjligheter för en balanserad livsstil, minskad stress och ett ökat välbefinnande. Det kan även hjälpa idrottarna utveckla fler och bättre livsfärdigheter (life skills) och få ett ökat socialt nätverk och socialt stödsystem.

På gymnasial nivå i Sverige finns det Riksidrottsgymnasier (RIG) och Nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) som kan hjälpa dig att genomföra en dubbel karriär som elitidrottare. När det gäller eftergymnasial nivå finns det Riksidrottsuniversitet (RIU) och Elitidrottsvänliga lärosäten (EVL). Du kan läsa mer om det här: ”Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten”.

Är det något mer du undrar när det gäller dubbla karriärer? Berätta i så fall mer om det i en kommentar nedan eller skicka ett mail: fredrik@imaginethat.se. Jag skriver gärna fler blogginlägg om ämnet.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Är det bra att tänka på livet efter idrottskarriären? 

Elitidrottare är vanligtvis väldigt drivna och motiverade till att träna hårt, utvecklas och göra sitt bästa för att prestera på tävlingar. De vill ha en lång idrottskarriär under vilken de utvecklas, de vill presterar på topp så ofta som möjligt (gärna oftare än möjligt) och vinna mycket. Många elitidrottare har höga mål som de har väldigt tydliga framför sig och som alltid finns där i bakhuvudet under deras vardag, till exempel att vinna VM-guld, vinna Wimbledon, slå världsrekord, delta i OS eller spela i Premier League.

Elitidrottare vet också att karriären kan få ett plötsligt slut på grund av till exempel en allvarlig skada. Det kan för många kännas väldigt skrämmande och därför kan det vara något de absolut inte vill tänka på. Det kan vara jobbigt att tänka på livet efter karriären. De kanske har de ingen direkt utbildning efter högstadiet eller gymnasiet. Kanske har de under större delen av sina liv bara fokuserat på sin idrott och tanken att arbeta på ett kontor skrämmer dem. En del elitidrottare kan även vara rädda för att de kommer tappa fokus, bli distraherade, förlora drivet eller inse att de egentligen vill göra något annat om de tänker på livet och karriären efter deras idrottssatsning.

Det är dock väldigt bra att under din idrottskarriär förbereda dig för vad du ska göra efter din karriär. Genom att göra det ökar du förutsättningarna för att hantera karriäravslutet på ett bra sätt. Det ökar även chanserna att du får en till bra karriär efter din idrottskarriär och framförallt skapar du bättre förutsättningar för ett bra liv. För många elitidrottare blir karriäravslutet väldigt jobbigt och det är alldeles för vanligt att de mår dåligt och till exempel blir deprimerade.

Genom att förbereda dig så att du vet vad du ska göra efter karriären och genom att ta fram en plan har du mycket större möjlighet att hantera förändringen på ett bra sätt. För det kan bli en stor förändring för många. Det är även bra att förbereda dig på hur det kan vara och hur det kan kännas. Det är av vikt att skapa ett bra kontaktnät både inom och utanför idrotten som kan ge dig stöd olika sätt.

Det kanske inte blir på det sätt du planerar, men det är inte det som är det viktiga. Det viktiga är att du skapar bättre förutsättningar för att hantera karriäravslutet på ett bra sätt. Även om det sker förändringar och det kanske inte blir som du tror är du förmodligen bättre förberedd att hantera situationen än om du undvikit tankar om karriäravslutet och inte har en aning om hur du ska hantera det eller göra när din elitidrottskarriär är avslutad.

Du kommer förmodligen även ha nytta av det här arbetet under din idrottskarriär. Det är många elitidrottare som oroar sig för livet efter idrottskarriären. Det kan skapa mycket stress och ångest och resultera i att man mår sämre och presterar sämre än vad man annars hade gjort. Så om du förbereder dig för karriäravslutet och livet efter det ökar chansen att du inte kommer att oroa dig lika mycket och ha lika mycket ångest för det. Det kan kännas skönt och mer tryggt när du vet vad du ska göra och när du vet att du förbereder dig för att hantera den delen av ditt liv på ett bra sätt. Det kan leda till att du kan slappna av mer och fokusera på ditt idrottande och din idrottssatsning på ett bättre sätt.

Ett bra sätt att få naturliga pauser från din idrott (som är viktigt för både fysisk och psykisk återhämtning) är om du väljer att studera samtidigt som du satsar på din idrott. Det kallas dubbla karriärer och flera universitet och högskolor arbetar för att skapa bra möjligheter för elitidrottare att göra det (du kan läsa mer om det här: Riksidrottsuniversitet och elitidrottsvänliga lärosäten) . Det hjälper dem att få en bra utbildning samtidigt som de elitidrottssatsar. Genom att göra det skapar de även bättre förutsättningar för att få ett jobb de efter att de har avslutat sin elitidrottskarriär.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Vem ansvarar för din utveckling?

– Vem tar sig till träningen?
– Vem genomför träningarna?
– Vem utsätter sig för pressen under tävlingssituationer?
– Vem prioriterar bort fester, resor och biobesök för idrotten?

Svaret är du

Därför är det viktigt att du tar det ansvar du behöver ta för din idrottskarriär. Givetvis finns det föräldrar, vänner, tränare och andra runt dig som är oerhört viktiga och kan stötta dig. Men ingen vet det du vet och du är bäst på att känna dig själv. Vi runt dig kan se hur du agerar och efter det gissa vad du tänker eller känner, men vi behöver din input. Du behöver säga ifrån när arbetssätt eller övningar du genomför inte fungerar bra. Det är även viktigt att du berättar vad som fungerar bra så att vi kan fortsätta med det.

Eftersom det är du som ansvarar för din utveckling behöver du kommunicera med din omgivning och vid behov söka stöd och hjälp. Att gå in i sig själv och bara köra på är ibland en bra kortsiktig lösning. Men långsikt är det enormt viktigt med bra kommunikation. Du som idrottare behöver berätta hur du mår och vad du känner.

Ge inte upp! Tränare och föräldrar är ibland väldigt stressade och har kanske inte tid att lyssna på det du säger. Det låter hemskt men så kan det vara. Därför är det bra om du som idrottare inte ger upp efter att ha försök kommunicera något jobbigt en gång, kom igen och gör ett nytt försök.

Ibland är det jobbigt att driva sig själv framåt men det finns inga andra alternativ, du är och kommer alltid bestämma över hur du vill hantera situationer. Det är utmanade men också roligt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)