Det är ok att sluta med din idrott!

Är du en idrottare? Tränar och tävlar du i en idrott? Är du en hockeyspelare, badmintonspelare, gymnast, handbollsspelare, tennisspelare, klättrare, snowboardåkare eller roddare? Du är inte bara din idrott, du är så mycket mer än det.

Det är ok att sluta med din idrott! Det är ok att sluta tävla och bara fortsätta träna. Det är ok att både sluta träna och tävla. Det är ok att säga hejdå till din idrott oavsett vad någon annan säger, tycker eller vill.

  • Skulle din pappa bli ledsen om du slutade? Det är ok, han får klara det.
  • Skulle din tränare bli besviken om du slutade? Det är ok, hon får klara det.
  • Är du skyldig din mamma att fortsätta för att hon har satsat enorma summor och oändligt många timmar på ditt idrottande? Du är inte skyldig henne att fortsätta! Du får sluta.
  • Är du en fantastisk talang som inte får sluta för din och din talangs skull? Det är klart att du får sluta. Du är inte skyldig din talang någonting! Du kanske har ännu större talang inom något annat och du kanske skulle må bättre om du sysslade med något annat.

Vi älskar idrott och vi tycker att det är något fantastiskt att hålla på med för att det är kul och vi tycker att det är fantastiskt om man vill världens snabbaste kvinna eller ha sitt kontor på veckans golfbana men det spelar ingen roll vad vi tycker. Det som är viktigt är vad du tycker! Det är ditt liv och du ska göra det för din skull.

Varför idrottar du? Gör du det för att du vill det?

I så fall är det underbart! Kör! Men ställ dig själv frågan! Fråga dig själv varför du idrottar och fråga dig själv om du vill fortsätta. Var inte rädd för den frågan, om du vill fortsätta så är det inte något läskigt. Om du egentligen vill sluta så är det mycket bättre att ta tag i det nu än om ett halvår eller tio år.

Vill du inte fortsätta så sluta och gör något du vill göra.

Och kom ihåg, du kan alltid börja igen.

Annonser

Karriärövergång vare sig du vill eller inte

Under tre veckor i maj praktiserade Rasmus Alm hos Imagine that. En av uppgifterna Rasmus hade under praktiken var att skriva ett inlägg till den här bloggen. Inlägget som handlar om karriärövergångar kan ni läsa nedan.

Varje idrottskarriär har en början och ett slut. Idrottspsykologer har länge lagt fokus på hur idrottare hanterar övergången till ett ”vanligt liv” efter sin idrottskarriär och hur de ska kunna anpassa sig till sin nya vardag när idrotten inte längre finns tillgänglig på samma sätt. Idrottare idag kanske väljer att fortsätta inom sin idrott fast med en annan roll som till exempel tränare, expertkommentator eller föreläsare. Andra idrottare avslutar sin idrottsliga karriär och byter helt inriktning i arbetslivet. De senaste tio åren har fokus skiftat och man har börjat studera andra karriärövergångar som till exempel övergången från junior- till senioridrott.

Ett fokus jag upplever många glömmer bort är just att en en idrottskarriär även präglas av övergångar inom idrottskarriären (t.ex. övergången från junior- till senioridrott). Det finns två olika typer av övergångar, normativa och icke normativa. Exempel på normativa övergångar kan vara övergången från junior- till senioridrott samt karriäravslut. Detta ses som relativt förutsägbara. I Utvecklingsmodellen (Wylleman, Reints, & De Knop, 2013) presenteras en holistisk syn på de normativa övergångarna utifrån en idrottslig, psykologisk, psykosocial, akademisk och finansiell nivå. Icke normativa övergångar är mer oförutsägbara, till exempel byte av tränare, byte av lag, skada eller att idrottaren blir bortvald (inte tar en plats i gruppen eller laget).

Enligt Stambulova (2003) ställs idrottare inför diverse krav och barriärer (t.ex. flytta till ny stad, rehabilitering av skada, bristfälligt socialt stöd) vid en karriärövergång. För att övergången ska bli lyckad gäller det för idrottaren att ha tillräckligt med kunskap, tidigare erfarenheter och yttre resurser för att kunna hantera dessa krav och barriärer. Vid en karriärövergång bör man sträva efter en dynamisk balans mellan de krav som ställs och kunskap/erfarenheter man besitter. Exempel på erfarenheter kan vara att man tidigare i karriären gjort en liknande typ av karriärövergång som den som väntas (i.e. övergången från junior- till senioridrott). Förutom erfarenheterna idrottaren kan besitta finns det även yttre resurser som kan vara behjälpliga vid en karriärövergång i form av socialt (i.e. familj och vänner) och ekonomiskt (föräldrar, idrottsförbund och/eller sponsorer) stöd. Om idrottaren ej upplever detta stöd ses det istället som yttre barriärer.

Stambulova (2003) har tagit fram en modell som heter Karriärövergångsmodellen. Modellen visar hela övergångsprocessen samt vad som krävs för att det ska bli en lyckad övergång. En relativt aktuell händelse som vi kan analysera med hjälp av denna modell är att Pär Mårts precis slutat som tränare för det svenska ishockeylandslaget efter sex relativt framgångsrika år med ett brons, silver och guld samt en OS-silvermedalj. Pär Mårts står nu inför en karriärövergång som innefattar olika så kallade övergångskrav (till exempel byte av lag och anpassning till en helt ny arbetsmiljö). För att det ska bli en lyckad övergång behöver Mårts använda sina tidigare erfarenheter (han har tidigare bytt klubb), stöd från familj och vänner (socialt stöd). Om han gör detta på ett bra sätt kommer han förmodligen att hitta den dynamiska balansen mellan resurser och barriärer som krävs för en effektiv karriärövergång.

Något annat som idrottare kan göra för att förbereda sig för en karriärövergång är att göra sig själv medveten om att det kan ske och vad det ka innebära. Som tidigare nämns i texten finns det normativa övergångar som någon gång i karriären kommer att uppstå. Ett sätt till exempel förbereda sig för övergången från junior- till senior idrott kan vara att man lägger ner mer träning på styrka innan man genomför övergången för att kunna vara fysiskt förbered för vad som väntar. Om det är en icke-normativ övergång som uppstår är det svårare att förbereda sig för hur man ska hantera det och då kan istället vikten av de yttre resurserna ha en större betydelse för en lyckad övergång. Det kan också vara bra att fundera över vilka möjliga icke-normativa övergångar som kan uppstå och hur man kan hantera dem på bästa sätt om de skulle göra det.

Idrottare kommer uppleva olika typer av karriärövergångar under deras karriär. Därför anser jag att det kan vara till en fördel för spelare, ledare och föräldrar att ha en god förståelse för vad som menas med en karriärövergång, vilka övergångar som är troliga och vad som kan göras, både av idrottaren och människor runt omkring, för att skapa så bra förutsättningar för spelaren att hantera dessa övergångar.

/Rasmus Alm

ishockey

Är du bara en idrottare?

Är du cyklisten Paula, golfspelaren Dafina eller höjdhopparen Timo?

Dagens elitidrott kräver enormt mycket av dess utövare. De lägger ner en stor del av veckan på träning och tävling, men det påverkar deras vardag mycket mer än så.

För att idag vara en elitidrottare på hög nivå krävs det bland annat att man:
–          äter bra
–          sover bra
–          återhämtar sig på rätt sätt.

Idrottspsykologi golf

Det kräver mycket planering för att få allt att gå ihop. I och med att det kräver så mycket ansträngning och mycket tid är det lätt hänt att idrottaren enbart fokuserar på idrotten och allt som hör den till. Det är lätt hänt att allt hen gör är relaterat till idrotten och att det är just via idrotten som hen blir bedömd och bekräftad. De gånger hen inte ser sig själv som gymnasten Jasmine eller skidskytten Pedro gör vänner eller journalister det och så är fokuset tillbaka på idrotten, på gymnasten Jasmine eller skidskytten Pedro.

Det kan innebära problem att enbart se sig själv som kanotisten Johan. Identiteten blir för smal, för visst kan kanotisten Johan göra annat är att paddla! Att ha en för stor del av sin identitet i idrotten kan skapa problem vid olika karriärövergångar, till exempel när hen slutar med sin idrott och framförallt om hen tvingas sluta tidigare än planerat på grund av exempelvis en skada.

Det kan också innebära problem under den aktiva karriären, till exempel om idrotten känns lite tråkigare eller tyngre under en period. Då finns inget annat att luta sig tillbaka mot, till exempel ”Jag förlorade matchen men det ska bli underbart att resa bort med min pojkvän i helgen”.

En för stark identitet i idrotten kan också medföra att hen upplever mycket stress och press. Om alla ens kompisar också är idrottare och kanske till och med är aktiva inom samma idrott blir det svårt att få distans till idrotten och få andrum. Om Erika som tävlar i alpint även älskar att måla, skriva och dansa kommer hon koppla bort skidorna ett tag ibland, rensa hjärnan, vila kroppen, få andra erfarenheter och intryck. Hon har möjlighet att göra andra saker som hon mår bra av, som hon också kan prestera och uttrycka sig i. Chansen är då mycket större att hon är ännu mer fokuserad, har roligare och presterar bättre när hon väl befinner sig i backen.

Det är bra och viktigt att ha flera identiteter. Att inte bara vara elitidrottaren. När något går mindre bra kan något annat gå jättebra. När något är mindre kul är något annat jätteroligt. Det ger oss fler erfarenheter, det berikar våra liv och att vara aktiv i ett område hjälper oss ofta i de andra områdena. Den erfarenheten, de upplevelserna, de kontakterna och de nya perspektiven hjälper oss. Det gör också att vi upplever mindre stress och press, ”vi lägger inte alla ägg i en korg”.

Hitta flera saker du tycker är roliga och pröva nya saker. Självklart ska du satsa hårt på att nå dit du vill men gör det smart. Satsa på att ha en fritid, gör saker utanför idrotten och ha vänner utanför idrotten. Tänk er en liknelse med er garderob, det är bra att ha flera klädesplagg på era galgar. Om du bara ett par byxor och de blir för slitna, väldigt smutsiga eller försvinner så står du där väldigt naken.

Vi önskar dig en trevlig fortsättning på dagen!
Redaktionen

Förutsägbara och icke förutsägbara karriärövergångar inom idrotten

Hej alla glada läsare! Hoppas ni har det bra därute!

Vi fortsätter att definiera idrottspsykologins karriärövergångar. Det är viktigt att vi har en gemensam syn på begreppet karriärövergångar.

I förra inlägget skrev vi att det finns olika karriäröverångar i livet, till exempel byta jobb, avsluta en idrottskarriär, etc. Ytterligare dissekering av begreppet görs genom att beskriva förutsägbara och icke förutsägbara övergångar. ”Jag vet att jag ska sluta spela ishockey om ett år” (förutsägbar övergång) ELLER hen skadar sig ordentligt och TVINGAS sluta direkt (icke förutsägbar).

En förutsägbar karriärövergång är när Leif som spelar i Luleå bestämmer sig vid 33 års ålder att sluta med ishockey. Anledningarna är bristande motivation och att han inte är lika bra tränad som förut. Leif känner sig nöjd över beslutet att köra en sista säsong med Luleå innan skridskorna hamnar på den berömda hyllan.

I exemplet ovan har Leif fattat beslutet helt själv och har full kontroll över situationen. Om Leif inte har förberett sig tidigare så har han nu ett helt år på sig innan han slutar. Ett år att fundera på vad han ska göra efter karriären.

Ett exempel på en icke förutsägbar övergång kan vara Jens som precis har blivit ordinarie i Djurgårdens IF. Han har spelat riktigt bra i början på säsongen och många lovordar honom. Han njuter av livet som professionell ishockeyspelare och livet består just enbart av hockey.

I omgång 15 skadar sig Jens och hans ishockeykarriär är över.

Det här är en betydligt jobbigare karriärövergång. Vi är medvetna om att exemplet är extremt och det kan handla om mindre skador eller att något händer i ens privata liv. Hursomhelst är förändringen stor från att vara en framgångsrik ishockeyspelare till att inte kunna spela, och därmed bli tvungen att satsa på något annat. I det här fallet så mår Jens sämre psykologiskt än vad han gör fysiskt.

För att en idrottare ska hantera karriärövergångar på bästa sätt finns flera metoder. Den mest effektiva är att vara förberedd för en karriär efter idrotten, att inte helt förlita sig på sin idrott, ha en färdig plan B. Ovsett om det blir ett förutsägbart eller oförutsägbart slut på idrottskarriären så kommer den ta slut någon gång. Det går inte att gömma sig för det. Även om man har haft en fantastisk karriär och väljer att avsluta den kan det bli riktigt tungt om man inte har något spännande att syssla med efter karriären.

Ha nu en underbar helg!

Med vänliga hälsningar

Redaktionen

Vad är en karriärövergång?

Hej!

Hoppas du har haft en bra sommar! Nu närmar sig hösten och vi kickar igång med ett ryckande färskt inlägg! Mycket nöje!

I det här inlägget tänkte vi göra ett försök att klargöra vad som menas med en karriärövergång. Vi har valt att använda en engelsk definiton för att undvika missförstånd. Definitionen riktar sig mot idrotten.

“Transitions come with a set of specific demands related to practice, competitions, communication, and lifestyle that athletes have to cope with in order to continue successfully in sport or to adjust to the post career” (Alfermann & Stambulova, 2007, s.713).

Olika situationer och händelser inträffar under en idrottskarriär som idrottaren måste hantera för att klara av en karriärövergång. Exempel på händelser är skada, klubbyte, lite speltid m.m. Det kan även handla om mer personliga händelser som skilsmässa, barnafödsel mm.

I idrotten finns det flera karriärövergångar och i denna text kommer vi att fokusera på två. Nämligen övergången från junior- till senioridrott och när karriären tar slut.

Karriärövergången från junior till senior är en krävande övergång och många idrottare lägger av. Ett exempel är Emil som har spelat i Täby under hela sitt ishockeyliv. Han har fått spela mycket och är lagkapten. Hos tränaren har han stort förtroende.

Täbys J-20 lag spelar i div 1, likaså A-laget. För er som inte är insatta i ishockey så är det stor skillnad på att spela junior och senior hockey i Div 1. Emil är nu mitt uppe i en karriärövergång eftersom han är för gammal för att spela i juniorerna. Emil känner efter säsongen med J-20 att det ska bli roligt att spela med A-laget. Under nästa säsong förändras denna känsla. Emil märker att han inte hänger på A-lagets träningar han missar passar, skjuter utanför och blir nedtacklad av stora skäggiga lagkamrater. Emil är en av de sämre i laget. Vid sidan är det mycket i skolan och han har skaffat en underbar flickvän. Allt detta gör att Emil tillslut väljer att sluta med ishockey.

Den andra karriärövergången vi kommer att beskriva har tagits upp i media och nedan följer några länkar.

Systembolaget skriver om risken för överkonsumtion efter en idrottskarriär, http://www.systembolaget.se/Alkohol-och-halsa/Livsstil/Avsluta-idrottskarriar-kan-trigga-problemdrickande/

En uppsats av Nathalie Purcell om hur ishockeyspelare hanterade sin karriärövergång. http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:374504

Eller boken som Johan Fallby och Sverker Bengtsson har skrivit för SISU idrottsböcker om karriärövergångar. http://www.idrottsbokhandeln.se/bocker/SISU-Idrottsbocker/1340/Idrottens-karriarovergangar/911/

Vad händer efteråt? I Sverige har vi flera exempel på mindre lyckade övergångar till exempel Mikael Ljungberg. Tänk dig själv att du har varit en framgångsrik idrottare där livet varit styrt från morgon till kväll och där du blivit hejjad på av tusentals fans för att sedan byta det mot att plugga upp betyg på komvux och börja ett nytt liv. Detta är en utmaning!

Skillnaden från att stå överst på en OS pall och sedan stå på ICA med en liter mjölk i handen är slående. Hur ska en idrottare kunna hitta en likande kick som ett OS guld ger i det ”vanliga” livet? Vi vet inte, utan vi tror att varje enskild individ måste ta sitt ansvar och ta reda på det.

Hur hanterade du dina karriärövergångar i livet?

I kommande inlägg kommer vi ta upp mer om hur du kan arbeta för att hantera en karriärövergång på bästa möjliga sätt!

Ha en härlig helg!
Redaktionen

Referenser:

Alfermann, D., & Stambulova, N. (2007). A developmental perspective on transition faced by

athletes. In G. Tenenbaum, R. Eklund (ed.), Handbook of sport psychology (pp.712-733).

John Wiley & Sons, Inc.