Jag hjälper många idrottare inom olika idrotter med att bli bättre på att hantera prestationsblockeringar, som till exempel låsningar. Det kan handla om idrotter som stavhopp, höjdhopp, gymnastik, cheerleading, golf och konståkning.
Många av dem som upplever låsningar har svårt att sätta ord på vad tankarna säger i de situationerna, till exempel precis innan de ska påbörja ett stavhopp. Om de inte vad vilka tankar de har i det momentet är risken större att tankarna styr dem, och då blir det svårare att hantera dem på ett bra sätt. För att idrottarna ska kunna hantera tankarna bättre och haka loss från dem är det därför viktigt att de är medvetna om dem. För att bli det gäller det att träna på att notera vilka tankar de har, dels i de aktuella situationerna, dels i andra situationer. Det är bra att arbeta med att generellt sett vara mer närvarande i nuet och lägga märke till vilka tankar och känslor man har i vardagen.
En annan strategi jag rekommenderar är att man skannar tankar, känslor och kropp inför varje träning och tävling. Dels för att det är bra att checka in och hantera dessa innan träningen eller tävlingen, dels för att det är ett jättebra sätt att träna på om man vill bli bättre på att kunna identifiera vilka tankar man har vid en låsning.
Att skanna tankar, känslor och kropp innebär att du först noterar vilka tankar du har just då, till exempel ”Nu säger mina tankar att det kommer bli en rolig träning” eller ”Just nu har jag tanken: Hoppas att det inte låser sig idag”. Observera sedan vilken eller vilka känslor du upplever, till exempel att du känner dig pirrig och taggad. Det behöver inte bli rätt, och man får till och med hitta på egna passande ord för att beskriva känslan. Det viktiga är att känna efter, lyssna på vad hjärnan och kroppen förmedlar och att försöka sätta ord på det.
Slutligen skannar du av kroppen och noterar hur det hur och var det känns, till exempel tight i baksidan av låren och att du känner ett lätt tryck över bröstet. Slappna av, andas och sträva efter att acceptera förnimmelserna i kroppen. Sedan påbörjar du din träning som vanligt.
/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1).
En blogg om idrottspsykologi 