Prestationsblockeringar inom idrotten – en strategi för att bli bättre på att hantera låsningar

Jag hjälper många idrottare inom olika idrotter med att bli bättre på att hantera prestationsblockeringar, som till exempel låsningar. Det kan handla om idrotter som stavhopp, höjdhopp, gymnastik, cheerleading, golf och konståkning.

Många av dem som upplever låsningar har svårt att sätta ord på vad tankarna säger i de situationerna, till exempel precis innan de ska påbörja ett stavhopp. Om de inte vet vilka tankar de har då är risken större att tankarna styr dem, och då blir det svårare att hantera tankarna på ett bra sätt. För att idrottarna ska kunna hantera tankarna bättre och haka loss från de ohjälpsamma tankarna är det därför viktigt att de är medvetna om dem. För att bli det gäller det att träna på att notera vilka tankar de har, dels i de aktuella situationerna, dels i andra situationer. Det är bra att arbeta med att generellt sett i sin vardag vara mer närvarande i nuet och lägga märke till vilka tankar och känslor man upplever.

En strategi jag rekommenderar för att bli mer medveten om sina tankar och känslor är att man skannar tankar, känslor och kropp inför varje träning och tävling. Dels för att det är bra att checka in och hantera dessa innan träningen eller tävlingen, dels för att det är ett jättebra sätt att träna på om man vill bli bättre på att kunna identifiera vilka tankar man har vid en låsning.

Att skanna tankar, känslor och kropp innebär att du först noterar vilka tankar du har just då, till exempel ”Nu säger mina tankar att det kommer bli en rolig träning”, ”Det kommer inte att funka idag eller” eller ”Just nu har jag tanken: Hoppas att det inte låser sig idag”. Observera sedan vilken eller vilka känslor du upplever, till exempel att du känner dig pirrig och taggad eller stressad och orolig. Det behöver inte bli rätt, och man får till och med hitta på egna passande ord för att beskriva känslan. Det viktiga är att känna efter, lyssna på vad hjärnan och kroppen förmedlar och att försöka sätta ord på det.

Slutligen skannar du av kroppen och känner efter hur det känns i den. Det kan vara en slags förnimmelse i hela kroppen, större delar av kroppen eller ett väldigt specifikt och litet område. Uppmärksamma var det känns och hur upplever det. Till exempel tight i baksidan av låren och att du känner ett lätt tryck över bröstet. Slappna av, andas och sträva efter att acceptera förnimmelserna i kroppen. Sedan påbörjar du din träning som vanligt.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1).

Möt de jobbiga tankarna innan du påbörjar ansatsen

Det är ganska vanligt att stavhoppare får svårt att hoppa med vissa stavar (styvare stavar) och på vissa höjder. Det blir för jobbigt och läskigt att hoppa. Det låser sig och man påbörjar inte ansatsen. Ibland kan stavhopparen komma iväg i ansatslöpningen men väljer i slutändan att avbryta hoppet.

Eftersom tankarna och känslorna är så besvärliga är det förståeligt att många stavhoppare vill få bort dem innan de påbörjar ansatsen. Ibland lyckas de påbörja ansatsen samtidigt som de kämpar med att hålla borta tankarna och känslorna. Vad som ofta sker då är att de inte lyckas sätta i staven och genomföra själva hoppet. Känslorna och tankarna intensifieras nämligen när de kommer närmare ribban och ska sätta i staven. Det blir som att fördämningen brister och det blir för mycket känslor att hantera.  

Om du springer igenom hoppet ofta utan att hoppa är det bra att arbeta med att möta de besvärliga tankarna och känslorna innan du påbörjar ansatsen. Testa att välkomna dem istället för att försöka mota bort dem. Det är förståeligt att du inte vill välkomna dem och acceptera dem. De är besvärliga och det känns förmodligen som att det minskar chansen att du kommer att genomföra ett lyckat stavhopp samtidigt som att det kan finnas en skam och en rädsla att inte genomföra stavhoppet alls, för att du ska låsa dig ännu en gång.

Det är dock ett helt annat sätt att förhålla sig till känslorna och tankarna om man strävar efter att acceptera och till och med välkomna dem jämfört med om man försöker bli av med dem och hålla dem stången. Om du bestämmer dig för att tillåta känslorna och tankarna är det möjligt att taggarna på dem inte längre är lika vassa. När du riktar ljuset mot det läskiga är det möjligt att det inte känns lika skrämmande längre. 

Prova att låta dem vara där nästa gång. Du behöver inte gilla dem och du behöver inte vilja ha dem där. Men testa att avväpna dem lite genom att ge dem tillåtelse att vara där. Det är en stor skillnad mellan att vilja få bort något och inte vilja ha det där jämfört med att ge det tillåtelse att vara där. Det kommer förmodligen att upplevas på ett lite annat sätt då.

Möt känslorna och tankarna, testa att acceptera dem och rikta sedan fokus mot det du ska göra. Fokusera på det du brukar fokusera på när du ska hoppa stav. Låt samtidigt känslorna och de andra tankarna få finnas där i bakgrunden. Du kan hoppa ändå.

Var beredd på att det kanske kommer kännas ännu besvärligare när du väl ska sätta i staven. Se om du även kan möta det lite nu när du står och förbereder dig. Att det får vara ok att känslorna under ansatsen blir ännu intensivare.

Testa nu att hoppa. 

/Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och och KBT-terapeut, steg 1)