Vad är idrottspsykologi?

I detta inlägg är ambitionen att kortfattat förklara vad idrottspsykologi är för något. Vi kommer sedan att presentera några av de begreppen som ingår i idrottspsykologin.

Idrottspsykologi innebär att vetenskapligt studera människor och deras beteenden i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Inom idrottspsykologin identifieras principer och riktlinjer som verksamma i fältet kan använda sig av för att hjälpa vuxna och barn inom tävlingsidrotten och motionsidrotten. Två huvudsyften inom idrottspsykologin är att förstå hur psykologiska faktorer påverkar fysiska prestationer; och hur människors deltagande i idrott påverkar deras psykologiska utveckling, hälsa och välmående. Idrottspsykologi är aktuellt för flera olika populationer som till exempel elitidrottare, barn som idrottar, motionärer, handikappade som idrottar och tränare (Weinberg & Gould, 2007).

Självförtroende har nog de flesta någon åsikt om vad det är men generellt kan man säga att självförtroende är individens tro på sin förmåga och den kan vara antingen generellt eller situationsspecifikt (Vealey, 2001). Med det menar vi att individer kan ha olika högt självförtroende i olika situationer. Har man ett högt generellt självförtroende har man dock det i de flesta situationerna. Gällande situationsspecifikt självförtroende finns ett begrepp inom idrottspsykologin som heter self-efficasy (Bandura, 1986; 1997). Mer om detta kommer att komma i en senare text på bloggen.

Motivation är riktningen av ansträngningen och en individ kan ha en inre och yttre motivation (Weinberg & Gould, 2003). Detta har oftast de flesta tränare koll på när man pratar idrottspsykologi, vilket är bra! För det är otroligt bra om man kan skapa ett klimat där individer är inre motiverade till sin idrott. Exempel på inre motivation kan vara jag spelar fotboll för att det är roligt, tycker att det är riktigt kul att lära mig nya finter och tekniker eller att jag älskar att tävla. Exempel på yttre motivation och det kan vara spelare som enbart motiverar sig för pengarna i sporten eller enbart fokuserar på resultatet och spelarens egen poängskörd. De flesta idrottare har både en inre och en yttre motivation till sitt idrottande.

Anspänning är ett intressant begrepp och något som är väldigt viktigt. Är vi för uppspelta (hög anspänning) eller för lugna (låg anspänning) kommer vi inte att prestera vårt bästa. Utan det vi behöver göra är att hitta vår optimala anspänningsnivå och vägen dit. När presterar du som bäst? Hur känner du då? Det ser kanske lätt ut när det står skrivet på detta vis men det är någonting som vi behöver träna på och det kan vara svårt. Men som Gunde säger ”ingenting är omöjligt”

Koncentration är en viktig ingrediens för utan koncentration blir det väldigt svårt att göra någonting över huvudet taget. Som tur är kan vi inte tappa vår koncentration utan vi har alltid fokus på något. När folk säger att du har tappat koncentrationen kan du lugnt säga att du inte alls har tappat den utan att du bara koncentrerar dig på något annat! Vidare inom koncentration pratar man om inre, yttre, bred och smal koncentration (Nideffer & Segal, 2001).

Metoder att arbeta med självförtroende, motivation, koncentration och anspänning.

Rutiner kan man länka till ovanstående faktorer. Genom att skaffa dig en rutin innan match har du lättare att prestera på en jämnare nivå. Om du har en bra rutin i en viss situation vet du redan på förväg hur du ska hantera situationen, det kan hjälpa dig med din koncentration, anspänning och även ditt självförtroende.

Visualisering (mentala föreställningar) är återskapandet eller skapandet av tidigare erfarenheter med ett eller flera av dina sinnen. Detta kommer ni att få läsa förhoppningsvis mycket mer om i denna blogg då det är vår ”kärlek” inom idrottspsykologin. Om du vill lära dig mer om mentala föreställningar så köp vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. 

Self-Talk är en dialog med sig själv antingen tyst mentalt eller högt för sig själv i syfte att tolka känslor förändra beteende, känslor eller tankar. Detta är alltså kort och koncist alla gånger du har pratat med dig själv. Du kan nu vara lugn är inte galen utan du har bara använt dig av Self-Talk. Detta är en mycket bra metod och kan fördelaktigt användas tillsammans med visualisering!

Målsättning är kanske det mest välkända begreppet inom idrottspsykologin. De flesta idrottare vet att det är viktigt med målsättningsarbete. Dock är det inte välkänt utan anledning. Det är en otrolig kraft i målsättning!

Detta var en kort genomgång av några begrepp inom idrottspsykologin och målet är att det ska komma fördjupande texter om dessa på just denna unika blogg!

Håll till godo och glöm inte att vara rädd om hjärnan och bär cykelhjälm!

Referenser

Bandura, A. (1997). The exercise of control. New York: Freeman.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and actions: A social cognitive theory. Engelwood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.
Nideffer, R.M., & Segal, M. (2001). Concentration and attention control training. In J.M.Williams (Ed.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance (4th ed , pp. 312-332). Mountain View, CA: Mayfield.
Vealey, R.S. (2001) Understand and enhancing self-confidence in athletes. In R.N. Singer, H.A Hausenblas & C.M. Janelle (Eds), Handbook of Sport Psychology, 550 –565,New York: Wiley.
Weinberg, R. S. & Gould, D. (2003/2007). Foundations of sport and exercise psychology.Champaign: Human Kinetics.

Mvh/ Redaktionen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s