Vad gör du efter träningar och tävlingar?

Mentala förberedelser är ett vedertaget begrepp som många idrottare arbetar med och har en relation till. Det kan till exempel handla om att skapa bra rutiner inför träningar och tävlingar och att ge sig själv så bra förutsättningar som möjligt för att lyckas.

Ofta ligger fokus på hur man ska förbereda sig och vad man ska göra innan tävlingar. Det är inte lika vanligt att vi pratar om mentala strategier efter tävlingar, men det är minst lika viktigt.

Många idrottare skulle kunna bli bättre på att ha ett tydligt arbetssätt efter prestationen, till exempel en specifik metod för analys av träningen/tävlingen vid en bestämd tid. Vi träffar många idrottare som låter analysfasen gå över i ältande. De tittar till exempel för länge på klipp, eller går runt och maler samma tankar om och om igen. Vi träffar också idrottare som ibland inte analyserar träningen/tävlingen alls.

Här är några saker som kan vara bra att fundera över när du skapar rutiner efter träningar/tävlingar:

  • Hur vill jag analysera min prestation efter träning/tävling?
  • Hur tar jag med mig det jag har gjort bra på bästa sätt?
  • Hur kan jag lära mig av det jag har gjort mindre bra på bästa sätt?
  • När genomför jag analysen?
  • Hur länge ska jag genomföra analysen?
  • Hur är min tränare involverad i analysen? Kan det variera och i så fall hur?
  • Vad har jag för fysiska rutiner och hur kombinerar jag dem på bästa sätt med mina mentala rutiner?
  • Hur hanterar jag media, vänner och familj efter tävling?

Vad krävs för att idrottare generellt ska bli bättre på att analysera sina prestationer? Det är viktigt att föreningen och tränarna i gruppen hjälper till med kunskap och att skapa strukturer som möjliggör detta arbete.

Risken är stor att idrottarna inte genomför analyser på ett bra sätt efter träningar/tävlingar om de inte förstår varför det är bra att göra det. Det är även bra att prata med dem om vad som kan ingå i analysen och hur länge man ska genomföra den.

Strukturer som föreningen/tränarna kan arbeta med är att möjliggöra för idrottare att sitta kvar i omklädningsrummet eller att man lägger in tid för det i samband med träning/tävling.

Vad är syftet med att genomföra massa övningar och ge allt under en tävling/träning om man inte gör vad man kan för att ta med sig det man lär sig på ett bra sätt? För att utvecklas så mycket som möjligt är det viktigt med reflektion och arbete direkt efter prestationen.

Pre-Performance Routine: “We are what we repeatedly do.”

We are proud to have Dr. Duncan Simpson as guest author for our blog. Enjoy his text about how to develop pre-performance routines.

Pre-performance routines (PPR’s) have been taught by coaches and advocated by sport psychologists (e.g., Boutcher, 1990; 1992; Lobmeyer & Wasserman, 1986; Lidor & Tenebaum, 1993) for many years. The widespread use of PPR’s is probably because the moments before skill execution are crucial in deciding whether a performer achieves a peak performance state (Boucher, 1990). Therefore, it is hardly surprising that PPR’s have consistently been shown to have a beneficial effect on performance (see Cohn, 1991; Cohn et al., 1990; Cotterill, 2010, 2011; Cotterill & Hill, 2014; Crews & Boutcher, 1987; Mesagno & Mullane-Grant, 2010; Wrisberg & Pein, 1992).

Athletes often use PPR’s in sports that can contain closed skills (e.g., tennis serves/returns, basketball free-throw, golf shots/putts). The nature of closed skills allows athletes crucial moments of personal control in an environment which is otherwise uncontrollable. The most commonly accepted definition of PPR’s is “a sequence of task-relevant thoughts and actions which an athlete engages in systematically before his or her performance of a specific skills” (Moran, 1996, p. 177). While, the terms routine, superstition, and ritual are sometimes used interchangeably by athletes and coaches there are important and distinguishable differences. Routines should specifically address task-relevant thoughts (e.g., focus cues) and actions (e.g. relaxation breaths) that can be logically connected to aiding a performance outcome. In other words, there should be nothing in a PPR that does not in some way connect to the skill being executed. However, superstitions and rituals are in many ways connected to the creation of luck and often contain actions that have no logical connection to performance (e.g., wearing a lucky pair of socks, tapping body parts, avoiding stepping on lines). A simple way to differentiate these terms is with the following statement “superstitions and rituals control you, while you control routines.” However, having said this, when I start working athletes I won’t necessarily try to change or ban superstitions or rituals straight away. Instead, I will work with athletes in a collaborative process to ensure they understand what they are doing before the performance and why they are doing it.

When developing a PPR with an athlete, I start by thinking about the what might influence his or her performance. This idea is supported by Gallucci (2014) who said “pre-performance routines probably should include all aspects that may influences performance” (p.14). In fact, researchers investigating the nature of PPR suggest athletes use a range of psychological strategies depending on the specific requirements and demands of the performance and that each PPR should be individualized (Cotterill, Sander, & Collins, 2010). Furthermore, while, the consistency of a PPR is important it should be the task demands that influence the duration of the PPR (Jackson & Baker, 2001). For example, some golf shots simply need more planning time than others (e.g., bunker shot vs. pitch from the fairway). Therefore, PPR’s should be individualized and focused on what the athletes “do” and “need” as opposed to keeping the PPR a consistent time (Cotterill, 2008; Holder, 2003). However, while task demands and flexibility are important, athletes should develop a generic template for their PPR routine based upon the psychological and performance demands of their sport (Cotterill, 2008). To summarize PPR should be individualized, systematic, flexible, have a generic template, include all aspects that may influence performance and be specific to the demands at that moment of performance.

When we break down performance, there are four skill components: physical, tactical, technical, and mental skills (Wrisberg, 2007). Physical skills involve the body’s readiness to execute a particular movement. Tactical skills involve decision-making aimed at giving athletes an advantage. Technical skills refer to the effective execution of a particular movement. Lastly, mental skills involved the effective mobilization of thoughts and feelings to maximize performance. Given that just about any sporting performance involves these four core components and that the ultimate purpose of a PPR is best prepare the athlete to perform, then a PPR should include and be structured around these four core components. Therefore, I like all my athletes to develop a PPR that ensures they address each one of these components before they try to perform. The order, the behaviors, and time spent on each component don’t necessarily have to be consistent, but rather it is based on the specific demands at that moment. So I like to collaborate with athletes to ensure they have the necessary skills that can be used as part of their PPR “toolbox.” The following are examples of what athletes can do within each component of the PPR:

  • Physical: Body language, stretching, body scan, centering breathing, hydration/nutrition.
  • Tactical: Complete evaluation of the task demands and a decision on the required response.
  • Technical: Grip, body/feet position, swing or throwing motion.
  • Mental: Attentional focus, self-talk, relaxation strategies, imagery, preparatory arousal.

The following is an example of a PPR for a tennis serve. After the point, the player goes to his/her towel, takes some deep breathes and does a quick body scan to check that his/her body is ready to play (Physical). Next, the player slowly walks to the service line and develops a point-plan (Tactical). Once the player arrives at the service line, they set the feet, grip their racket, and check their body is in the right position (Technical). Lastly, the player looks down the court, identifies a clear target in the opponent’s service box, uses a piece of positive self-talk, takes a couple of breaths to relax (mental) and serves.

Athletes must develop a PPR that best addresses their personal and performance needs. Those working with athletes must try to accept existing routines and behaviors (unless maladaptive), seek to understand why they are used, and then implement subtle changes where needed (Cotterill et al., 2010; Cotterill, 2010). Lastly, PPR must be utilized in practice on a consistent basis and reinforced by coaches for the PPR to be most effective in competitions.


About the author
Dr. Duncan Simpson joined IMG academy in January 2017 and provides mental conditioning services for tennis and golf. Dr. Simpson was previously at Barry University in Miami where he served as an Associate Professor in Sport, Exercise, and Performance Psychology Program. Originally from England, he received his Ph.D in Sport Psychology from the University of Tennessee, Knoxville. Dr. Simpson is a Certified Consultant with the Association of Applied Sport Psychology (CC-AASP). Since 2005 he has been conducting mental skills training with athletes and coaches from a range of sports and varying in talent and ability from beginners to professional/Olympic athletes, including NCAA D-I, II, & III student-athletes. 

Måste du verkligen genomföra alla dina rutiner?

  • Två kokta ägg och en kopp kaffe till frukost
  • Göra exakt som du har gjort tidigare när du kommer till tävlingsanläggningen
  • Ha telefonen avstängd under hela tävlingsdagen
  • Sova exakt åtta timmar natten innan tävling
  • Dubbelkolla att dina turkläder är nedpackade innan du går och lägger dig

Många inom idrotten söker efter ett lugn, en trygghet, självförtroendet, känslan att jag kommer göra en bra tävling. Ett sätt att försöka kontrollera denna känsla är genom rutiner. Det går inte att kontrollera känslorna men vi kan hantera dem. Är rutiner dåliga? Det beror på.

Om du som idrottare vill ha en speciell keps i samband med tävlingar för att det känns bättre för dig, fine. Men om samma idrottare också vill ha speciella strumpor, vara sist ut på uppvärmningen, slå fem gånger på benen innan tävlingen börjar och dricka fem klunkar kaffe en timme innan tävlingen. Då känns det som att rutinerna tar lite väl mycket energi.


Vi har ett automatiserat nervsystem i kroppen. Vissa funktioner kan vi inte till hundra procent kontrollera med vår vilja, till exempel hjärtslagen, blinkningar med ögon och känslor. Utsätts vi för fara är vi uppbyggda att bli rädda, varna oss själva och se till att vi är på tå så att vi klarar av utmaningen. Det kan handla om allt från att hinna i tid till en träning eller undvika att bli påkörd av en bil. En funktion av systemet är att hjälpa oss hantera stressfulla situationer.

Det innebär att systemet kommer sättas igång när du som idrottare tävlar.  För en tävling innebär att du kan misslyckas och andra idrottare hotar dig genom att vilja prestera bättre. Det triggar systemet vare sig vi vill eller inte. Så att försöka motarbete det kan bli kontraproduktivt.

Att värma upp kroppen, ha rätt utrustning och att förbereda sig tekniskt inför en tävling är oftast bra rutiner. De rutiner vi vill att du ifrågasätter är de rutiner du har för att skapa en känsla av trygghet och lugn. Där funktionen för ökad prestation går att ifrågasätta. Det är till exempel tveksamt om du i längden presterar bättre med dina turstrumpor och tanken ”varje gång jag har ätit pasta med köttfärssås innan tävling har det gått bra” kan göra att du skapar tvivelaktiga rutiner.

De vi önskar är att du kritiskt granskar dina rutiner så att de inte slutar med att du blir mer stressad över att missa en rutin än över själva tävlingen.

Hur tränar du? Idrottspsykologi och din inställning till träning

Är ditt mål att lyckas inom tävlingsidrotten? I så fall, hur tränar du? Troligtvis har du tränare som hjälper dig planera träningsmängd och vad du ska träna på. Inställningen till träningen och hur du ska genomföra träningspassen bestämmer du.

Hur mycket reflekterar du kring hur du tränar? En god idé är att regelbundet avsätta tid för att till exempel reflektera kring följande frågeställningar: Hur förberedd är du när du kommer till träningen? Hur tävlingslikt tränar du? Hur motiverad är du på träningen? Hur hårt kämpar du? Hur fokuserad är du? Hur ser din mentala träning ut? Utvärderar du hur väl du genomför träningen och hur du utvecklas?

Det finns mycket man kan göra för att få ut så mycket som möjligt av sin träning. Om man är elitidrottare så tränar man för att utvecklas och för att prestera så bra som möjligt när det verkligen gäller på tävling. För att kunna göra det behöver det finnas ett långsiktigt perspektiv, det är bra för att skapa en hållbar utveckling. Med hållbar utveckling menar vi att du ska hålla hela vägen (både när det gäller hälsa och motivation). Det är lätt hänt att man vill för mycket för snabbt och därför stressar fram resultat. Det ökar risken för till exempel skador.

Skapa rutiner som är så lika som möjligt på träning och tävling. Ha till exempel samma rutiner innan du ska serva, påbörja ansatsen, lägga straffen, påbörja programmet etc. på träning som på tävling.


Det är bra att sätta mål innan ett träningspass på vad du vill få ut av passet, dessa mål ska ligga i linje med dina större mer övergripande mål. Exempel på mål i olika idrotter kan vara sätta det nya hoppet, lyckas med 90 procent av passningarna och springa alla loppen på dagens träning under 27.50. Utvärdera även efter träningspasset hur bra det gick på träningen. Nådde du dina mål? Vad gick bra? Vad gjorde du mindre bra? Hur kan du förbättra det till nästa träningspass?

Du blir bättre på det du tränar på. Det gäller bland annat fokus. Om du är ofokuserad under vissa moment på träning påverkar det även ditt fokus i samband med tävling. Om du arbetar med att vara fullständigt fokuserad på uppgiften under träningar blir du även bättre på detta under tävlingar. Det betyder inte att du ska vara helt fokuserad på träningen under hela träningspasset. Det kommer inte bli bra och du kommer istället bli trött och tänka på annat. Fokusera på uppgiften till 100% under en övning, efter övningen kan du slappna av även mentalt och låta tankarna fara dit de vill. Innan nästa övning fokuserar du återigen på uppgiften och anstränger dig för att prestera så bra som möjligt.

En viktig komponent inom träning är återhämtning och det går inte att ha det ena utan det andra. Ger du dig själv den återhämtning du behöver för att kunna genomföra den träning du behöver? För att få en så bra återhämtning som möjligt räcker det inte enbart att ”inte träna”. Förutom god kost/sömn samt vanlig vila (t.ex. att ligga i soffan och se på tv/läsa en bok och spela tv-/dataspel) är det bra med aktiv återhämtning, som till exempel massage och yoga. Det är även nyttigt att koppla av mentalt och koppla bort prestation helt och hållet (idrott, skola och arbete) och göra helt andra saker (läs mer om det här), till exempel gå på teater, resa eller vara med familjen.

För att orka träna de enorma mängder som krävs och framför allt för att orka genomföra träningspassen på det sätt som krävs behövs det mycket motivation. Det räcker heller inte med ”mycket motivation” utan det gäller även att ha rätt typ av motivation. Ett stort fokus på inre motivation är till exempel viktigt (läs mer om inre motivation här). För att arbeta med din motivation är det bra att funderar på varför du tränar och tävlar. Varför du vill satsa så enormt hårt på det? Är det för din skull? Mår du bra av det? Man får inte heller glömma bort disciplin, för att nå långt krävs det att man genomför träningen ordentligt fast man kanske inte är så motiverad att träna den dagen.

Ha fantasi när det gäller att skapa en så tävlingslik träningsmiljö som möjligt; sparra mot bättre och sämre motståndare, bjud in publik under vissa träningspass, spela upp publikljud när du tränar och träna i matchkläder ibland.

Fundera över vilken inställning du behöver ha för att utvecklas som mest på dina träningspass. Vanligtvis tränar man mycket mer än man tävlar. Vad du gör på träningarna spelar stor roll. Går du till träningen och enbart ”sitter av” tiden? Träningspass ska inte bara genomföras för att genomföras, ett kryss i kalendern medför i sig ingen utveckling. Alla elitidrottare tränar mycket. Det gäller att få ut så mycket som möjligt av varje pass. Självklart utan att känna för mycket stress över det. Men tänk efter och satsa på varje träningspass. Att träna bra höjer självförtroendet och om du har en bra plan och vet att du satsar hårt på varje träningspass kan du slappna av bättre mentalt mellan passen och då få en bättre återhämtning.

Fundera även på vad du kan göra för att göra träningen mer lustfylld och inspirerande (läs mer om det här). Många pass kommer att vara riktigt tuffa och jobbiga, men de kan fortfarande vara lustfyllda och stimulerande.

Diskutera gärna detta med din tränare. Arbeta tillsammans för att förbättra dina träningar.

Hur ser ditt nästa träningspass ut? Hur kan du göra det ännu bättre?

Hur gör du för att få ut så mycket som möjligt av dina träningspass? Dela gärna med dig av dina bästa tips i kommentarsfältet nedan. 

Fokusera på rätt saker under dina prestationer och/eller din semester

Personlig tränare, sjukgymnast, dietist, massör, idrottspsykolog, läkare med mera. Det hade väl varit trevligt att ha? I VM är det en verklighet för vissa spelare.


Av flera anledningar, vissa mer självklara än andra. Det finns andra som kanske inte lika många tänker på. Lag som åker till VM har ofta med sig en personlig kock, som ansvarar för maten. De självklara anledningarna för det är ju bland annat att de ska få god, bra och säker mat. Ytterligare en fördel är att spelarna ska kunna fokusera på att spela fotboll och inte vad de ska äta. Det fyller i stort sett samma funktion som dieter folk genomför. Sen kanske inte alltid dieterna i sig är de bästa. För de som till exempel använder sig av 5:2 skapar dieten en tydlig struktur som hjälper den som genomför dieten att fokusera på rätt saker (enligt dieten). Man behöver alltså inte tänka för mycket på vad man ska äta utan kan förlita sig på att läsa boken och följa givna recept samt riktlinjer. Ett annat exempel är Sheldon i TV serien ”Big bang theory” som i ett avsnitt slog tärning för att fatta beslut i livet ( Till exempel vad han skulle äta på en restaurang. Motiveringen för metoden är att han då släpper hjärnan fri att tänka på annat (fritt översatt från SheldonJ).

Vad väljer du att fokusera på för att prestera som bäst? Vad väljer du att fokusera på under sommaren? Om du är mitt i din säsong kan du genom att arbeta fram bra rutiner hjälpa dig själv att fokusera på rätt saker inför tävlingar. Troligtvis har du redan flera fina rutiner, men det skadar ju inte att förbättra dem :-). Om du däremot är ledig under sommaren så fokusera på att vara ledig. Se till att du har bra rutiner som gör att du kan slappna av. Det kan till exempel vara att du har en plan för din träning när du kommer tillbaka från den inplanerade semestern. Eller att du har rutiner för vad du ska göra på din semester, att till exempel enbart kolla Facebook 15 min per dag, på en bestämd tid.

Alla har inte samma förutsättningar att ha en egen kock, massör, sjukgymnast eller liknande. Däremot kan vi hjälpa oss själva att skapa en struktur kring idrottandet och göra en plan. Du kanske inte behöver handla i matbutiken varje dag utan kan veckohandla och planera dina måltider, vecka för vecka. Det frigör tankeverksamhet som du kan placera på annat. Det kan även handla om att planera kommande resor, familjeaktiviteter och släktmiddagar.

Men hallå! Ska jag planera allt i mitt liv?

Nej, det menar vi inte. Däremot så mycket som du tycker känns rimligt utan att det får negativa konsekvenser. Om du till exempel sitter hemma och planerar på helger istället för att träna, träffa vänner eller göra annat. Då är det troligtvis problematiskt. Men annars, planera! Livet är oförutsägbart och kommer medföra mängder av överraskningar och moment som kräver att du agerar direkt. Så det hjälper att styra det i riktningen du vill och planer det du kan och sedan vara flexibel och kunna hantera det som faktiskt sker.

Vi kommer nu att ta ett sommaruppehåll med bloggen och siktar på att leverera nästa inlägg i slutet på augusti/början på september. Till dess får ni ha en fin sommar och läsa tidigare inlägg.

Vi önskar er en underbar fortsättning på sommaren
Fredrik och Mikael



Använd rutiner och prestera bättre

Fariba spelar ishockey och idag är det match. Hon sitter i omklädningsrummet innan matchen och ska snart ska hon ut på uppvärmning med laget. Fariba sätter på sig sin träningsoverall och knyter sina skor. Efter den gemensamma uppvärmningen värmer Fariba upp ensam. Hon gör grodhopp, sidohopp och armhävningar. Efter det går hon återigen in i omklädningsrummet. Hon lyssnar på sin matchmusik i hörlurarna (ACDC) samtidigt som hon lindar sin klubba. Sedan byter hon om och sätter på sig utrustningen del för del och avslutar med att sätta på sig hjälmen. Hon föreställer sig nu olika situationer på isen då hon presterar riktigt bra (använder alltså mentala föreställningar). Hon reser sig sedan upp och känner sig redo och förberedd för matchen.

Ishockey idrottspsykologi

Det finns många tekniker och strategier man kan använda sig av för att påverka sig själv och prestera bättre. En strategi är rutiner.

Vare sig vi använder oss av det särskilt medvetet eller ej så använder vi  rutiner i olika situationer i vardagen för att få struktur och för att fortsätta agera på ett sätt som fungerar bra. I många fall kan vi dock genomföra våra rutiner på ett ännu bättre sätt, oavsett om det är idrotts- eller arbetsrelaterat.

Här kommer den retoriska frågan: Vad är då en rutin?
En rutin är när en individ gör något på ett speciellt sätt och gör likadant varje gång i en viss situation. I inledningen av det här blogginlägget läste du ett exempel om en ishockeyspelares rutin innan en match. En tennisspelare kan ha följande rutin innan serve: (1) bestämmer sig vad för serve han ska slå, (2) föreställer sig att han servar på det sättet (3) studsar bollen en gång (4) slår serven.

En rutin kan med fördel användas i en mängd olika situationer, till exempel innan tävling. Det är bra att använda rutiner innan tävling för att:
– Det påverkar självförtroendet positivt.
– Om en idrottare vet om att hon har en bra rutin skapar det en trygghet.
– Det leder till minskad oro och färre negativa tankar då idrottaren upplever en känsla av kontroll.
Det underlättar fokus innan tävlingen då idrottaren kan fokusera på relevanta saker och därmed förbereda sig
mentalt på ett optimalt sett.
– Det minskar risken att idrottaren missar något i sina förberedelser. Till exempel glömmer fotbollsskorna hemma.

Hur optimerar jag effekten av min rutin?
– Skapa enkla rutiner så att du lätt kan komma ihåg dem och utföra dem på samma sätt varje gång.
– De ska inte stjäla energi eller fokus utan snarare underlätta fokus.
– De ska kännas naturliga.
– Allt du gör i rutinen ska ligga inom din kontroll. Du ska inte vara beroende av andra eller externa faktorer i rutinen.

Fundera på vilka rutiner du har i olika aktiviteter. Kan du effektivisera rutinerna? Kan du göra dem enklare och bättre? Om du inte har någon speciell rutin i en viss situation, till exempel hur du agerar i omklädningsrummet innan en tävling, rekommenderar vi att du skapar en rutin. Hur kan den rutinen se ut? Använder andra idrottare sig av rutiner i den situationen? Hur ser deras rutiner ut? Kan du använda något av det i din rutin?

Rutinen ska vara personlig och det viktiga är att den fungerar bra för dig! Pröva dig fram vilken rutin som fungerar bäst. Testa den först under träning eftersom det är viktigt att träna in rutinen ordentligt innan du använder den under tävlingar.


Vad är idrottspsykologi?

I detta inlägg är ambitionen att kortfattat förklara vad idrottspsykologi är för något. Vi kommer sedan att presentera några av de begreppen som ingår i idrottspsykologin.

Idrottspsykologi innebär att vetenskapligt studera människor och deras beteenden i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Inom idrottspsykologin identifieras principer och riktlinjer som verksamma i fältet kan använda sig av för att hjälpa vuxna och barn inom tävlingsidrotten och motionsidrotten. Två huvudsyften inom idrottspsykologin är att förstå hur psykologiska faktorer påverkar fysiska prestationer; och hur människors deltagande i idrott påverkar deras psykologiska utveckling, hälsa och välmående. Idrottspsykologi är aktuellt för flera olika populationer som till exempel elitidrottare, barn som idrottar, motionärer, handikappade som idrottar och tränare (Weinberg & Gould, 2007).

Självförtroende har nog de flesta någon åsikt om vad det är men generellt kan man säga att självförtroende är individens tro på sin förmåga och den kan vara antingen generellt eller situationsspecifikt (Vealey, 2001). Med det menar vi att individer kan ha olika högt självförtroende i olika situationer. Har man ett högt generellt självförtroende har man dock det i de flesta situationerna. Gällande situationsspecifikt självförtroende finns ett begrepp inom idrottspsykologin som heter self-efficasy (Bandura, 1986; 1997). Mer om detta kommer att komma i en senare text på bloggen.

Motivation är riktningen av ansträngningen och en individ kan ha en inre och yttre motivation (Weinberg & Gould, 2003). Detta har oftast de flesta tränare koll på när man pratar idrottspsykologi, vilket är bra! För det är otroligt bra om man kan skapa ett klimat där individer är inre motiverade till sin idrott. Exempel på inre motivation kan vara jag spelar fotboll för att det är roligt, tycker att det är riktigt kul att lära mig nya finter och tekniker eller att jag älskar att tävla. Exempel på yttre motivation och det kan vara spelare som enbart motiverar sig för pengarna i sporten eller enbart fokuserar på resultatet och spelarens egen poängskörd. De flesta idrottare har både en inre och en yttre motivation till sitt idrottande.

Anspänning är ett intressant begrepp och något som är väldigt viktigt. Är vi för uppspelta (hög anspänning) eller för lugna (låg anspänning) kommer vi inte att prestera vårt bästa. Utan det vi behöver göra är att hitta vår optimala anspänningsnivå och vägen dit. När presterar du som bäst? Hur känner du då? Det ser kanske lätt ut när det står skrivet på detta vis men det är någonting som vi behöver träna på och det kan vara svårt. Men som Gunde säger ”ingenting är omöjligt”

Koncentration är en viktig ingrediens för utan koncentration blir det väldigt svårt att göra någonting över huvudet taget. Som tur är kan vi inte tappa vår koncentration utan vi har alltid fokus på något. När folk säger att du har tappat koncentrationen kan du lugnt säga att du inte alls har tappat den utan att du bara koncentrerar dig på något annat! Vidare inom koncentration pratar man om inre, yttre, bred och smal koncentration (Nideffer & Segal, 2001).

Metoder att arbeta med självförtroende, motivation, koncentration och anspänning.

Rutiner kan man länka till ovanstående faktorer. Genom att skaffa dig en rutin innan match har du lättare att prestera på en jämnare nivå. Om du har en bra rutin i en viss situation vet du redan på förväg hur du ska hantera situationen, det kan hjälpa dig med din koncentration, anspänning och även ditt självförtroende.

Visualisering (mentala föreställningar) en av de mest populära teknikerna i mental träning och det innebär skapandet eller återskapandet av tidigare erfarenheter med ett eller flera av dina sinnen. Detta kommer ni att få läsa förhoppningsvis mycket mer om i denna blogg då det är vår ”kärlek” inom idrottspsykologin. Om du vill lära dig mer om mentala föreställningar så köp vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. 

Self-Talk är en dialog med sig själv antingen tyst mentalt eller högt för sig själv i syfte att tolka känslor förändra beteende, känslor eller tankar. Detta är alltså kort och koncist alla gånger du har pratat med dig själv. Du kan nu vara lugn är inte galen utan du har bara använt dig av Self-Talk. Detta är en bra metod inom mental träning och kan fördelaktigt användas tillsammans med visualisering!

Målsättning är kanske det mest välkända begreppet inom idrottspsykologin. De flesta idrottare vet att det är viktigt med målsättningsarbete. Dock är det inte välkänt utan anledning. Det är en otrolig kraft i målsättning!

Detta var en kort genomgång av några begrepp inom idrottspsykologin och målet är att det ska komma fördjupande texter om dessa på just denna unika blogg!

Håll till godo och glöm inte att vara rädd om hjärnan och bär cykelhjälm!


Bandura, A. (1997). The exercise of control. New York: Freeman.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and actions: A social cognitive theory. Engelwood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.
Nideffer, R.M., & Segal, M. (2001). Concentration and attention control training. In J.M.Williams (Ed.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance (4th ed , pp. 312-332). Mountain View, CA: Mayfield.
Vealey, R.S. (2001) Understand and enhancing self-confidence in athletes. In R.N. Singer, H.A Hausenblas & C.M. Janelle (Eds), Handbook of Sport Psychology, 550 –565,New York: Wiley.
Weinberg, R. S. & Gould, D. (2003/2007). Foundations of sport and exercise psychology.Champaign: Human Kinetics.

Mvh/ Redaktionen