Ett bra självförtroende är inte alltid bäst

Matheo fångar upp en svår passning och sätter fart längs långsidan. I hög hastighet svänger han in mot boxen. Perfekt skottläge. Men tyvärr, fel fot och fel kant. Han har inte tränat skott med högern. Eller det är klart att han har tränat, men inte i närheten av så mycket som han borde ha gjort. Det har varit mycket roligare att träna vänstern, för där har han alltid haft ett bra skott. Matheo vågar inte ta skottet med högern, krånglar till det för att få möjlighet att ta skottet med vänstern och så blir han av med bollen.


Självförtroende är komplext. Du kan till exempel ha gott självförtroende i din idrott, men utanför i andra situationer ha väldigt lågt självförtroende. Det är inte något beständigt utan varierar beroende på vad du går igenom och hur du hanterar de olika situationerna.

Vi har träffat idrottare som har väldigt bra självförtroende i vissa moment inom idrotten (till exempel när de tävlar mot de som är sämre), men låg tro på sin förmåga i andra (till exempel när de tävlar mot jämnbra motståndare).

Att arbeta mycket med det man är bra på kan leda till att man fortsätter utvecklas och blir ännu bättre. Att ha ett skott som är världsklass kommer man långt med. Det är inte alltid det bästa att ”bara” bli ok på alla moment. Som idrottare behöver du spetsa dig, prioritera och fokusera på det du vill utveckla.

Men det kan också bli till en överdrift, att en idrottare enbart arbetar med de moment som hen har ett gott självförtroende i. I längden blir det inte bra, i alla fall inte så bra som det kan bli. Under idrottarens karriär finns det olika faktorer som kommer kunna leda till störst utveckling just då, förbättring på vissa områden kanske leder till marginell förbättring medan en utveckling i andra områden leder till stor förbättring. Självklart att det viktigt att använda sig av sina styrkor och fortsätta arbeta med och utveckla dem, men det gäller att inte stilla sig blint på dem.

Golfproffset Henrik Stenson valde under tidigt 2000-tal att förändra och förbättra sin sving. Det krävde hårt arbete och det var riktigt tungt under en lång period. Det tog cirka två år att komma tillbaka helt och hållet. Två år, väldigt tålamodsprövande. Men han kom tillbaka, vann på Europatouren igen och fortsatte utvecklas och nådde sedan helt andra höjder.


Som idrottare behöver du göra det som känns motigt och hela tiden sträva efter att utvecklas. Låt inte ditt tillfälliga självförtroende bli en falsk trygghet. För ju äldre du blir och ju högre nivå du når, desto mer krävande blir idrotten.

Annonser

Fyra konkreta tips på hur du kan stärka ditt självförtroende

Återskapa dina tidigare framgångar
Du har gjort mängder av saker bra, det är vi övertygade om. Men kommer du ihåg dem? Skapa en struktur som hjälper dig att minnas tidigare bra prestationer. Du kan använda mentala föreställningar eller skriva ner dina erfarenheter. Om det är möjligt är det även bra att se på videoinspelningar av tidigare bra prestationer.

Se andra som inspiration istället för vidriga konkurrenter
Vem stör du dig mest på inom din idrott? Vad kan du lära av hen? Vad kan du lära dig av din idol, personen du ser upp till? Vilka egenskaper har du redan idag och vilka vill du utveckla? Du kan även lära dig av personer inom helt andra områden, som teater och näringslivet. Hur hanterar dem motgångar och topprestationer?

Fortsätt utmana dig själv
Sträva efter att hela tiden vara nyfiken och öppen för förändring. Saker och ting går inte alltid som man har tänkt sig och ibland kommer vissa saker att vara jobbigare att genomföra. Ansträng dig ändå att genomför dessa, det kommer troligtvis stärka dig i längden. Förstärk det du gör bra.


Ha flera olika källor till självförtroende
Det är bra om du skaffar dig flera områden som du tycker är roligt att utvecklas och prestera inom. Du kanske till exempel tycker det är roligt att fiska. Sträva då efter att få in mer fiske i ditt liv. Om du har flera områden du kan bygga upp ett självförtroende inom så kan du förmodligen hantera situationen bättre när ditt självförtroende sviktar i din huvudidrott. Idrottare som till exempel studerar vid sidan av sin idrottssatsning kan tycka att det är skönt att ibland slippa fokusera på idrotten och istället fokusera på studierna. Förövrigt är det även viktigt att prioritera tid i sammanhang då man inte behöver prestera överhuvudtaget.

Sportbladet skrev i veckan om Malmös ishockeymålvakt som kopplar av med trav.

Lite tankar från oss. Hör gärna av er om ni vill att vi tar upp någon annan fråga inom detta eller något annat.

Våga tro på din förmåga! Vem ska annars göra det?

Vi föds, växer upp, blir vuxna och sen… Någonting som stämmer in på oss alla är att vi vill bli omtyckta av de som betyder något för oss.

Ett av de enklaste sätten att bli omtyckt är att bete sig på det sätt som de vi tycker om gör. Tränar och idrottar folk i min vänskapskrets är ett enkelt sätt att bli omtyckt att just träna. Vilka beteenden belönas i din umgängeskrets? Vilka beteenden belönas i din idrott?

I boken Connected: mänskliga relationer, sociala nätverk och deras betydelse i våra liv (Christakis & Fowler, 2010) skriver författarna om hur vi som människor styrs av vårt sociala nätverk. Att ”hitta oss själva” är ett tufft jobb enligt författarna. Den person vi är beror nämligen även på vilka vi umgås med. Fenomenet är enkelt att tillämpa i vår vardag. Om du bor i Stockholm kan du exempelvis sätta dig på röda tunnelbanelinjen och åka igenom staden. Du märker tydligt en skillnad när tunnelbanan stannar på ”Östermalmstorg” och när rösten säger ”Nästa Vårby gård”. Om vi bortser från den ekonomiska skillnaden är det en annan stämning, andra kläder och annorlunda miljö. Miljön och människor i vår omgivning formar oss och ibland mer än vad vi vill erkänna.

Det intressanta här är om du är medveten om vilken miljö du befinner dig i. Trivs du verkligen eller följer du bara med strömmen. Får du som idrottare ut maximalt av dig själv eller får du hela tiden höra att den här klubben inte har resurserna för att nå längre? Till exempel att de har dåligt med pengar och inte ens kan träna inomhus på vintern.

Miljön påverkar dig väldigt mycket och därför är det viktigt att du vågar stå för den du är och tror på din förmåga, även om din omgivning motarbetar dig. Miljön är inte allt, men den är viktig. Det gäller att göra det du kan för att göra något åt det som ligger inom din kontroll och acceptera och lära dig hantera det du inte kan kontrollera.

En del kollegor inom idrottspsykologin menar på att elitidrotten till större delen består av hårt arbetande och målinriktade individer, att talangerna lägger av. Som idrottare kommer det nämligen finnas perioder då det går tyngre och är jobbigt. Det är ok. Det gäller att du orkar kravla dig upp igen och fortsätta din resa fram mot dina mål. Om du ger upp så fort det känns lite motigt kommer det bli svårt och det kommer troligtvis bli en ond cirkel. När du har kravlat dig upp kan du ha fått hjälp av gruppen du befinner dig i men glöm för all del inte bort värdet av din egen insats.

Ett tips är att reflektera över ditt nätverk. Välj vilket nätverk du vill ha. Umgås med de personer som du mår bra av att umgås med, som ger dig energi och hjälper dig framåt i livet. Om det finns personer som du enbart får ångest av eller som får dig att må dåligt så kan du göra på följande sätt:

1)      Fundera på om de faktiskt har en poäng med det dem säger eller om ångesten signalerar någonting värdefullt för dig.

2)      Om dem inte har någon poäng och om du inte mår bra av att vara tillsammans med dem så umgås med dem så lite som möjligt.

Inom idrotten kan det till exempel vara en tränare som bara drar ner dig. Så våga stå upp för dig själv och din förmåga och säg ifrån. Det är ditt liv och din utveckling. Att gå omkring och vantrivas en längre tid kan sätta djupa och jobbiga spår. För vissa kan det till och med vara det som gör att de lägger av med sin idrott.

Lycka till!
/Mikael och Fredrik

Öka ditt självförtroende

Boken ”foundations of sport and exercise psychology” skriven av Bob Weinberg och Daniel Gould är en av grundpelarna inom idrottspsykologin. Dessa författare är några av de största i världen inom idrottspsykologi och mental träning i idrotten. Professor Gould besökte Sverige i våras och hade flera föreläsningar i Halmstad och Stockholm. Delar av i redaktionen deltog på hans föreläsningar i Halmstad, de var givande och han gav ett väldigt kompetent och ödmjukt intryck. En liten parantes här är att vi tidigare i bloggen skrivit om att visualisering (mentala föreställningar) kan användas inom andra områden än idrottspsykologi, och att Professor Gould även har uppdrag inom näringslivet. I detta inlägg kommer vi att ta ut lite intressanta fakta från boken om hur en idrottare kan öka sitt självförtroende.

  • Förberedelser. Om du är väl förberedd inför en tävling kan du lägga din energi på rätt saker och inte låta energin gå ut över onödiga saker. Det är väldigt fördelaktigt att vara förberedd på olika situationer som kan hända på tävlingen.
  • Tänk självsäkert. Ladda dig själv med rätt tankar inför en tävling. Tänk inte på att du kommer att missa eller hoppa fel. Utan ladda dig själv med positiva tankar. Dessa tankar kan vara verbala (self-talk) eller bestå av föreställningar (visualisering).
  • Arbeta med dina målsättningar för att öka ditt självförtroende. Genom att sätta upp mål som du sedan når kommer din tro på att du kommer klara uppgiften öka.
    Optimera ditt fysiska tillstånd. Detta är en viktig del. Det vet du själv om du har varit sjuk och sedan kommer tillbaka till träningen. Då är det inte många som har ett högt självförtroende. För det är så att hjärnan och kroppen hänger ihop (tro det eller ej men det är faktiskt så).

Detta var några generella tips om hur du kan arbeta med ditt självförtroende. Sen är det väldigt individuellt vad som fungerar. Det som är intressant och värt att tänka på är att det faktiskt är DU själv som väljer att tolka världen på det sätt du vill. Med det menar vi att om du tänker att du kommer att missa eller att du kommer förlora så är det du som tänker det. Du kan lika gärna tänka att du kommer att vinna och prestera otroligt bra. Sen hur resultatet blir är en annan sak, men en bra start är att tro på dig själv och att du klarar av uppgiften. Låter enkelt och det kan det vara. Däremot är det kanske inte så enkelt att tänka positivt innan ett höjdhopp när ribban ligger på 2.00 om du har rivit denna höjd de senaste fem försöken på tävling. Men det är fortfarande DU och ingen annan som bestämmer över dina tankar. Så varför inte ta kontroll över dem?

Referens
Weinberg, R. S., & Gould, D. (2007). Foundations of Sport and Exercise Psychology. Champaign, IL: Human Kinetics.

Mvh/Redaktionen

Vad är idrottspsykologi?

I detta inlägg är ambitionen att kortfattat förklara vad idrottspsykologi är för något. Vi kommer sedan att presentera några av de begreppen som ingår i idrottspsykologin.

Idrottspsykologi innebär att vetenskapligt studera människor och deras beteenden i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Inom idrottspsykologin identifieras principer och riktlinjer som verksamma i fältet kan använda sig av för att hjälpa vuxna och barn inom tävlingsidrotten och motionsidrotten. Två huvudsyften inom idrottspsykologin är att förstå hur psykologiska faktorer påverkar fysiska prestationer; och hur människors deltagande i idrott påverkar deras psykologiska utveckling, hälsa och välmående. Idrottspsykologi är aktuellt för flera olika populationer som till exempel elitidrottare, barn som idrottar, motionärer, handikappade som idrottar och tränare (Weinberg & Gould, 2007).

Självförtroende har nog de flesta någon åsikt om vad det är men generellt kan man säga att självförtroende är individens tro på sin förmåga och den kan vara antingen generellt eller situationsspecifikt (Vealey, 2001). Med det menar vi att individer kan ha olika högt självförtroende i olika situationer. Har man ett högt generellt självförtroende har man dock det i de flesta situationerna. Gällande situationsspecifikt självförtroende finns ett begrepp inom idrottspsykologin som heter self-efficasy (Bandura, 1986; 1997). Mer om detta kommer att komma i en senare text på bloggen.

Motivation är riktningen av ansträngningen och en individ kan ha en inre och yttre motivation (Weinberg & Gould, 2003). Detta har oftast de flesta tränare koll på när man pratar idrottspsykologi, vilket är bra! För det är otroligt bra om man kan skapa ett klimat där individer är inre motiverade till sin idrott. Exempel på inre motivation kan vara jag spelar fotboll för att det är roligt, tycker att det är riktigt kul att lära mig nya finter och tekniker eller att jag älskar att tävla. Exempel på yttre motivation och det kan vara spelare som enbart motiverar sig för pengarna i sporten eller enbart fokuserar på resultatet och spelarens egen poängskörd. De flesta idrottare har både en inre och en yttre motivation till sitt idrottande.

Anspänning är ett intressant begrepp och något som är väldigt viktigt. Är vi för uppspelta (hög anspänning) eller för lugna (låg anspänning) kommer vi inte att prestera vårt bästa. Utan det vi behöver göra är att hitta vår optimala anspänningsnivå och vägen dit. När presterar du som bäst? Hur känner du då? Det ser kanske lätt ut när det står skrivet på detta vis men det är någonting som vi behöver träna på och det kan vara svårt. Men som Gunde säger ”ingenting är omöjligt”

Koncentration är en viktig ingrediens för utan koncentration blir det väldigt svårt att göra någonting över huvudet taget. Som tur är kan vi inte tappa vår koncentration utan vi har alltid fokus på något. När folk säger att du har tappat koncentrationen kan du lugnt säga att du inte alls har tappat den utan att du bara koncentrerar dig på något annat! Vidare inom koncentration pratar man om inre, yttre, bred och smal koncentration (Nideffer & Segal, 2001).

Metoder att arbeta med självförtroende, motivation, koncentration och anspänning.

Rutiner kan man länka till ovanstående faktorer. Genom att skaffa dig en rutin innan match har du lättare att prestera på en jämnare nivå. Om du har en bra rutin i en viss situation vet du redan på förväg hur du ska hantera situationen, det kan hjälpa dig med din koncentration, anspänning och även ditt självförtroende.

Visualisering (mentala föreställningar) en av de mest populära teknikerna i mental träning och det innebär skapandet eller återskapandet av tidigare erfarenheter med ett eller flera av dina sinnen. Detta kommer ni att få läsa förhoppningsvis mycket mer om i denna blogg då det är vår ”kärlek” inom idrottspsykologin. Om du vill lära dig mer om mentala föreställningar så köp vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. 

Self-Talk är en dialog med sig själv antingen tyst mentalt eller högt för sig själv i syfte att tolka känslor förändra beteende, känslor eller tankar. Detta är alltså kort och koncist alla gånger du har pratat med dig själv. Du kan nu vara lugn är inte galen utan du har bara använt dig av Self-Talk. Detta är en bra metod inom mental träning och kan fördelaktigt användas tillsammans med visualisering!

Målsättning är kanske det mest välkända begreppet inom idrottspsykologin. De flesta idrottare vet att det är viktigt med målsättningsarbete. Dock är det inte välkänt utan anledning. Det är en otrolig kraft i målsättning!

Detta var en kort genomgång av några begrepp inom idrottspsykologin och målet är att det ska komma fördjupande texter om dessa på just denna unika blogg!

Håll till godo och glöm inte att vara rädd om hjärnan och bär cykelhjälm!

Referenser

Bandura, A. (1997). The exercise of control. New York: Freeman.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and actions: A social cognitive theory. Engelwood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.
Nideffer, R.M., & Segal, M. (2001). Concentration and attention control training. In J.M.Williams (Ed.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance (4th ed , pp. 312-332). Mountain View, CA: Mayfield.
Vealey, R.S. (2001) Understand and enhancing self-confidence in athletes. In R.N. Singer, H.A Hausenblas & C.M. Janelle (Eds), Handbook of Sport Psychology, 550 –565,New York: Wiley.
Weinberg, R. S. & Gould, D. (2003/2007). Foundations of sport and exercise psychology.Champaign: Human Kinetics.

Mvh/ Redaktionen