Krav, förväntningar och mål

Tre viktiga begrepp som många blandar ihop är krav, förväntningar och mål. Det är begrepp som är centrala för idrottare och de är betydelsefulla i kommunikationen mellan idrottare, föräldrar och tränare. Därför är det värdefullt att reda ut vad de betyder och hur vi kan arbeta med dem på bästa sätt. 

Krav går att definiera på lite olika sätt. I det här sammanhanget definierar jag det som man kräver av sig själv, det man verkligen tycker att man ska fixa. Det enda man egentligen kan kräva av sig själv är att göra sitt bästa. Det är dock svårt att göra det, att verkligen ge 100%. Men det är något som ligger inom ens egen kontroll och det är möjligt. Sedan kanske man känner att man inte gör sitt bästa i en situation och det behöver också få vara ok. Det hjälper inte att trycka ner sig själv för det. Analysera varför du inte gjorde ditt bästa och reflektera över vad du kan göra för att anstränga dig mer nästa gång. 

Gällande mål är det något man vill uppnå. Det är bra att sätta utmanande och realistiska mål. Mål som är möjliga att nå men som kräver att man anstränger sig och höjer sig. Det är fördelaktigt att inte enbart arbeta med resultatmål, utan även arbeta med prestationsmål, processmål och utvecklingsmål (gärna huvudfokus på processmål och utvecklingsmål i det vardagliga idrottandet).

När det gäller förväntningar är det många som har för höga förväntningar på sig själva. En del kanske känner att man ska ha höga förväntningar, att det visar att man är ambitiös. Det blir dock mest jobbigt och problematiskt. Man når i regel inte upp till sina höga förväntningar och det leder ofta till frustration och besvikelser. Generellt sett är det därför mer hjälpsamt att ha så realistiska förväntningar som möjligt inför träningar och tävlingar. Det kan dock vara jobbigt för egot att sänka sina förväntningar. Man tycker man är bättre och vill bättre och det kan göra ont att vara ärlig mot sig själv.

Bara för att man har realistiska förväntningar betyder det inte att man ska göra någon halvdan insats, att man inte kan tro på sig själv och att man inte bryr sig. Tvärtom, det är enbart positivt med realistiska förväntningar. Man kan arbeta med realistiska förväntningar och göra sitt bästa (man vill prestera så bra som möjligt), man kan tro på sig själv och ge sin kropp förtroende (man vet att man kan prestera bättre) och man kan vilja och sträva efter att prestera så bra som möjligt. Det kan dock vara problematiskt att räkna med att det ska gå över förväntan varje gång och förvänta sig att man ska prestera bättre än vad som är sannolikt. Du kan förbereda dig för en träning och ha realistiska förväntningar och samtidigt sätta mål som är högre. Det är skillnad på realistiska förväntningar och realistiska mål. Realistiska förväntningar innebär att du förväntar dig att du kommer prestera på den nivå som är mest sannolik, mest trolig. Du kan sätta mål som är utmanande och realistiska. Det realistiska i det fallet betyder inte att du förmodligen kommer att nå dem, det betyder att om du anstränger dig och gör ditt bästa så är det möjligt att nå dem. Det är realistiskt.

Titta på dina senaste tre till fem träningar eller tävlingar, det är rimligt att du kommer att prestera ungefär så bra under nästa träning eller tävling också. Ja, du skulle vilja vara bättre än vad du är, du skulle vilja ligga bättre till. Men just nu är du så bra som du är. Och det är ok. Det är något som är viktigt, det är ok att ligga på din nuvarande nivå. Och även om du är ok med att du befinner dig där så strävar du efter att utvecklas och bli bättre, och till exempel vara mycket bättre om ett år. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Leah Hetteberg på Unsplash

Annons

Vad är idrottspsykologi?

I detta inlägg är ambitionen att kortfattat förklara vad idrottspsykologi är för något. Vi kommer sedan att presentera några av de begreppen som ingår i idrottspsykologin.

Idrottspsykologi innebär att vetenskapligt studera människor och deras beteenden i samband med fysisk aktivitet (Gill & Williams, 2007). Inom idrottspsykologin identifieras principer och riktlinjer som verksamma i fältet kan använda sig av för att hjälpa vuxna och barn inom tävlingsidrotten och motionsidrotten. Två huvudsyften inom idrottspsykologin är att förstå hur psykologiska faktorer påverkar fysiska prestationer; och hur människors deltagande i idrott påverkar deras psykologiska utveckling, hälsa och välmående. Idrottspsykologi är aktuellt för flera olika populationer som till exempel tränare, elitidrottare, barn som idrottar, motionärer och individer med en funktionsvariation som idrottar (Weinberg & Gould, 2007).

Självförtroende har nog de flesta någon åsikt om vad det är men generellt kan man säga att självförtroende är individens tro på sin förmåga och den kan vara antingen generellt eller situationsspecifikt (Vealey, 2001). Med situationsspecifikt menar vi att individer kan ha olika högt självförtroende i olika situationer. Har man ett högt generellt självförtroende har man dock det i de flesta situationerna. Gällande situationsspecifikt självförtroende finns ett begrepp inom idrottspsykologin som heter self-efficasy (Bandura, 1986; 1997).

Motivation är riktningen och intensiteten av en individs ansträngning. Man brukar dela in begreppet inre och yttre motivation (Weinberg & Gould, 2003). Detta har oftast de flesta tränare koll på när man pratar idrottspsykologi, vilket är bra! För det är otroligt bra om man kan skapa ett klimat där individer är inre motiverade till sin idrott. Exempel på inre motivation kan vara jag spelar fotboll för att det är roligt, tycker att det är riktigt kul att lära mig nya finter och tekniker eller att jag älskar att tävla. Exempel på yttre motivation och det kan vara spelare som enbart motiverar sig för pengarna i sporten eller enbart fokuserar på resultatet och spelarens egen poängskörd. De flesta idrottare har både en inre och en yttre motivation till sitt idrottande.

Anspänning är ett intressant begrepp och något som är väldigt viktigt. Är vi för uppspelta (hög anspänning) eller för lugna (låg anspänning) kommer vi inte att prestera vårt bästa. Utan det vi behöver göra är att hitta vår optimala anspänningsnivå och vägen dit. När presterar du som bäst? Hur känner du då? Det ser kanske lätt ut när det står skrivet på detta vis men det är någonting som vi behöver träna på och det kan vara svårt. Men som Gunde säger ”ingenting är omöjligt”

Koncentration är en viktig ingrediens för utan koncentration blir det väldigt svårt att göra någonting över huvudet taget. Som tur är kan vi inte tappa vår koncentration utan vi har alltid fokus på något. När folk säger att du har tappat koncentrationen kan du lugnt säga att du inte alls har tappat den utan att du bara koncentrerar dig på något annat! Vidare inom koncentration pratar man om inre, yttre, bred och smal koncentration (Nideffer & Segal, 2001).

Nedan kan du läsa om olika metoder du kan arbeta med för att förbättra ditt självförtroende, din motivation, din koncentration och din anspänningsreglering.

Rutiner kan man länka till ovanstående faktorer. Genom att skaffa dig en rutin innan match har du lättare att prestera på en jämnare nivå. Om du har en bra rutin i en viss situation vet du redan på förväg hur du ska hantera situationen, det kan hjälpa dig med din koncentration, anspänning och även ditt självförtroende.

Visualisering (mentala föreställningar) en av de mest populära teknikerna inom mental träning och det innebär skapandet eller återskapandet av tidigare erfarenheter med ett eller flera av dina sinnen. Detta kommer ni att få läsa förhoppningsvis mycket mer om i denna blogg då det är vår ”kärlek” inom idrottspsykologin. Om du vill lära dig mer om mentala föreställningar så köp vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. 

Self-talk (självprat) är en dialog med sig själv antingen tyst mentalt eller högt för sig själv i syfte att tolka känslor förändra beteende, känslor eller tankar (du kan läsa mer om self-talk här). Detta är alltså kort och koncist alla gånger du har pratat med dig själv. Du kan nu vara lugn är inte galen utan du har bara använt dig av self-talk. Detta är en bra metod inom mental träning och kan fördelaktigt användas tillsammans med visualisering!

Målsättning är kanske det mest välkända begreppet inom idrottspsykologin. De flesta idrottare vet att det är viktigt med målsättningsarbete. Dock är det inte välkänt utan anledning. Det är en otrolig kraft i målsättningar!

Detta var en kort genomgång av några begrepp inom idrottspsykologin och målet är att det ska komma fördjupande texter om dessa på just denna unika blogg!

Håll till godo och glöm inte att vara rädd om hjärnan och bär cykelhjälm!

Referenser

Bandura, A. (1997). The exercise of control. New York: Freeman.
Bandura, A. (1986). Social foundations of thought and actions: A social cognitive theory. Engelwood Cliffs, NJ: Prentice Hall.
Gill, D., L., & Williams, L (2007). Psychological dynamics of sport and exercise. Champaign: Human Kinetics.
Nideffer, R.M., & Segal, M. (2001). Concentration and attention control training. In J.M.Williams (Ed.), Applied sport psychology: Personal growth to peak performance (4th ed , pp. 312-332). Mountain View, CA: Mayfield.
Vealey, R.S. (2001) Understand and enhancing self-confidence in athletes. In R.N. Singer, H.A Hausenblas & C.M. Janelle (Eds), Handbook of Sport Psychology, 550 –565,New York: Wiley.
Weinberg, R. S. & Gould, D. (2003/2007). Foundations of sport and exercise psychology. Champaign: Human Kinetics.

Mvh/
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)