När har idrottare roligt?
När de ler, då vet jag att de har roligt.
Är det sant?
Det kan vara sant men de kan också ha roligt när de är helt tysta, fokuserade, befinner sig i flow och genomför tekniken på rätt sätt. Eller när de kämpar i jämna tävlingar, hanterar nervositeten på ett bra sätt och presterar på topp, kommer tillbaka från tuffa underlägen, tar ut sig och ger allt.
Att ha roligt är den främsta anledningen till att individer väljer att idrotta och även till att de slutar, att det då inte längre är roligt. Som tränare är det därför viktigt att bredda begreppet roligt, så att det inte bara innebär att vinna. Att vinna kommer långt ner på listan när man frågar barn vad de tycker är roligast. Att ha roliga träningar innebär inte heller att flamsa, skoja runt och göra tokiga saker. Det kan vara roliga ingredienser men det finns mycket mer.
Fråga de idrottare du har hand om vad de tycker är roligt. Arbeta sen med att delvis anpassa träningen efter det. Det är svårt då många strukturer inom idrotten är väldigt starka och det är utmanande att bryta vissa tidigare invanda rutiner och beteenden. Men det är värt det! För att idrotten ska vara sund, utvecklande och hållbar är det viktigt att göra den stimulerande, stärka den inre motivationen och att våga fokusera på glädjen och tänka nytt.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 