Planering av dagens träning

Har du som ledare ett tydligt syfte med din träning? Har du som aktiv förståelse för det syftet

Kan du som aktiv hitta ditt eget syfte med dagens träning? Saker som du ska få ut av träningen

Som ledare hoppas vi att du har tydliga syften med de träningar du genomför. Att du har en plan för vad du vill att de aktiva ska lära sig som ligger i linje med det ni arbetar mot långsiktigt. Att alltid ha ett syfte med träningspassen kräver planering. Ofta kan det vara svårt att hitta tid för det arbetet men det är viktigt att anstränga sig för att göra det.

Om du vet att du har ont om tid vid något tillfälle kan du kanske ta hjälp av aktiva för att planera träningen. Ge några som du tror kan hantera utmaningen lite riktlinjer för hur de kan gå tillväga och låt dem sedan presentera ett upplägg. Det kan vara bra att även planera ett eller flera träningspass tillsammans med dem innan du låter dem göra det helt själva. Detta gäller både inom individuella idrotter och lagidrott. Involvera aktiva i träningsupplägget. Låt dem få tänka efter, reflektera och tycka till.

Vi förstår att det är en kompetensfråga och om du som tränare lämnar över ansvaret för en träning till gruppen så finns risken att den blir sämre rent tekniskt. Men psykologiskt kan det medföra flera positiva effekter. Framförallt kan det göra så att idrottarna känner sig mer delaktiga, vilket är bra för deras inre motivation.

Genom att involvera idrottarna mer är det möjligt att intresset för deras egen utveckling ökar. Det är något som är väldigt viktigt och troligen leder till att de långsiktigt utvecklas på ett bättre sätt.

Annonser

Vinna eller försvinna? Nej, häng kvar, rör på dig och ha kul!

Hallå! Alla aktiva inom idrott, vad motiverar er?

Skulle vi fråga alla skulle vi få olika svar. Varje individ motiveras av olika faktorer:

  • Klara av nya övningar
  • Snacka med kompisarna
  • Den sköna känslan efter ett hårt träningspass
  • Lekfullheten
  • Känslan av att utvecklas och bli bättre
  • Att lära känna sin kropp
  • Känslan av att göra någonting du aldrig tidigare har gjort och klara det!
  • Dricka iskallt vatten när du är svettig och varm
  • Skratta och göra high five med kompisarna i laget
  • Åka iväg på läger
  • Känslan av att ut sig ordentligt
  • Få nya kompisar
  • Vara med föräldrar i samband med idrotten

Det var några exempel och det finns väldigt många fler. Inom idrotten är det viktigt att ni i organisationen hjälper till att skapa fler motivationsfaktorer. Att samlas lite tidigare och fika, leka eller göra någonting roligt är ett förslag. Ett annat förslag är att då och då göra andra saker tillsammans utanför idrotten. Till exempel picknick med lekar i en park, gemensam middag eller femkamp på Gröna-lund.

Under svensk idrottspsykologisk förenings (SIPF) vårkonferens (2014) på GIH, var en av gästföreläsarna Edvard Deci. Deci är grundare av Self- Determination Theory (SDT) som är en av de mest populära motivationsteorierna. I SDT delas motivation in i inre motivation och olika typer av yttre motivation (som vi skrivit tidigare om här i bloggen). Som förälder, tränare eller ansvarig i en idrottsorganisation vilar ett ansvar att visa idrottarna olika övningar och vad som kan vara roligt. Ett tydligt exempel är när du som förälder tar med ditt/dina barn till någon idrott så att de kan testa på. Första gången är det möjligt att de åker de dit för att ni som förälder säger det, förhoppningsvis övergår det sedan till att barnet vill åka själv. Till exempel för att barnet upplever glädje i genomförandet av idrottsaktiviteterna. Det som till en början enbart var yttre motivation har även utvecklats till inre motivation.

Det är viktigt att ge idrottarna möjlighet att utveckla en inre motivation:
– Fråga idrottarna vad de vill göra (läs mer om det här)
– Engagera dem
– Ge dem ansvar
– Ge dem möjlighet att lära känna varandra
– Förstärk det de gör bra
– Fokusera på deras utveckling

Blommor idrottspsykologi

Om du som tränare har exakt samma upplägg på alla träningar kommer idrottarna tillslut att tröttna. Vissa snabbare än andra. De som först kommer tröttna är de som tycker övningar är tråkiga, sen efter ett tag kommer alla tröttna. Med ett bredare utbud av övningar, fokus på glädje och genom inslag av aktiviteter utanför idrotten, kommer chansen att idrottarna upplever en inre motivation och stannar kvar i idrotten öka.

Tänk en liknelse med en bebis som är rastlös och vill leka. Du testar leksak efter leksak, tills BINGO. Där satt den! Bebisen älskar leksaken, blir glad och får genast en positiv energi.

Vi vet att väldigt många tränare och aktiva inom idrotten gör ett fantastiskt bra arbete! Även medvetna om att ni inte kan göra allt. Som tränare kan du inte ge motivation till de aktiva men du kan hjälpa dem att hitta sin egen motivation. Vissa individer kommer heller inte tycka om att spela till exempel handboll, ishockey, volleyboll eller innebandy, oavsett vad vi gör.

 

Hur kan jag som tränare påverka kvaliteten på idrottarnas motivation?

Motivation är ett komplext begrepp och det finns många olika typer av motivation. Ett sätt att dela upp motivation är att skilja på inre och yttre motivation. Med inre motivation menas att en idrottare motiveras att till exempel spela tennis för att hon älskar spelet och för att hon upplever glädje när hon spelar. Med yttre motivation menas att hon gör det för att till exempel göra pappa glad eller undvika tränarens besvikelse. Vi har tidigare skrivit ett inlägg om begreppen som du kan läsa här.

Ett behov vi människor har är behovet av autonomi/frivillighet, det är en grundförutsättning för inre motivation. Det vill säga att vi gör saker av eget initiativ för att vi själva vill det. Du som tränare har möjlighet att hjälpa idrottaren att få det här behovet tillgodosett.

Hur kan du då göra detta? I den här artikeln ger vi några exempel som baserar sig på en artikel av Mageau och Vallerand (2003).

Som tränare är det viktigt att ge idrottarna möjlighet att fatta egna beslut och val. Till exempel genom att:

  • Fråga dem vad de vill fokusera på under nästa träningspass, beroende på kunskapsnivån hos idrottaren kan du stötta med några alternativ.
  • Ge dem möjlighet att välja mellan olika övningar.
  • Ge utrymme för att själva ta initiativ och möjlighet att genomföra självständigt arbete.

Om idrottarna inte får möjlighet att ta egna initiativ blir det kanske inte lika naturligt att göra det för dem senare heller. Det kanske känns onödigt stort och svårt när det väl förväntas av dem i framtiden. Det kan även vara bra att tänka på att inte ge stöd när det inte behövs och låta idrottarna fatta egna beslut och göra saker själva när de har möjlighet.

När ni ska genomföra en övning så förklara varför. Om ni har vissa regler så berätta varför ni har dem. Inkludera idrottarna. När ni går igenom reglerna och uppgifterna är det viktigt att vara medveten om och visa förståelse för idrottarnas känslor kring dem. Ni kanske förstår att idrottarna känner sig besvikna när ni inför en viss regel. Förklara då att ni förstår om de känner sig besvikna och varför ni har regeln (till exempel för att minska risken att de skadas eller för att det kommer hjälpa dem utvecklas mer).

Träna tanken tennis

När ni ger feedback är det bra att tänka på att göra det på ett icke-kontrollerande sätt. Positiv feedback kan ha två olika funktioner, informativ och kontrollerande. Exempel på positiv feedback som är informativ och inte kontrollerande är ”Bra kämpat i matchen”. Ett exempel på positiv feedback som är informativ och kontrollerande är ”Bra kämpat i matchen! Om du kämpar lika bra i nästa match så kanske jag tar ut dig till laget”. Det är viktigt att den positiva feedbacken fokuseras på beteenden som är under idrottarnas kontroll och att den förmedlar höga men realistiska krav.

Undvik andra typer av kontrollerande beteenden, till exempel att säga att de måste bete sig på ett visst sätt, att ge idrottarna ångestskapande kritik och i vissa fall även belöningar. Om du som tränare är kontrollerande och ger idrottaren uppfattningen om att de måste bete sig på ett visst sätt så blir det problematiskt om de inte gör det. Det kan skada er relation (lyssna på Hjärnskrynklarnas diskussion om relationen mellan tränare och idrottare här) Genom att få en belöning för någonting kan det uppfattas som att aktiviteten inte är intressant utan belöningen. När man inte längre får belöningen kanske inte aktiviteten i sig är lika intressant längre.

Sammanfattningsvis är det bra att ge idrottarna valmöjligheter och ge dem förutsättningar att ta egna initiativ. Ge dem möjlighet att vara kreativa och ta ansvar. Förklara varför ni gör det ni gör, det leder till att de lär sig och blir involverade. Det gör att de växer och utvecklas och får det roligare.

Avslutningsvis är det bra att undvika ord som ”måste” och ”borde”. Kan ni formulera er på andra sätt? Kan ni hjälpa idrottarna att själva inse vad som är bra att göra?

Referens:
Mageau GA, Vallerand RJ. (2003). The coach-athlete relationship: A motivational model. Journal of Sport Sciences, 21, 883–904.

Vinna eller förlora, hur viktigt är det för motivationen?

Inom idrotten är en självklar del att vinna eller förlora. Det gäller tävlingar, matcher, ja allting.

Eller är det en självklar del? Det finns undantag. I vissa idrotter tävlar man inte alls. Aikido är ett exempel på det och inom vissa andra idrotter tävlar inte ungdomar/barn upp till en viss ålder.

Inom teater, musik och dans tävlar man inte, eller? Njo, man kan tävla inom det också och vinna priser på t.ex. Grammis och Guldbaggegalan. Men drivkrafterna från grunden handlar mer om att utmana och förverkliga sig själv, skapa något vackert, betydelsefullt och förmedla känslor och budskap. Gäller samma upplägg inom idrotten?

Nej det gör det inte. Överlag är det en tävlingskultur som råder inom idrotten. Du kan ju föreställa dig Allsvenskan i fotboll utan resultat och hur det skulle vara om man bara gick för att se prestationer och fina matcher. Kan du förresten föreställa dig det? Svårt, men låt oss kliva in djupare i den föreställningen.

Varför går du på fotboll? Om vi utgår från oss själva samt diskussioner från fotbollen så är inte matchen där laget, till exempel AIK vinner med 6-0 mot Brommapojkarna, en fantastisk upplevelse. Du kanske till och med tycker lite synd om Brommapojkarna som kämpar på och inte får utdelning.

Vi kommer ihåg upplevelser såsom Peter Forsbergs vackra straff i OS och Ravellis räddning -94. Givetvis har resultatet som deras prestationer utmynnade i stor betydelse för känslan. Att Sverige vann OS och tog sig vidare till semifinal i fotbolls-VM. Men om vi fokuserar på själva prestationen att genomföra Forsbergs fint eller att faktiskt nå fotbollen likt Ravelli. Det är vackert.

golf

Klarar vi som älskar idrott oss utan resultatet? Vi tror det, för känslan av fina finter och vackra utföranden skulle finnas kvar. Det är klart att vi skulle sakna nerven som möjligheten att vinna eller förlora skapar. Men idrottare skulle troligtvis prestera ännu bättre, för visst påverkar resultatfokus prestationer. Ett exempel är den internationella fotbollsturneringen Champions League när lagen spelar på bortaplan och vill ha ett 0-0 resultat. De backar hem och man somnar i soffan efter första halvlek, inte alls belåten utan besviken över den fotboll man har skådat. Sådana matcher skulle försvinna.

Hur stor betydelse har då att vinna eller förlora för motivationen? Det kan nog vara så att det egentligen inte har så stor betydelse. Vi har tidigare skrivit i bloggen om inre och yttre motivation samt problematiserat begreppet motivation med frågan ”vad motiverar dig” (Dessa två texter är bra underlag för kommande text här).

Det är flera faktorer som bidrar till idrottares motivation, att vinna matcher är inte allt, även om många kanske tror det. Idrottare har flera motivationsfaktorer som är unika för varje individ. Det kan vara allt ifrån att träffa kompisar, lära känna nya människor, hantera konflikter, få ordning på passningarna, dricka gott kaffe, äta god mat eller att klara av den tuffa träningen.

Om vi tog bort tävlingsmomentet skulle tränare bli tvungna att uppmärksamma och bekräfta andra beteenden som inte är relaterade till tävlingsmomentet. En nyttig erfarenhet då de skulle uppleva vilken kraft det är i den inre motivationen.

Tävling stimulerar den yttre motivationen. Varje gång vi tävlar jämför vi oss med andra, bättre eller sämre. Det skapar beteenden som främjar en yttre motivation, och det är som vi vet inte alls lika bra i det långa loppet som en inre motivation.

Tävlingsmomentet i idrott kommer vara kvar och vi tycker att det är roligt att det finns, men vi tror att Hammarby skulle fylla Tele2 arena även om de inte tävlade. Det skulle dock säkert ha krävts åtminstone 10 år för den förändringen. Första åren skulle det vara glest med folk…

Trevlig helg!

Vad driver dig? – Inre och yttre motivation

Varför idrottar du? Varför tävlar du? Vad får dig att sticka upp 05.30 för att hinna träna ett pass innan skolan eller sen ett på eftermiddagen?

Ställer du dig själv den frågan ibland?

Det är bra att känna till vad som driver dig, vad som motiverar dig. Det kan bland annat hjälpa dig att hitta extra motivation under perioder när det är riktigt tungt. Det kan också hjälpa dig att fatta rätt beslut när du ställs inför svåra val som har med din karriär och ditt liv att göra.

Vi som människor motiveras av många olika saker, det är inte bara en faktor som driver oss. Det är bra att fundera kring om din motivation baseras på inre eller yttre faktorer.

Exempel på inre faktorer är:

  • Glädjen att utöva själva idrottsaktiviteten
  • Utmaningen i att hela tiden bli bättre
  • Glädjen när man utvecklas och presterar bättre än tidigare
  • Hur skönt det är att slita hårt och pressa sig fysiskt

Exempel på yttre faktorer:

  • Pengar
  • Jag idrottar för att mina föräldrar vill att jag ska göra det
  • Jag vill vinna tävlingar och få fina medaljer
  •  Jag vill vara bäst

När du läser dessa exempel kanske du upplever att du både motiveras av inre och yttre faktorer. Det är inga konstigheter utan tvärtom så är elitidrottare oftast både inre och yttre motiverade. Det finns väl ingen som gillar att förlora?

Däremot är det viktigt att fokus ligger på inre mål och den inre motivationen. Det är viktigt att de inre faktorerna dominerar eftersom de yttre faktorerna är bräckliga. Förutsättningarna för att orka hantera med- och motgångar blir betydligt bättre om du är inre motiverad, då den är mer stabil och starkare. Om du till exempel drivs av att utveckla dig själv så ingår det att hantera motgångar. Men om du idrottar enbart för att vinna och som junior precis börjat tävla mot seniorerna så kan det kännas väldigt tufft.

alpint
http://www.fotoakuten.se

När du läser det här så känns det kanske självklart att vara inre motiverad. I praktiken är det dock svårare. Vi kan använda sociala medier som Facebook som exempel. Där jämför vi vårt inre med andras yttre. Johan sitter och kollar sin Facebook och ser följande statusuppdatering av Stina ”Jag vann SM guld, sååååååå kul! Jag är bäst!”. När Johan sitter hemma och läser det känner han sig liten och får ångest. Han känner ju dock inte till vad Stina har gått igenom eller haft för utmaningar på vägen. Han känner inte till hennes förutsättningar och hur hennes liv ser ut generellt. Sen att han samma morgon har sett fyra andra liknande statusuppdateringar gör ju inte direkt att han känner sig större och bättre. Det kan vara tungt att bli ”attackerad” av så många andras fantastiska prestationer. Det hjälper då att ha en inre motivation som bas och istället utgå från sig själv. Fokusera på vad Johan själv kan göra för att utvecklas, sätta realistiska mål och fokusera på att glädjas av vägen dit.

Därför ska man gärna minska sitt fokus på att jämföra sig med andra och istället fokusera på sina inre processer och att stärka ens inre motivation. Däremot kan det tagga en att någon annan vann SM. ”Så bra vill jag kunna prestera, jag vill också nå den nivån! Ju jäklar ska jag kämpa ännu hårdare med ännu bättre kvalitet på träningarna.” Det är bra! För då använder man energin från den yttre motivationen och översätter den till sin egen inre motivation.

Liknande gäller pengar, det är klart att det kan vara kul att tjäna pengar och köpa saker, men det ska inte vara det primära. Det kan fungera som en bonus, en extra energikälla att driva vidare sig själv.

Vissa av dagens idrottare är väldigt duktiga när det gäller den inre motivationen och Therese Alshammar är ett strålande exempel på en som har en stark inre motivation. Hon uttryckte i en intervju för SVT i vintras att det inte är medaljerna som driver henne utan att hela tiden utvecklas och till exempel förbättra tekniken. Här kan ni se klippet.

Om du vill göra eller gör en långsiktig satsning på din idrott och vill ha maximalt roligt, satsa på inre motivation!

Vi önskar er en fin fortsättning på dagen
/Fredrik och Mikael