Vad motiverar dig mest?

Vi är alla olika och motiveras av olika saker. För en del idrottare handlar allt om att vinna. Andra idrottare älskar att vinna men drivs även av att bli bättre. Sedan finns det de idrottare som vill vinna men motiveras mycket mer av att utvecklas och bli så bra som möjligt.

Många idrottare motiveras självklart av andra saker, till exempel att de älskar sin idrott (slå en bra drive, slå tunga forehands, komma in i ett flow på cykeln eller lägga en bra passning) och/eller att de tycker om att komma ner och umgås och skratta med sina kompisar. 

Det är bra att vara medveten om vad du motiveras av och hur det kan påverka dig. Det är naturligt att drivas av att vilja vinna och förbättra sin ranking. En stor del av idrotten handlar ju även om att vinna matcher och prestera bättre än andra. Det är ok och kan vara bra att vilja vinna och vara bäst. 

Om din största motivation är att vinna är det viktigt att ha med sig att det inte ligger helt inom din kontroll. Om du vinner eller inte beror ju mycket på hur motståndarna presterar. Det gäller också att göra det du ska så bra som möjligt och att inte låta eventuella rädslor för att förlora eller göra misstag stå i vägen för att göra det du ska. 

Det finns alltid en baksida av allting, vilket innebär att vi inte kommer få allt på det sätt vi vill. Därför är det bra att lära känna oss själva och vad som motiverar oss som individer. Det är bra att du arbetar med att känna efter (även om det kan kännas läskigt och jobbigt) och skapa bra förutsättningar för att bli motiverad och därmed ha ett roligare och mer givande liv inom idrotten.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Texten handlar om vad som driver idrottare och därför har vi med en bild på en basketspelare som tränar själv och därmed verkar motiverad att bli bättre.
Foto av Todd Trapani på Unsplash

Annons

Idrotten ska vara rolig

När har idrottare roligt?

När de ler, då vet jag att de har roligt.

Är det sant?

Det kan vara sant men de kan också ha roligt när de är helt tysta, fokuserade, befinner sig i flow och genomför tekniken på rätt sätt. Eller när de kämpar i jämna tävlingar, hanterar nervositeten på ett bra sätt och presterar på topp, kommer tillbaka från tuffa underlägen, tar ut sig och ger allt.

Att ha roligt är den främsta anledningen till att individer väljer att idrotta och även till att de slutar, att det då inte längre är roligt. Som tränare är det därför viktigt att bredda begreppet roligt, så att det inte bara innebär att vinna. Att vinna kommer långt ner på listan när man frågar barn vad de tycker är roligast. Att ha roliga träningar innebär inte heller att flamsa, skoja runt och göra tokiga saker. Det kan vara roliga ingredienser men det finns mycket mer.

Fråga de idrottare du har hand om vad de tycker är roligt. Arbeta sen med att delvis anpassa träningen efter det. Det är svårt då många strukturer inom idrotten är väldigt starka och det är utmanande att bryta vissa tidigare invanda rutiner och beteenden. Men det är värt det! För att idrotten ska vara sund, utvecklande och hållbar är det viktigt att göra den stimulerande, stärka den inre motivationen och att våga fokusera på glädjen och tänka nytt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Varför tränar och tävlar dina idrottare?

Har du frågat dina idrottare varför de tränar och tävlar? Har du frågat vad som driver dem? Om du inte redan har gjort det så gör det. Om du har gjort det så är det kanske dags att fråga igen? Det kan nämligen förändras över tid och det kan även vara bra att påminna idrottarna om varför de egentligen lägger ned så mycket tid och ansträngning på sin idrott. Det kan hjälpa dem att fokusera på rätt saker.

Om du vet vad som driver idrottarna är det också lättare att anpassa träningen till deras ambitionsnivå och efter deras preferenser. Genom att veta vad som driver dem får du en bättre förståelse för vilka de är och var de kommer ifrån. Det är inte alltid som de drivs av sunda drivkrafter. Vissa drivs kanske mer av att undvika att göra andra besvikna, tjäna pengar och bli mer populära istället för kärleken till sin idrott, utvecklas och träna tillsammans med sina träningskompisar.

Med en ökad förståelse för hur deras drivkrafter ser ut i nuläget kan du på ett bättre sätt arbeta med att stärka deras inre motivation till deras idrottande. Det kan hjälpa dem att utvecklas och prestera bättre långsiktigt men framförallt att må bättre.

Här är exempel på saker du kan arbeta med att göra:

  • Efter träningspass fråga vad de tyckte var roligt under träningen
  • Förstärka det de gör bra (prestationer, förbättringar, tekniskt, taktiskt, ansträngning, mentalt)
  • Arbeta med utmanande realistiska prestations- och processmål
  • Inkludera dem i beslut
  • Var närvarande när du pratar med dem
  • Visa att du bryr dig om dem som personer och inte bara idrottare
  • Arbeta mycket med frågor och hjälp dem komma fram till lösningar
  • Lyssna på dem och ha tålamod

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Motivation i idrotten: Tre tips

Nedan kan du ta del av tips på hur du kan öka din motivation, göra den mer hållbar över tid och hur du kan hantera tillfällig brist på motivation.

Flera motivationsfaktorer
Generellt sett är det bra att ha många olika motivationsfaktorer kopplade till sin idrott, det gör den mer hållbar, till exempel: 1) Du älskar idrotten; 2) Du älskar utmaningar; 3) Du vill hela tiden utvecklas och bli bättre; 4), Du tränar tillsammans med goda vänner; 5) Det är bra gemenskap och klimat i gruppen; 6) Du älskar att vinna; 7) Du älskar att ta ut dig själv fysiskt. När vissa behov inte blir tillgodosedda så kanske andra blir det och du fortsätter därmed att vara motiverad under en längre tid jämfört med om du skulle ha färre motivationsfaktorer kopplade till din idrott. En liknelse kan vara att om du bara har en skjorta så blir det jobbigt när den är smutsig, har du fem skjortor så gör det inte lika mycket om en blir smutsig.

Stimulera din inre motivation
Var uppmärksam på situationer under träningar/tävlingar då du upplever att aktiviteten i sig är tillfredsställande:

  • Den häftiga känslan av att sätta ett hopp med en mycket högre svårighetsgrad
  • Upplevelsen av att rida snabbt och felfritt genom banan
  • Känslan när alla passningar sitter precis där du vill
  • Den underbara känslan av att smälla in hårt i madrassen efter 60-metersloppet
  • När du var helt slut men ändå fortsatte kämpa hela vägen
  • Känslan när du flyger ut ur kurvan snabbare än någonsin
  • Upplevelsen när laget är fullständigt samspelt och nästan kan läsa varandras tankar

Många upplever att det är tråkigt/jobbigt att tävla/träna när man inte presterar bra. Ibland kan det dock kännas kul att arbeta med att hitta lösningar eller kämpa vidare och göra sitt bästa för att göra rätt saker fast det inte funkar. När du ser tjusningen i det eller upplever det som stimulerande så uppmärksamma och förstärk det.

Hur kan du göra så att det blir stimulerande eller roligt att tävla när du inte presterar bra? Kan du göra något speciellt och/eller se det från något speciellt perspektiv? Att bara ändra perspektivet från att det suger när du presterar dåligt till att det skulle kunna vara stimulerande att till exempel arbeta med att hitta lösningar en dag när saker inte riktigt stämmer är ett bra och viktigt första steg i att börja uppskatta utmaningen mer. Om du lyckas uppskatta motgångar och gilla delar av det så blir motivationen till din idrott ännu mer hållbar och du kommer förmodligen kunna hantera de tillfällena på ett bättre sätt och även ibland vända det och istället börja prestera riktigt bra. Om du blir bättre på att hantera de dåliga dagarna och lyckas prestera ändå så kan den inre motivationen till att hantera nya sådana situationer öka.

Är du inte motiverad? Kämpa på ändå!
Det är fantastiskt härligt att känna sig riktigt motiverad! ”Jäklar vad jag vill träna nu och köra järnet!”. Många dagar känner man dock inte så, oavsett hur starkt inre motiverad man är till sin idrott. Då är det så viktigt att genomföra träningspassen ändå. Om man vill lyckas inom elitidrott går det inte bara att träna när man är sugen på det. Träningspassen där emellan då man egentligen inte orkar och då lusten lyser med sin frånvaro är minst lika viktiga.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)