Tränaryrket är krävande. Ansvaret är stort, det förväntas att tränare ska vara kunniga inom många olika områden, arbetstiderna kan vara utmanande (ofta kvällar och helger) och det ställs höga krav från många olika håll (t.ex. idrottsföreningen, föräldrar och idrottare).
Eftersom det är ett krävande yrke är det viktigt att tränare stöttar och hjälper varandra. Det är bra och viktigt att samarbeta med tränare från andra lag/grupper och inom andra idrotter men först och främst är det viktigt att tränare för samma lag/grupp/individer hjälper varandra.
Har ni strukturer som hjälper er att stötta varandra? Har ni regelbundna möten då ni stämmer av hur det går? Stämmer ni också av hur ni mår? Stämmer ni av hur ni kan hjälpa varandra på ett bättre sätt?
Det är bra att ge varandra feedback. Det kräver jobb och risken är tyvärr stor att man slutar med det efter ett tag. Det är dock värt att fortsätta arbetet, dels för allas utveckling och dels för motivation och välmående. Fokus bör ligga på positiv feedback. Hjälp varandra att ta med det ni gör bra, hitta beteenden och arbetssätt som funkar, förstärk dem och stärk varandra.
Har ni avstämningar innan och efter träningspass/tävlingar? Ett snack innan träningspass kan hjälpa er att släppa annat, vara närvarande, komma in med rätt energi och fokusera på rätt saker.
Avsluta gärna dagen med ett kort snack med varandra. Hur upplevde ni träningen/tävlingen? Vad gjorde ni bra? Finns det några korrigeringar ni vill göra? Huvudfokus bör ligga på det ni gjorde bra och att få ventilera om sina upplevelser. Det är viktigt att arbeta med att lyssna på ett bra sätt.
Testa!
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 