Höj värdet av andra roller

Inom lagidrotter premieras poänggörarna väldigt mycket, alltså de som gör mål och assister. Inom dessa idrotter är dock alla roller betydelsefulla. Tyvärr är det inte alltid som ledare och spelare är så bra på att visa det. Det är något som kan leda till att en del spelare inte känner sig uppskattade, inte acceptera deras roller och kanske vill ha andra roller i laget. 

Fundera på hur ni kan göra för att höja värdet av alla roller i ert lag, så att spelarna förstår värdet av dem. Det finns flera saker ni kan göra och många olika faktorer har betydelse. Nedan kommer jag att gå igenom lite av det ni kan göra. 

Visa att de olika rollerna är viktiga när du pratar med spelare, ledare, media och föräldrar
Hur pratar du om rollerna inför hela laget, delar av laget och med enskilda spelare? Det har betydelse hur du pratar om lagets olika roller och arbetsuppgifter. Reflektera gärna över hur du gör det. Lägger du lika stor vikt vid olika roller och arbetsuppgifter? Premierar du vissa över andra? Hur kan du uttrycka dig på ett annat sätt kring vissa roller för att höja värdet på dem?

Det har även betydelse hur du pratar om olika roller med andra ledare, media och föräldrar. Dels påverkar det deras syn på de olika rollerna och arbetsuppgifterna men det kan även vara så att spelare lyssnar när ni pratar eller får reda vad ni pratade om på indirekta sätt.

Positiv feedback
Hur bra är du, de andra ledarna och spelarna i laget på att ge positiv feedback till olika spelare för deras aktioner? Firar ni lika mycket när en försvarare ligger högt och stressar en anfallare till en felpassning som när en annan spelare i laget gör mål? Förmodligen inte. Och det är ju inte heller så konstigt. Däremot kan ni kanske öka mängden positiv feedback och beröm när spelarna gör olika aktioner (som är viktiga och kanske inte syns lika mycket) och prata om hur mycket man uppskattar jobbet som spelare i andra positioner lägger ner. Ta inte vissa spelare för givet.

Prova att byta roller ibland
Ett sätt att hjälpa spelarna att få en bättre förståelse för olika roller, hur utmanande de kan vara och deras betydelse är att låta spelarna byta roller ibland. 

Ge spelarna bra förutsättningar för att regelbundet prata med varandra
Prata om vikten av att lyfta och berömma varandra och ge spelarna förutsättningar att prata med de som de spelar mest tillsammans med (till exempel med spelarna i deras kedja i ishockey). I dessa samtal kan de prata om vilka aktioner de ska göra och hur de kan arbeta med att ge feedback till varandra. De kan även prata om hur de kan arbeta med korrigerande och positiv feedback för att hjälpa varandra. Lägg ett särskilt fokus på att de ska ge positiv feedback till varandra när de genomför önskade beteenden i olika situationer. Det kommer dels hjälpa dem att agera på ett bra sätt i olika situationer och dels att känna sig mer uppskattade i deras olika roller.

Genom att stimulera mer samtal mellan spelarna ökar chansen att de kan förtydliga och specificera vilka beteenden det handlar om och hur de ser ut, hur de kan avgöra om de gör dem eller inte samt hur de vill agera i olika situationer. Samtalen kommer även hjälpa spelarna att kommunicera på ett bättre sätt med varandra. De kan genomföra dessa samtal innan, under och efter träningar, övningar och matcher. Ju oftare de får möjlighet att prata ihop sig, diskutera, förbereda sig och utvärdera desto bättre.

Hur arbetar ni med att höja värdet av olika roller i ert lag? Dela gärna med er av era strategier i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Jeffrey F Lee på Unsplash

Prata med idrottarna om hur viktigt det är att vara snäll mot sig själv

Som tränare är det viktigt att prata med idrottare om hur betydelsefullt det är att vara snäll mot själv och hjälpa sig själv. Det är en strategi av många som kan hjälpa idrottare förstå vikten av det och som förhoppningsvis även kan leda till att de börjar bli snällare mot sig själva. 

Om tränaren aldrig pratar om att vara mer snäll och hjälpa sig själv förstår idrottarna att hen kanske inte tycker att det är så viktigt. Tränaren kanske tycker att det är bra, men det framstår som att väldigt många andra saker är mer betydelsefulla. De saker tränaren pratar om upplevs som viktigare för tränaren än det hen inte pratar om.

Det är självklart fördelaktigt om tränare gör flera saker för att öka chansen att idrottarna hjälper sig själva mer och bättre men man får inte glömma bort att prata om det och att uppmuntra dem till att arbeta med det (här hittar du fler tips på hur du som tränare kan hjälpa dina idrottare att bli snällare mot sig själva). Chansen att idrottarna är snälla mot sig själva ökar om de förstår varför det är bra att vara det, hur det kan hjälpa dem och vad det innebär att vara snäll mot sig själv

Något annat som har betydelse är hur trovärdig tränaren är generellt sett och även mer specifikt i den här frågan. Om tränaren är mer trovärdig kommer sannolikt spelarna att lyssna mer på tränaren och ta åt sig mer av budskapet. Och tränaren blir mycket mer trovärdig om hen även agerar i linje med det hen säger. Tränaren kan agera i linje med budskapet på flera olika sätt. Något som är centralt är att tränaren själv även arbetar med att vara snäll mot sig själv. Där är positivt om hen berättar om det och att delar med sig av det arbetet med idrottarna. Det gör inget om tränaren inte lyckas med att vara snäll mot sig varje gång, det viktigaste är att hen arbetar med det och det kan även vara en fördel att dela med sig av svårigheterna med det arbetet. Det normaliserar att det kan vara utmanande och svårt. Det ger indikationer på att tränaren är ärlig och visar på att det är ok att vara sårbar (läs gärna mer om sårbarhet inom idrotten här”. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Constantin Shimonenko på Unsplash

Vad vill du veta mer om inom idrottspsykologi?

Det här är en blogg om idrottspsykologi. Det är ett väldigt brett ämne och jag försöker täcka av det så gott det går. Det är utmanande eftersom det är ett så brett ämne (innehåller till exempel mental träning, ledarskap, självkänsla och självmedkänsla). Jag vill dels täcka in många olika ämnen och dels gå djupt inom ämnena (brett och på detaljnivå samt teoretiskt och praktiskt). Jag har många blogginlägg planerade som jag arbetar med och som jag ska skriva (även inlägg av duktiga gästförfattare) så det kommer att komma blogginlägg om ämnen som jag inte har skrivit om tidigare.

Jag vill gärna höra dina tankar om vad du är intresserad av och vad du skulle vilja läsa mer om (eftersom det är dig jag skriver för). Därför ger jag i det här blogginlägget lite förslag på ämnen jag skulle kunna skriva mer om. Det finns självklart många fler delar och mängder av olika ämnen inom de jag tar upp i det här inlägget men jag tänker att det kan underlätta om jag ger förslag att välja mellan (du får jättegärna komma med önskemål om ämnen som jag inte har tagit upp nedan).

Ledarskap
– Olika teorier om ledarskap
– Transformativt ledarskap
– Hur kan man arbeta med instruktioner på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med feedback på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med frågor på ett bra sätt?
– Hur kan jag integrera mental träning i den vanliga träningen?

Mental träning
– Vad är mental träning?
– Hur kan jag integrera den mentala träningen med min vanliga träning?
– Hur blir jag bra på mental träning?

Mentala föreställningar (visualisering)
– Vad är mentala föreställningar?
– PETTLEP
– Hur kan man använda sig av mentala föreställningar på bästa sätt?
– Föreställningsförmåga
– Layered Stimulus Response Training (LSRT)
– Mäta användning av mentala föreställningar
– Mäta mental föreställningsförmåga

Självprat (self-talk)
– Vad är självprat?
– Hur kan idrottare förbättra sitt självprat?
– Kritik mot verktyget självprat

Målsättningsarbete
– Vad ska jag tänka på när jag sätter mål?
– Hur kan jag se till att faktiskt genomföra det jag planerar?
– Hur ska jag följa upp arbetet på bästa sätt?

Motiverande samtal (MI)

Hantera tankar/känslor
– Nervositet
– Frustration
– Kognitiv omstrukturering
– Psykologisk flexibilitet
– Acceptans
– Medveten närvaro (eng. Mindfulness)

Självmedkänsla (eng. Self-compassion)

Rutiner 
– Innan träningar/tävlingar
– Under träningar/tävlingar (t.ex., under halvlek, periodpaus, mellan hopp, under sidbyten, innan slag, efter slag). 
– Efter träningar/tävlingar

Idrottspsykologi
– Vad är idrottspsykologi?
– Var kan jag studera idrottspsykologi i Sverige?
– Var kan jag studera idrottspsykologi utomlands?

Psykologisk trygghet

Resilience
– Resilience hos individer
– Resilience i organisationer, idrottsföreningar, idrottslag och grupper

Stress
– Vad är stress?
– Stresshantering

Återhämtning
– Vad är bra återhämtning?
– Hur mycket återhämtning behövs?

Forskning inom idrottspsykologi
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Information om olika mätinstrument inom idrottspsykologi, till exempel Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2; Markand & Tobin, 2004).

Idrottspsykologisk rådgivning

Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Beteendeaktivering

Acceptance Commitment Therapy (ACT)

Mental hälsa, psykisk ohälsa, kliniska diagnoser och funktionsnedsättningar
– Stigma kring psykisk ohälsa
– Stigma kring att söka hjälp
– Depression
– Utmattningsproblem
– Prestationsångest
– Ästörningar
– ADHD
– Perfektionism
– Social ångest

Problematik inom idrott
– Sexuella övergrepp

Moral inom idrotten

Aggression

Idrottsskador
– Minska risken att skadas
– Idrottsskador och stress
– Rehabilitering av idrottsskador

Motions- och träningspsykologi
– Hur kan vi få inaktiva individer att bli mer fysiskt aktiva?
– Hur kan vi få individer att fortsätta med deras träningsprogram?

Hälsopsykologi

Idrottspsykologi inom andra fält
– Näringslivet
– Kirurgi
– Militär och polis
– Tävlingskockar

Självförtroende
– Vad är självförtroende?
– Self-efficacy (situationsspecifikt självförtroende)
– Källor till self-efficacy
– Hur kan man förbättra sitt självförtroende?
– Varför är det viktigt att kunna prestera bra med låt självförtroende?

Självkänsla 
– Vad är självkänsla?
– Vad är skillnaden mellan självförtroende och självkänsla?

Identitet

Kroppsuppfattning och fysisk självuppfattning

Motivation
– Inre och yttre motivation
– Motivationsklimat
– Självbestämmande theorin (eng. Self-determination Theory; SDT)
– Achievement goal theory 

Idrottspsykologi inom olika idrotter
– Golf
– Innebandy
– Bordtennis
– Gymnastik
– Motorsport
Tennis
– Friidrott
– Fotboll
– Ishockey
– Alpin skidåkning

Gruppsykologi
– Utveckling av grupper
– Gruppdynamik
– Normer
– Roller
– Hur man kan förhindra rollkonflikter
– Olika socialpsykologiska fenomen (t.ex. social loafing) och hur man kan arbeta med dem
– Sammanhållning

Utveckla bättre idrottsmiljöer
– Hur man kan skapa mer inkluderande miljöer
– Hur man kan skapa mer normmedvetna idrottsmiljöer

Socialt stöd
– Olika typer av socialt stöd
– Olika teorier om socialt stöd
– Socialt stöd vid rehabilitering av idrottsskador
– Hur man kan stötta idrottare på ett bra sätt i olika situationer och under olika perioder under idrottarens karriär

Idrottsföräldrar
– Hur kan man stötta sitt barn på bästa sätt inom idrotten?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt innan tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt under tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt efter tävlingar?
– Vad ska jag göra om mitt barn vill sluta?

Karriärövergångar och dubbla karriärer
– Övergången från junior till senior
– Karriäravslut

Vilka av ämnena ovan är du intresserad av när det gäller idrottspsykologi? Vad vill du att jag skriver mer om? Kom gärna med specifika förslag. Skriv gärna en kommentar nedan eller maila mig: fredrik@imaginethat.se

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Fredrik Weibull

De jämför sig för mycket med varandra

Upplever du att idrottarna du tränar jämför sig för mycket med varandra? Det är vanligt och det är problematiskt. Det kan påverka idrottarnas självförtroende, självkänsla och motivation negativt. Det kan även leda till att de mår dåligt och att de inte uppmärksammar hur mycket de utvecklas.

Det är naturligt och det kan vara bra att jämföra sig själv med andra. Ibland kan det dock bli för mycket och jämförandet kan ske på ett negativt sätt. Därför vill vi att idrottarnas fokus ska ligga på utveckling och att de ska utgå från sig själva så mycket som möjligt. 

Det är svårt att få idrottarna att jämföra sig med varandra mindre och på ett bättre sätt. Här är därför några förslag på vad du kan göra som tränare, för att skapa ett bättre klimat på träningar/tävlingar och i idrottsföreningen:  

Prata om vikten av att utgå från sig själv. Det kan hjälpa idrottarna om du berättar varför det är bäst att först och främst utgå från sig själv när man analyserar sin utveckling. Det är även bra att prata med dem om möjlig problematik med att jämföra sig med andra. 

Ge idrottarna möjlighet att prata med varandra om hur de jämför sig med andra, hur det känns att göra det, möjlig problematik kopplad till det och hur de skulle kunna agera annorlunda. Kan de hjälpas åt på något sätt? 

Det är viktigt att lyfta det här i idrottsföreningen och ha en dialog med föräldrarna. Att regelbundet diskutera utmaningar och strategier med de andra tränarna leder förmodligen till att ni kommer hantera utmaningen på ett bättre sätt. Om alla i idrottsföreningen inklusive föräldrarna hjälper till och arbetar i samma riktning kommer arbetet att underlättas. 

Utbilda idrottarna i vad prestationsmål och processmål är, hjälp dem träna på att sätta upp egna målsättningar och hur de kan arbeta med att följa upp och utvärdera deras arbete. Om möjligt är det bra att ha regelbundna utvecklingssamtal med idrottarna där ni pratar om hur det går för dem, där ni utvärderar arbetet samt justerar och sätter nya mål. 

Lägg mycket fokus på idrottarnas utveckling när du ger feedback. Om du ger korrigerande feedback och de sedan gör framsteg med det de skulle arbeta med är det viktigt att uppmärksamma det och berätta det för dem. 

Här är lite tips till idrottarna hur de kan jämföra sig mer sällan och på ett bättre sätt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Nicolai BerntsenUnsplash

Två öron och en mun

”Vi har två öron och en mun och det innebär att vi är byggda för att lyssna mer än vi pratar.”

Det ligger något i det påståendet och det är att vi borde lyssna mer än vi pratar. Det är en princip som är direkt överförbar till ledarskapet inom idrotten. Vi pratar generellt sett för mycket och våra egna fantastiska idéer tar ofta för stor plats. Vi behöver träna på att ge utrymme åt idrottarna genom att samarbeta med dem och tillsammans hitta de bästa lösningarna. Ja det tar tid, det kommer vara krävande och utmanande. Men effekten kommer vara värd det. Det är frestande och lätt att ta genvägen att själv fatta ett snabbt beslut och säga åt idrottaren hur hen ska göra (läs mer om det här: ”Var tyst istället så att idrottarna lär sig något”). Här och nu kanske det ger bättre resultat men på lång sikt kan det dock göra mer skada än nytta. 

Många idrottare är ovana att bli lyssnade på. Det innebär att vi behöver ge dem tid och möjlighet att träna på att tänka själva och att prata. Som är tränare är det viktigt att ha tålamod i denna process. Att vara tyst är också ett sätt att kommunicera på och vi ska inte fylla ut alla tystnader för då ger vi inte idrottarna chansen att reflektera och fylla dem med sina egna ord, frågor och berättelser. 

Prova att arbeta med detta redan under nästa träning. Testa att ha som mål att nästan helt och hållet arbeta med frågor, det går nog bättre än du tror. Hjälp idrottarna att komma fram till egna lösningar. 

Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av David Tran på Unsplash

Filma tränaren

I ett tidigare inlägg skrev vi om hur tränare kan hjälpa idrottare att bli snällare mot sig själva. Något vi tog upp som tränare kan arbeta med är att använda sig av ett bättre kroppsspråk under träningar/tävlingar. 

Trots att det är viktigt för tränare att använda sig av ett bra kroppsspråk är det nog tyvärr många tränare som inte är helt medvetna om hur de faktiskt ser ut och upplevs under träningar/tävlingar. Ett bra sätt att få bättre koll på sitt kroppsspråk är att bli filmad. Om man inte har blivit filmad så mycket tidigare är det inte heller konstigt om man inte är helt medveten om hur man ser ut och agerar.  

Man kanske inte tycker att man har ett negativt kroppsspråk i vissa situationer men när man ser sig själv på film kan det bli tydligt att man faktiskt har det (man kanske grimaserar, skakar på huvudet eller sjunker ihop lite i överkroppen). Det är också givande att se när man agerar på ett riktigt bra sätt. 

Att bli filmad kan även vara ett bra sätt att ta reda på hur man låter och vad man säger under träningar och tävlingar. Man kanske inte är fullt medveten om vad man faktiskt säger i olika situationer, hur man säger det och framförallt hur det kan upplevas av andra. 

Har du möjlighet att be någon filma dig under en del av nästa träning eller tävling? Det är verkligen något som skulle kunna hjälpa dig att utveckla ditt ledarskap.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare) 

Texten handlar om att det är bra för tränare att låta någon filma dem för att lära sig mer om hur man ser ut och agerar under träningar/tävlingar. Därför passar det bra med ett foto på en tränare som står och skriker framför hans idrottare.
Foto av Football wife på Pexels

Hjälp dina idrottare att fokusera bättre under träningen

Om du vill hjälpa dina idrottare att fokusera bättre när de tränar finns det många saker du kan göra. Vi ska fokusera på några av dem i denna text, nämligen att hjälpa dem slappna av mentalt mellan övningar, förbereda sig mentalt inför dem och reflektera efter dem.

Mentala förberedelser inför övningar
Inför varje övning är det bra att skapa förutsättningar för idrottarna att fokusera, göra sitt bästa och få ut så mycket som möjligt av övningen. Ge dem därför möjlighet att förbereda sig för övningen. Be dem fundera på vad de vill få ut av övningen, vad de ska fokusera på och göra (vilka är deras nyckelbeteenden?). Målet är att idrottarna senare ska göra detta själva inför varje övning, men det sker inte av sig själv. De behöver lära sig hur de ska göra och sedan träna på det. Slutligen är det bra att uppmuntra och påminna dem om att verkligen göra sitt bästa under den kommande övningen.

Utvärdering efter övningar
För att ta tillvara på övningen på bästa sätt är det bra att ha en kort utvärdering efter övningen. Det hjälper också idrottarna att släppa övningen och slappna av inför nästa. Du kan välja mellan att ställa frågor till idrottarna som de får svara på och diskutera i helgrupp, två och två eller fundera på själva. Exempel på saker du kan fråga om är, hur väl de fokuserade, hur mycket de ansträngde sig, hur väl de arbetade med det skulle göra, hur de skulle kunna göra det bättre nästa gång, vad de lärde sig och vad de gjorde bra.

Mental paus mellan övningar
Det är bra om de sedan får en liten stund att mentalt slappna av innan nästa övning. En stund då de inte tänker på idrotten. Bra strategier kan vara att prata med varandra om något helt annat eller att arbeta med andning (här kan du läsa om en andningsövning de kan använda sig av). Det kan vara bra att prata om hur man kan genomföra en mental paus och själva låta dem använda den strategi som passar dem bäst. Tiden för den mentala pausen kan variera lite beroende på vilka övningar ni arbetar med och hur träningen är upplagd. Ofta får idrottare en fysisk paus mellan övningar men det är inte alltid de har möjlighet att koppla av mentalt. Efter en övning kanske man pratar om hur det gick och sedan börjar man direkt prata om nästa övning samtidigt som man kanske dricker vatten.

Det går inte att vara 100% fokuserad på rätt saker under ett helt träningspass. Genom att aktivt genomföra en mental paus mellan övningarna får de slappna av och vila mentalt. Då minskar risken att idrottarna ofrivilligt tappar fokus under övningen. Genom att ta en mental paus, och koppla av, mellan övningarna blir det tydligare när de kopplar på under övningarna. Det är bra för idrottarna att göra det tydligt när de kopplar av och kopplar på, så att de inte går runt och är lite halvt ofokuserade hela tiden.

En del tränare skulle kunna uppleva det som problematiskt att lägga in tid under träningar för mental förberedelse, utvärdering och mentala pauser i samband med övningar. Förmodligen skulle det ju leda till mindre tid för att till exempel spela fotboll, tennis eller volleyboll. Det är dock värt det och över tid, genom träning, kommer rutinerna kräva mindre tid då idrottarna kommer kunna genomföra dem själva och mer effektivt.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Texten handlar om hur tränare kan hjälpa deras idrottare att fokusera bättre under träningar. Därför passar det bra att använda en bild som visar när några fotbollsspelare tränar under en fotbollsträning.
Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Hjälp dina idrottare att bli snällare mot sig själva

Huvuduppgiften för en tränare är att hjälpa idrottarna att bli bättre på deras idrott. Barn- och ungdomsidrotten är även en viktig plattform för att hjälpa idrottarna utveckla livsfärdigheter och bli bättre människor. Som tränare har man till exempel möjlighet att hjälpa idrottarna bli snällare mot sig själva och hantera utmaningar på ett sunt sätt. Självklart är det många andra i deras liv som också påverkar idrottarna och deras färdigheter (framför allt deras föräldrar) men du som tränare har definitivt betydelse när det gäller detta.

Eftersom tränare har en stor inverkan på idrottarna och hur de är mot sig själva finns det en del saker som är viktiga att reflektera över:

  • När du pratar med idrottaren innan tävlingar är det bra att fokusera på ansträngning, samarbete, glädje och utveckling. Undvik att fokusera på att vinna, på om idrottaren är bättre eller sämre än motståndaren och om idrottaren borde uppleva mycket press eller inte. Ställ gärna frågor och få idrottaren att prata om vad idrottaren ska jobba med, vad hen ska fokusera på, vad hen vill utveckla och hur hen ska göra det.
  • Innan tävlingar är det bra, om tillfälle ges, att hjälpa idrottaren acceptera känslorna hen upplever. Risken är stor att idrottaren försöker bli av med sina känslor (t.ex. tvivel och sårbarhet). Det är bra för idrottaren att träna på att vara ok med de känslor som uppstår.
  • Hur mycket positiv och korrigerande feedback ger du till idrottaren under träningar? Arbeta med att ge mer positiv än korrigerande feedback. Genom att ge mindre korrigerande feedback och mer positiv feedback till idrottaren påverkar du inte bara hens beteenden, välmående, motivation och självförtroende. Du påverkar även hur hen är mot sig själv. Om du visar att det är ok för idrottaren att göra fel och om du ger beröm när idrottaren lyckas och när hen anstränger sig påverkar du även hur idrottaren är mot sig själv och hur hen kommer att tänka i framtida situationer.
  • Hur ser ditt kroppsspråk ut under träningar/tävlingar? Har du ett negativt kroppsspråk vid misstag? När ser du mest glad ut? När idrottaren vinner/får höga poäng, gör mål eller när idrottaren gör rätt saker men missar eller när hen gör sitt absolut bästa fast hen ser ut att förlora? Arbeta med att inte gestikulera och se arg, ledsen och besviken ut när idrottaren gör misstag eller förlorar. Gör ditt bästa med att ha ett positivt kroppsspråk när idrottaren gör rätt saker oavsett om resultatet blir bra eller inte.
  • Reflektera över hur du analyserar matcher/tävlingar tillsammans med idrottaren. Hur mycket fokuserar du på det som idrottaren gjorde dåligt och hur mycket fokuserar du på det hen gjorde bra? Det kan absolut vara bra att identifiera vad idrottaren gjorde mindre bra och diskutera hur hen kan förbättra det. Huvudfokus bör dock ligga på det som idrottaren gör bra. Fokusera också gärna på vad idrottaren tyckte vad roligt och vad hen lärde sig.
  • Hur är du mot de andra tränarna?  Det är viktigt att behandla dem schyst och respektfullt. Ge gärna positiv feedback till dina kollegor när du har möjlighet. Ditt agerande mot de andra tränarna påverkar klimatet i idrottsföreningen (du mår bra av att stärka dina kollegor de mår bra av att få positiv feedback) och chansen är större att idrottarna är schysta mot varandra om de ser att tränarna stöttar och hjälper varandra.
  • Prata om vikten av att vara snäll mot sig själv och uppmuntra idrottaren att vara snäll mot sig själv. Det kan vara bra att låta äldre idrottare, som dina idrottare ser upp till, berätta om hur de kämpar/har fått kämpa med att vara snällare mot sig själva och varför det är viktigt.
  • Arbeta med att vara snäll mot dig själv. Det ger dig en bättre förståelse för vad det innebär att arbeta med att vara mer snäll mot sig själv och det skiner nog igenom om du också arbetar med det. Det kan även vara givande att dela med sig av ditt arbete med det till idrottaren. Det skapar trovärdighet.

Det är utmanande att vara tränare och det är många saker man ska hjälpa idrottarna med. Det finns inga krav att du ska vara världsbäst på att hjälpa idrottarna att bli snällare mot sig själva. Det viktigaste är att du tänker på att det du gör påverkar dem och att du gör ditt bästa med att påverka dem på ett positivt sätt. En bra start är att reflektera över punkterna ovan. Vad gör du bra nu? Vad kan vara bra att arbeta mer med?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Sheri Hooley på Unsplash

Sluta vara så lat!

Kom igen nu! Du orkar!

Varför är du inte motiverad?

Motivation är ett stort och viktigt begrepp inom idrotten. Ett begrepp som är relaterat till motivation är lathet och ibland träffar vi tränare och idrottare som anklagar andra idrottare för att vara lata. I en del fall handlar det dock snarare om att de sköter sin återhämtning på ett bra sätt, något som är enormt viktigt för idrottares välmående och utveckling. De kanske avstår från att träna ibland för att de känner av och/eller förstår att de behöver mer återhämtning. I andra fall är idrottarna lata i den bemärkelse att de inte pallar att gå till träningen fast det vore bra och/eller så gör de inte sitt bästa under träningar/tävlingar. Det är lätt att beskylla idrottarna för att de är lata i dessa lägen men det blir inte bättre för det.

En del barn som är ute och leker fotboll brinner verkligen för det. För vissa avtar denna entusiasm över tid. Varför då? En förklaring är att det inre drivet byts ut mot krav och måsten. Att idrottandet inte längre är det lekfulla och roliga som det en gång var. Allvaret har tagit över och fokus ligger på vinster och ranking. Omgivningen och de strukturer som finns runt idrottaren har stor betydelse här. Vad fokuserar vi på under träningar? Vad fokuserar vi på inför tävlingar? Hur analyserar vi tävlingar?

Istället för att klaga på idrottarna för att de är lata behöver vi ställa oss själva frågan vad vi (ledare, föräldrar och övriga funktionärer) runt idrottaren kan göra för att skapa goda förutsättningar för att de ska utveckla deras inre motivation.

Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om lathet och motivation inom idrotten, och lite extra fokus på ungdomsidrotten, och därför passar det bra med en bild på idrottande ungdomar.
Foto av Nik Shuliahin på Unsplash

Vad betyder positiv feedback?

Man hör ofta att det är bra med positiv feedback. Men vad är positiv feedback för något egentligen?

Feedback är en återkoppling till idrottaren på något som hen har genomfört, ett tekniskt moment, en prestation, övning, träning eller tävling. Feedbacken syftar till att hjälpa idrottaren utvecklas och prestera bättre.

Exempel
Efter en bordtennismatch säger Frankas tränare att hon spelade otroligt bra i viktiga lägen. Han berömmer henne för att hon genomförde sina rutiner på ett bra sätt, hade bra fokus och spelade aggressivt.

Det finns olika typer av feedback, man brukar prata om positiv och korrigerande feedback. Korrigerande feedback innebär att tränaren försöker hjälpa idrottaren att korrigera och förbättra något. Tränaren berättar för idrottaren vad hen gjorde fel och/eller hur hen ska göra det bättre.

Exempel på korrigerande feedback

  • Ta löpningen tidigare
  • Passa i djupled istället
  • Arbeta mer aktivt med fötterna
  • Vänta tills du får rätt läge nästa gång

Positiv feedback kan vara verbal (att man ger feedback med ord) och icke-verbal (att man ger feedback med sitt kroppsspråk). Exempel på positiv feedback som är icke-verbal är när en tränare eller lagkamrat:

  • Applåderar
  • Ger tummen upp
  • Ser glad ut
  • Knyter näven

Nedan följer några exempel på verbal positiv feedback.

Höjdhopp
Efter ett hopp på träningen säger Alicias tränare att hon gjorde en jättebra kurva och att hon hade en bra fotisättning vid upphoppet.

Fotboll
I halvlek under en fotbollsmatch berömmer tjejernas tränare dem för att de hela tiden pratade med varandra, hjälpte varandra och sprang mycket.

Tennis
Efter en serve på träningen säger tränaren till Arne att han fick till en bra höjd på uppkastet.

Ishockey
Efter hockeymatchen ger tränaren beröm till målvakten för att hon gjorde en riktigt bra insats med många bra räddningar. Hon fortsätter sedan berömma målvakten för att hon läste spelet väl och kommunicerade bra med backarna.

Positiv feedback kan öka idrottarens självförtroende och motivation. Det ökar även chansen att idrottaren (som tar emot feedbacken) oftare kommer att agera på önskat sätt i framtiden.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash