Vad vill du veta mer om inom idrottspsykologi?

Det här är en blogg om idrottspsykologi. Det är ett väldigt brett ämne och jag försöker täcka av det så gott det går. Det är utmanande eftersom det är ett så brett ämne (innehåller till exempel mental träning, ledarskap, självkänsla och självmedkänsla). Jag vill dels täcka in många olika ämnen och dels gå djupt inom ämnena (brett och på detaljnivå samt teoretiskt och praktiskt). Jag har många blogginlägg planerade som jag arbetar med och som jag ska skriva (även inlägg av duktiga gästförfattare) så det kommer att komma blogginlägg om ämnen som jag inte har skrivit om tidigare.

Jag vill gärna höra dina tankar om vad du är intresserad av och vad du skulle vilja läsa mer om (eftersom det är dig jag skriver för). Därför ger jag i det här blogginlägget lite förslag på ämnen jag skulle kunna skriva mer om. Det finns självklart många fler delar och mängder av olika ämnen inom de jag tar upp i det här inlägget men jag tänker att det kan underlätta om jag ger förslag att välja mellan (du får jättegärna komma med önskemål om ämnen som jag inte har tagit upp nedan).

Ledarskap
– Olika teorier om ledarskap
– Transformativt ledarskap
– Hur kan man arbeta med instruktioner på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med feedback på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med frågor på ett bra sätt?
– Hur kan jag integrera mental träning i den vanliga träningen?

Mental träning
– Vad är mental träning?
– Hur kan jag integrera den mentala träningen med min vanliga träning?
– Hur blir jag bra på mental träning?

Mentala föreställningar (visualisering)
– Vad är mentala föreställningar?
– PETTLEP
– Hur kan man använda sig av mentala föreställningar på bästa sätt?
– Föreställningsförmåga
– Layered Stimulus Response Training (LSRT)
– Mäta användning av mentala föreställningar
– Mäta mental föreställningsförmåga

Självprat (self-talk)
– Vad är självprat?
– Hur kan idrottare förbättra sitt självprat?
– Kritik mot verktyget självprat

Målsättningsarbete
– Vad ska jag tänka på när jag sätter mål?
– Hur kan jag se till att faktiskt genomföra det jag planerar?
– Hur ska jag följa upp arbetet på bästa sätt?

Motiverande samtal (MI)

Hantera tankar/känslor
– Nervositet
– Frustration
– Kognitiv omstrukturering
– Psykologisk flexibilitet
– Acceptans
– Medveten närvaro (eng. Mindfulness)

Självmedkänsla (eng. Self-compassion)

Rutiner 
– Innan träningar/tävlingar
– Under träningar/tävlingar (t.ex., under halvlek, periodpaus, mellan hopp, under sidbyten, innan slag, efter slag). 
– Efter träningar/tävlingar

Idrottspsykologi
– Vad är idrottspsykologi?
– Var kan jag studera idrottspsykologi i Sverige?
– Var kan jag studera idrottspsykologi utomlands?

Psykologisk trygghet

Resilience
– Resilience hos individer
– Resilience i organisationer, idrottsföreningar, idrottslag och grupper

Stress
– Vad är stress?
– Stresshantering

Återhämtning
– Vad är bra återhämtning?
– Hur mycket återhämtning behövs?

Forskning inom idrottspsykologi
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Information om olika mätinstrument inom idrottspsykologi, till exempel Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2; Markand & Tobin, 2004).

Idrottspsykologisk rådgivning

Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Beteendeaktivering

Acceptance Commitment Therapy (ACT)

Mental hälsa, psykisk ohälsa, kliniska diagnoser och funktionsnedsättningar
– Stigma kring psykisk ohälsa
– Stigma kring att söka hjälp
– Depression
– Utmattningsproblem
– Prestationsångest
– Ästörningar
– ADHD
– Perfektionism
– Social ångest

Problematik inom idrott
– Sexuella övergrepp

Moral inom idrotten

Aggression

Idrottsskador
– Minska risken att skadas
– Idrottsskador och stress
– Rehabilitering av idrottsskador

Motions- och träningspsykologi
– Hur kan vi få inaktiva individer att bli mer fysiskt aktiva?
– Hur kan vi få individer att fortsätta med deras träningsprogram?

Hälsopsykologi

Idrottspsykologi inom andra fält
– Näringslivet
– Kirurgi
– Militär och polis
– Tävlingskockar

Självförtroende
– Vad är självförtroende?
– Self-efficacy (situationsspecifikt självförtroende)
– Källor till self-efficacy
– Hur kan man förbättra sitt självförtroende?
– Varför är det viktigt att kunna prestera bra med låt självförtroende?

Självkänsla 
– Vad är självkänsla?
– Vad är skillnaden mellan självförtroende och självkänsla?

Identitet

Kroppsuppfattning och fysisk självuppfattning

Motivation
– Inre och yttre motivation
– Motivationsklimat
– Självbestämmande theorin (eng. Self-determination Theory; SDT)
– Achievement goal theory 

Idrottspsykologi inom olika idrotter
– Golf
– Innebandy
– Bordtennis
– Gymnastik
– Motorsport
Tennis
– Friidrott
– Fotboll
– Ishockey
– Alpin skidåkning

Gruppsykologi
– Utveckling av grupper
– Gruppdynamik
– Normer
– Roller
– Hur man kan förhindra rollkonflikter
– Olika socialpsykologiska fenomen (t.ex. social loafing) och hur man kan arbeta med dem
– Sammanhållning

Utveckla bättre idrottsmiljöer
– Hur man kan skapa mer inkluderande miljöer
– Hur man kan skapa mer normmedvetna idrottsmiljöer

Socialt stöd
– Olika typer av socialt stöd
– Olika teorier om socialt stöd
– Socialt stöd vid rehabilitering av idrottsskador
– Hur man kan stötta idrottare på ett bra sätt i olika situationer och under olika perioder under idrottarens karriär

Idrottsföräldrar
– Hur kan man stötta sitt barn på bästa sätt inom idrotten?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt innan tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt under tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt efter tävlingar?
– Vad ska jag göra om mitt barn vill sluta?

Karriärövergångar och dubbla karriärer
– Övergången från junior till senior
– Karriäravslut

Vilka av ämnena ovan är du intresserad av när det gäller idrottspsykologi? Vad vill du att jag skriver mer om? Kom gärna med specifika förslag. Skriv gärna en kommentar nedan eller maila mig: fredrik@imaginethat.se

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Fredrik Weibull

De jämför sig för mycket med varandra

Upplever du att idrottarna du tränar jämför sig för mycket med varandra? Det är vanligt och det är problematiskt. Det kan påverka idrottarnas självförtroende, självkänsla och motivation negativt. Det kan även leda till att de mår dåligt och att de inte uppmärksammar hur mycket de utvecklas.

Det är naturligt och det kan vara bra att jämföra sig själv med andra. Ibland kan det dock bli för mycket och jämförandet kan ske på ett negativt sätt. Därför vill vi att idrottarnas fokus ska ligga på utveckling och att de ska utgå från sig själva så mycket som möjligt. 

Det är svårt att få idrottarna att jämföra sig med varandra mindre och på ett bättre sätt. Här är därför några förslag på vad du kan göra som tränare, för att skapa ett bättre klimat på träningar/tävlingar och i idrottsföreningen:  

Prata om vikten av att utgå från sig själv. Det kan hjälpa idrottarna om du berättar varför det är bäst att först och främst utgå från sig själv när man analyserar sin utveckling. Det är även bra att prata med dem om möjlig problematik med att jämföra sig med andra. 

Ge idrottarna möjlighet att prata med varandra om hur de jämför sig med andra, hur det känns att göra det, möjlig problematik kopplad till det och hur de skulle kunna agera annorlunda. Kan de hjälpas åt på något sätt? 

Det är viktigt att lyfta det här i idrottsföreningen och ha en dialog med föräldrarna. Att regelbundet diskutera utmaningar och strategier med de andra tränarna leder förmodligen till att ni kommer hantera utmaningen på ett bättre sätt. Om alla i idrottsföreningen inklusive föräldrarna hjälper till och arbetar i samma riktning kommer arbetet att underlättas. 

Utbilda idrottarna i vad prestationsmål och processmål är, hjälp dem träna på att sätta upp egna målsättningar och hur de kan arbeta med att följa upp och utvärdera deras arbete. Om möjligt är det bra att ha regelbundna utvecklingssamtal med idrottarna där ni pratar om hur det går för dem, där ni utvärderar arbetet samt justerar och sätter nya mål. 

Lägg mycket fokus på idrottarnas utveckling när du ger feedback. Om du ger korrigerande feedback och de sedan gör framsteg med det de skulle arbeta med är det viktigt att uppmärksamma det och berätta det för dem. 

Här är lite tips till idrottarna hur de kan jämföra sig mer sällan och på ett bättre sätt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Nicolai BerntsenUnsplash

Två öron och en mun

”Vi har två öron och en mun och det innebär att vi är byggda för att lyssna mer än vi pratar.”

Det ligger något i det påståendet och det är att vi borde lyssna mer än vi pratar. Det är en princip som är direkt överförbar till ledarskapet inom idrotten. Vi pratar generellt sett för mycket och våra egna fantastiska idéer tar ofta för stor plats. Vi behöver träna på att ge utrymme åt idrottarna genom att samarbeta med dem och tillsammans hitta de bästa lösningarna. Ja det tar tid, det kommer vara krävande och utmanande. Men effekten kommer vara värd det. Det är frestande och lätt att ta genvägen att själv fatta ett snabbt beslut och säga åt idrottaren hur hen ska göra (läs mer om det här: ”Var tyst istället så att idrottarna lär sig något”). Här och nu kanske det ger bättre resultat men på lång sikt kan det dock göra mer skada än nytta. 

Många idrottare är ovana att bli lyssnade på. Det innebär att vi behöver ge dem tid och möjlighet att träna på att tänka själva och att prata. Som är tränare är det viktigt att ha tålamod i denna process. Att vara tyst är också ett sätt att kommunicera på och vi ska inte fylla ut alla tystnader för då ger vi inte idrottarna chansen att reflektera och fylla dem med sina egna ord, frågor och berättelser. 

Prova att arbeta med detta redan under nästa träning. Testa att ha som mål att nästan helt och hållet arbeta med frågor, det går nog bättre än du tror. Hjälp idrottarna att komma fram till egna lösningar. 

Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av David Tran på Unsplash

Filma tränaren

I ett tidigare inlägg skrev vi om hur tränare kan hjälpa idrottare att bli snällare mot sig själva. Något vi tog upp som tränare kan arbeta med är att använda sig av ett bättre kroppsspråk under träningar/tävlingar. 

Trots att det är viktigt för tränare att använda sig av ett bra kroppsspråk är det nog tyvärr många tränare som inte är helt medvetna om hur de faktiskt ser ut och upplevs under träningar/tävlingar. Ett bra sätt att få bättre koll på sitt kroppsspråk är att bli filmad. Om man inte har blivit filmad så mycket tidigare är det inte heller konstigt om man inte är helt medveten om hur man ser ut och agerar.  

Man kanske inte tycker att man har ett negativt kroppsspråk i vissa situationer men när man ser sig själv på film kan det bli tydligt att man faktiskt har det (man kanske grimaserar, skakar på huvudet eller sjunker ihop lite i överkroppen). Det är också givande att se när man agerar på ett riktigt bra sätt. 

Att bli filmad kan även vara ett bra sätt att ta reda på hur man låter och vad man säger under träningar och tävlingar. Man kanske inte är fullt medveten om vad man faktiskt säger i olika situationer, hur man säger det och framförallt hur det kan upplevas av andra. 

Har du möjlighet att be någon filma dig under en del av nästa träning eller tävling? Det är verkligen något som skulle kunna hjälpa dig att utveckla ditt ledarskap.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare) 

Texten handlar om att det är bra för tränare att låta någon filma dem för att lära sig mer om hur man ser ut och agerar under träningar/tävlingar. Därför passar det bra med ett foto på en tränare som står och skriker framför hans idrottare.
Foto av Football wife på Pexels

Hjälp dina idrottare att fokusera bättre under träningen

Om du vill hjälpa dina idrottare att fokusera bättre när de tränar finns det många saker du kan göra. Vi ska fokusera på några av dem i denna text, nämligen att hjälpa dem slappna av mentalt mellan övningar, förbereda sig mentalt inför dem och reflektera efter dem.

Mentala förberedelser inför övningar
Inför varje övning är det bra att skapa förutsättningar för idrottarna att fokusera, göra sitt bästa och få ut så mycket som möjligt av övningen. Ge dem därför möjlighet att förbereda sig för övningen. Be dem fundera på vad de vill få ut av övningen, vad de ska fokusera på och göra (vilka är deras nyckelbeteenden?). Målet är att idrottarna senare ska göra detta själva inför varje övning, men det sker inte av sig själv. De behöver lära sig hur de ska göra och sedan träna på det. Slutligen är det bra att uppmuntra och påminna dem om att verkligen göra sitt bästa under den kommande övningen.

Utvärdering efter övningar
För att ta tillvara på övningen på bästa sätt är det bra att ha en kort utvärdering efter övningen. Det hjälper också idrottarna att släppa övningen och slappna av inför nästa. Du kan välja mellan att ställa frågor till idrottarna som de får svara på och diskutera i helgrupp, två och två eller fundera på själva. Exempel på saker du kan fråga om är, hur väl de fokuserade, hur mycket de ansträngde sig, hur väl de arbetade med det skulle göra, hur de skulle kunna göra det bättre nästa gång, vad de lärde sig och vad de gjorde bra.

Mental paus mellan övningar
Det är bra om de sedan får en liten stund att mentalt slappna av innan nästa övning. En stund då de inte tänker på idrotten. Bra strategier kan vara att prata med varandra om något helt annat eller att arbeta med andning (här kan du läsa om en andningsövning de kan använda sig av). Det kan vara bra att prata om hur man kan genomföra en mental paus och själva låta dem använda den strategi som passar dem bäst. Tiden för den mentala pausen kan variera lite beroende på vilka övningar ni arbetar med och hur träningen är upplagd. Ofta får idrottare en fysisk paus mellan övningar men det är inte alltid de har möjlighet att koppla av mentalt. Efter en övning kanske man pratar om hur det gick och sedan börjar man direkt prata om nästa övning samtidigt som man kanske dricker vatten.

Det går inte att vara 100% fokuserad på rätt saker under ett helt träningspass. Genom att aktivt genomföra en mental paus mellan övningarna får de slappna av och vila mentalt. Då minskar risken att idrottarna ofrivilligt tappar fokus under övningen. Genom att ta en mental paus, och koppla av, mellan övningarna blir det tydligare när de kopplar på under övningarna. Det är bra för idrottarna att göra det tydligt när de kopplar av och kopplar på, så att de inte går runt och är lite halvt ofokuserade hela tiden.

En del tränare skulle kunna uppleva det som problematiskt att lägga in tid under träningar för mental förberedelse, utvärdering och mentala pauser i samband med övningar. Förmodligen skulle det ju leda till mindre tid för att till exempel spela fotboll, tennis eller volleyboll. Det är dock värt det och över tid, genom träning, kommer rutinerna kräva mindre tid då idrottarna kommer kunna genomföra dem själva och mer effektivt.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Texten handlar om hur tränare kan hjälpa deras idrottare att fokusera bättre under träningar. Därför passar det bra att använda en bild som visar när några fotbollsspelare tränar under en fotbollsträning.
Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Hjälp dina idrottare att bli snällare mot sig själva

Huvuduppgiften för en tränare är att hjälpa idrottarna att bli bättre på deras idrott. Barn- och ungdomsidrotten är även en viktig plattform för att hjälpa idrottarna utveckla livsfärdigheter och bli bättre människor. Som tränare har man till exempel möjlighet att hjälpa idrottarna bli snällare mot sig själva och hantera utmaningar på ett sunt sätt. Självklart är det många andra i deras liv som också påverkar idrottarna och deras färdigheter (framför allt deras föräldrar) men du som tränare har definitivt betydelse när det gäller detta.

Eftersom tränare har en stor inverkan på idrottarna och hur de är mot sig själva finns det en del saker som är viktiga att reflektera över:

  • När du pratar med idrottaren innan tävlingar är det bra att fokusera på ansträngning, samarbete, glädje och utveckling. Undvik att fokusera på att vinna, på om idrottaren är bättre eller sämre än motståndaren och om idrottaren borde uppleva mycket press eller inte. Ställ gärna frågor och få idrottaren att prata om vad idrottaren ska jobba med, vad hen ska fokusera på, vad hen vill utveckla och hur hen ska göra det.
  • Innan tävlingar är det bra, om tillfälle ges, att hjälpa idrottaren acceptera känslorna hen upplever. Risken är stor att idrottaren försöker bli av med sina känslor (t.ex. tvivel och sårbarhet). Det är bra för idrottaren att träna på att vara ok med de känslor som uppstår.
  • Hur mycket positiv och korrigerande feedback ger du till idrottaren under träningar? Arbeta med att ge mer positiv än korrigerande feedback. Genom att ge mindre korrigerande feedback och mer positiv feedback till idrottaren påverkar du inte bara hens beteenden, välmående, motivation och självförtroende. Du påverkar även hur hen är mot sig själv. Om du visar att det är ok för idrottaren att göra fel och om du ger beröm när idrottaren lyckas och när hen anstränger sig påverkar du även hur idrottaren är mot sig själv och hur hen kommer att tänka i framtida situationer.
  • Hur ser ditt kroppsspråk ut under träningar/tävlingar? Har du ett negativt kroppsspråk vid misstag? När ser du mest glad ut? När idrottaren vinner/får höga poäng, gör mål eller när idrottaren gör rätt saker men missar eller när hen gör sitt absolut bästa fast hen ser ut att förlora? Arbeta med att inte gestikulera och se arg, ledsen och besviken ut när idrottaren gör misstag eller förlorar. Gör ditt bästa med att ha ett positivt kroppsspråk när idrottaren gör rätt saker oavsett om resultatet blir bra eller inte.
  • Reflektera över hur du analyserar matcher/tävlingar tillsammans med idrottaren. Hur mycket fokuserar du på det som idrottaren gjorde dåligt och hur mycket fokuserar du på det hen gjorde bra? Det kan absolut vara bra att identifiera vad idrottaren gjorde mindre bra och diskutera hur hen kan förbättra det. Huvudfokus bör dock ligga på det som idrottaren gör bra. Fokusera också gärna på vad idrottaren tyckte vad roligt och vad hen lärde sig.
  • Hur är du mot de andra tränarna?  Det är viktigt att behandla dem schyst och respektfullt. Ge gärna positiv feedback till dina kollegor när du har möjlighet. Ditt agerande mot de andra tränarna påverkar klimatet i idrottsföreningen (du mår bra av att stärka dina kollegor de mår bra av att få positiv feedback) och chansen är större att idrottarna är schysta mot varandra om de ser att tränarna stöttar och hjälper varandra.
  • Prata om vikten av att vara snäll mot sig själv och uppmuntra idrottaren att vara snäll mot sig själv. Det kan vara bra att låta äldre idrottare, som dina idrottare ser upp till, berätta om hur de kämpar/har fått kämpa med att vara snällare mot sig själva och varför det är viktigt.
  • Arbeta med att vara snäll mot dig själv. Det ger dig en bättre förståelse för vad det innebär att arbeta med att vara mer snäll mot sig själv och det skiner nog igenom om du också arbetar med det. Det kan även vara givande att dela med sig av ditt arbete med det till idrottaren. Det skapar trovärdighet.

Det är utmanande att vara tränare och det är många saker man ska hjälpa idrottarna med. Det finns inga krav att du ska vara världsbäst på att hjälpa idrottarna att bli snällare mot sig själva. Det viktigaste är att du tänker på att det du gör påverkar dem och att du gör ditt bästa med att påverka dem på ett positivt sätt. En bra start är att reflektera över punkterna ovan. Vad gör du bra nu? Vad kan vara bra att arbeta mer med?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Sheri Hooley på Unsplash

Sluta vara så lat!

Kom igen nu! Du orkar!

Varför är du inte motiverad?

Motivation är ett stort och viktigt begrepp inom idrotten. Ett begrepp som är relaterat till motivation är lathet och ibland träffar vi tränare och idrottare som anklagar andra idrottare för att vara lata. I en del fall handlar det dock snarare om att de sköter sin återhämtning på ett bra sätt, något som är enormt viktigt för idrottares välmående och utveckling. De kanske avstår från att träna ibland för att de känner av och/eller förstår att de behöver mer återhämtning. I andra fall är idrottarna lata i den bemärkelse att de inte pallar att gå till träningen fast det vore bra och/eller så gör de inte sitt bästa under träningar/tävlingar. Det är lätt att beskylla idrottarna för att de är lata i dessa lägen men det blir inte bättre för det.

En del barn som är ute och leker fotboll brinner verkligen för det. För vissa avtar denna entusiasm över tid. Varför då? En förklaring är att det inre drivet byts ut mot krav och måsten. Att idrottandet inte längre är det lekfulla och roliga som det en gång var. Allvaret har tagit över och fokus ligger på vinster och ranking. Omgivningen och de strukturer som finns runt idrottaren har stor betydelse här. Vad fokuserar vi på under träningar? Vad fokuserar vi på inför tävlingar? Hur analyserar vi tävlingar?

Istället för att klaga på idrottarna för att de är lata behöver vi ställa oss själva frågan vad vi (ledare, föräldrar och övriga funktionärer) runt idrottaren kan göra för att skapa goda förutsättningar för att de ska utveckla deras inre motivation.

Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om lathet och motivation inom idrotten, och lite extra fokus på ungdomsidrotten, och därför passar det bra med en bild på idrottande ungdomar.
Foto av Nik Shuliahin på Unsplash

Vad betyder positiv feedback?

Man hör ofta att det är bra med positiv feedback. Men vad är positiv feedback för något egentligen?

Feedback är en återkoppling till idrottaren på något som hen har genomfört, ett tekniskt moment, en prestation, övning, träning eller tävling. Feedbacken syftar till att hjälpa idrottaren utvecklas och prestera bättre.

Exempel
Efter en bordtennismatch säger Frankas tränare att hon spelade otroligt bra i viktiga lägen. Han berömmer henne för att hon genomförde sina rutiner på ett bra sätt, hade bra fokus och spelade aggressivt.

Det finns olika typer av feedback, man brukar prata om positiv och korrigerande feedback. Korrigerande feedback innebär att tränaren försöker hjälpa idrottaren att korrigera och förbättra något. Tränaren berättar för idrottaren vad hen gjorde fel och/eller hur hen ska göra det bättre.

Exempel på korrigerande feedback

  • Ta löpningen tidigare
  • Passa i djupled istället
  • Arbeta mer aktivt med fötterna
  • Vänta tills du får rätt läge nästa gång

Positiv feedback kan vara verbal (att man ger feedback med ord) och icke-verbal (att man ger feedback med sitt kroppsspråk). Exempel på positiv feedback som är icke-verbal är när en tränare eller lagkamrat:

  • Applåderar
  • Ger tummen upp
  • Ser glad ut
  • Knyter näven

Nedan följer några exempel på verbal positiv feedback.

Höjdhopp
Efter ett hopp på träningen säger Alicias tränare att hon gjorde en jättebra kurva och att hon hade en bra fotisättning vid upphoppet.

Fotboll
I halvlek under en fotbollsmatch berömmer tjejernas tränare dem för att de hela tiden pratade med varandra, hjälpte varandra och sprang mycket.

Tennis
Efter en serve på träningen säger tränaren till Arne att han fick till en bra höjd på uppkastet.

Ishockey
Efter hockeymatchen ger tränaren beröm till målvakten för att hon gjorde en riktigt bra insats med många bra räddningar. Hon fortsätter sedan berömma målvakten för att hon läste spelet väl och kommunicerade bra med backarna.

Positiv feedback kan öka idrottarens självförtroende och motivation. Det ökar även chansen att idrottaren (som tar emot feedbacken) oftare kommer att agera på önskat sätt i framtiden.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash 

Hur stöttar du dina tränarkollegor?

Tränaryrket är krävande. Ansvaret är stort, det förväntas att tränare ska vara kunniga inom många olika områden, arbetstiderna kan vara utmanande (ofta kvällar och helger) och det ställs höga krav från många olika håll (t.ex. idrottsföreningen, föräldrar och idrottare).

Eftersom det är ett krävande yrke är det viktigt att tränare stöttar och hjälper varandra. Det är bra och viktigt att samarbeta med tränare från andra lag/grupper och inom andra idrotter men först och främst är det viktigt att tränare för samma lag/grupp/individer hjälper varandra.

Har ni strukturer som hjälper er att stötta varandra? Har ni regelbundna möten då ni stämmer av hur det går? Stämmer ni också av hur ni mår? Stämmer ni av hur ni kan hjälpa varandra på ett bättre sätt?

Det är bra att ge varandra feedback. Det kräver jobb och risken är tyvärr stor att man slutar med det efter ett tag. Det är dock värt att fortsätta arbetet, dels för allas utveckling och dels för motivation och välmående. Fokus bör ligga på positiv feedback. Hjälp varandra att ta med det ni gör bra, hitta beteenden och arbetssätt som funkar, förstärk dem och stärk varandra.

Har ni avstämningar innan och efter träningspass/tävlingar? Ett snack innan träningspass kan hjälpa er att släppa annat, vara närvarande, komma in med rätt energi och fokusera på rätt saker.

Avsluta gärna dagen med ett kort snack med varandra. Hur upplevde ni träningen/tävlingen? Vad gjorde ni bra? Finns det några korrigeringar ni vill göra? Huvudfokus bör ligga på det ni gjorde bra och att få ventilera om sina upplevelser. Det är viktigt att arbeta med att lyssna på ett bra sätt.

Testa!

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

När gruppen betyder mer än individen

Vi lägger mycket ansvar på idrottaren och det är bra för de behöver ta ansvar. Ibland kanske det dock läggs för mycket ansvar på individen och förväntningarna kan ibland bli för höga. Vi glömmer bort att många idrottare är unga och att de faktiskt inte har lärt sig vissa färdigheter än.

I vissa miljöer är det en självklarhet att det är viktigt med återhämtning och att idrottarna även ska göra andra saker utanför idrotten. Ingen blir hånad för att ha valt bio istället för ett hårt träningspass. I andra idrottsföreningar/lag skulle samma individ ha fått gliringar och i de miljöerna är det inte accepterat att välja att göra något annat om man inte är allvarligt skadad.

Individer (t.ex., träningskompisar, kompisarnas föräldrar och tränare) i vår närmiljö påverkar oss ibland mer än vad vi vill tro. Vi kanske är starka som individer men vi ska inte underskatta gruppens kraft och påverkan.

I ett ungdomslag vi arbetade med för länge sen var det givet att de som kom ner till träningen eller matchen hälsade på varandra genom att ta varandra i hand. Varje träning, varje match, alltid. Inga konstigheter. Ett beteende som hade formats av gruppen och där det är jobbigare att strunta i att göra det än att göra som alla andra.

Ett annat exempel är fysträning där den som hoppar längst och mest korrekt hyllas istället för hånas. Kanske låter konstigt med att hånas, varför skulle någon hånas av den anledningen? De som är väldigt duktiga på till exempel vissa fysiska färdigheter kan få kommentarer om att de hoppar som en groda eller springer konstigt. De kan få höra ”skämt” om att de äter tillskott eller är dopade. Allt för att sätta sig över dem och trycka ned dem istället för att bli imponerad och lyfta de som verkligen har lagt ner ett eftersträvansvärt arbete.

Beteenden kan formas snabbt i grupper. Det gäller att ha respekt för kulturen och historien, var kommer beteendet ifrån och var har det blivit format? Det är även viktigt att inte se mellan fingrarna och att istället ta tag i mindre bra beteenden så fort som möjligt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)