Etikett: Ledare

Hur vill ni inkludera föräldrarna?

Det är utmanande att vara en bra idrottsförälder (och förälder överhuvudtaget). Det finns många väldigt bra idrottsföräldrar. Vi är övertygade om att ingen förälder vill göra fel, alla gör så gott de kan. Trots det blir det ibland fel och det är på grund av flera anledningar, allt är inte föräldrarnas fel. Ibland kan en av orsakerna till dåligt beteende vara otydlighet från ledarteamet eller idrottsföreningen.

Vem ansvarar för föräldrarna när det gäller ett idrottslag eller en tränings-/tävlingsgrupp?

Det är rimligt att det är du som huvudtränare eller ledare ansvarar för föräldrarna med hjälp och stöd av föreningen. Det är bra och viktigt att föreningen har riktlinjer för hur föräldrar ska sköta sig i din förening. Baserat på dessa riktlinjer behöver du som tränare sätta dina riktlinjer för er grupp och använda föräldrar på det sätt du behöver. Vi skriver ”använda” för att det är bättre att inkludera dem och göra det tydligt hur de kan hjälpa till på bästa sätt istället för att bara berätta vad de inte ska göra.

Vad vill ni ha föräldrarnas hjälp med?

Inom framförallt barn- och ungdomsidrott är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan aktiva, föräldrar och tränare. En förutsättning för det är bra kommunikation. Samarbetet kan till exempel bygga på att ni inte direkt pratar med varandra förutom på föräldramöten, att ni stämmer av saker regelbundet eller att en förälder är lagledare i laget och på så sätt är en del av ledarteamet. Bra kommunikation är inte lika med mycket kommunikation.

Du som ledare och tränare bestämmer hur du vill att samarbetet ska se ut, det viktiga är att du skapar en relation till föräldrarna som är bra för barnen, samt att du lägger tid på att skapa en relation till föräldrarna. Blunda och hoppas inte på att det löser sig självt, arbeta istället med att skapa en bra och hållbar struktur.

Saker att reflektera över som tränare/ledare

  • Hur använder ni föräldrarna idag?
  • Finns det fler saker ni behöver hjälp med av föräldrarna?
  • Vilka gränser behöver förtydligas?
  • Hur upplever föräldrarna klimatet mellan er, idrottarna och föräldrarna?
  • Hur kommunicerar ni med föräldrarna? Behövs det fler möten, mail eller samtal?

Vi är väl medvetna om att det ibland kan vara svårt att engagera föräldrar i föreningen. Det gäller dock att fortsätta arbeta med att engagera dem, ge inte upp. För att skapa ett bra motivationsklimat är det viktigt med ett bra samarbete mellan tränare, aktiva och föräldrar. Några saker du kan göra för att öka föräldrarnas engagemang är att:

  • Inkludera dem
  • Ge dem information om hur ni arbetar, vad ni gör och varför
  • Förklara varför deras roll viktig
  • Informera om vad deras roll är (gör det lätt för dem att hjälpa till, informera om hur de kan hjälpa till på bästa sätt och berätta vad som förväntas av dem)

Vi vet att rollen som tränare är krävande och begränsad rent tidsmässigt, tänk “good enough”, lite är mycket bättre än ingenting.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Robbie Noble på Unsplash

Annons
av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Hitta på saker utanför idrotten tillsammans med era tränarkollegor

Vi har tidigare skrivit om hur viktigt det är att ni tränare hjälper och stöttar varandra (det är ett krävande yrke med höga krav/förväntningar och stort ansvar; läs mer om det här: ”Hur stöttar du dina tränarkollegor?”). Vi har även betonat vikten av att ni hittar på saker tillsammans utanför idrotten med hela gruppen/laget (läs mer om det här: ”Att göra annat utanför idrotten”).

Det vi vill trycka på nu är hur bra det kan vara att bara ni tränare/ledare hittar på något utanför idrotten ibland. Ni kan antingen göra det i form av en konferens och då diskutera er verksamhet och hitta på sociala aktiviteter tillsammans eller som en aktivitet då ni inte fokuserar på verksamheten utan enbart på er som grupp och att ha kul tillsammans. Nedan följer några exempel på varför det kan vara bra:

  • Det ger er möjlighet att få lite perspektiv, att komma ifrån bubblan och se saker på ett annat sätt
  • Det ger möjlighet att diskutera och fördjupa er i saker som ni annars inte har tid med.
  • Det kan vara trevligt och kul att umgås i inspirerande miljö och hitta på roliga saker tillsammans
  • Ni kommer förmodligen se varandra på nya sätt och få möjlighet att prata om annat utanför idrotten som ni inte pratar om annars
  • Ni får chansen att lära känna varandra bättre vilket gör att ni kanske får bättre förståelse för varandra och fungerar bättre tillsammans

Det behöver inte vara så komplicerat eller dyrt heller. Det viktigaste är att ni kommer iväg och umgås/pratar utanför idrottsanläggningen.

Har ni tips på aktiviteter som ni har hittat på som var bra eller upplägg som ni tyckte fungerade som ni vill tipsa andra om så skriv gärna om det i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Mike Erskine på Unsplash

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Hur stöttar du dina tränarkollegor?

Tränaryrket är krävande. Ansvaret är stort, det förväntas att tränare ska vara kunniga inom många olika områden, arbetstiderna kan vara utmanande (ofta kvällar och helger) och det ställs höga krav från många olika håll (t.ex. idrottsföreningen, föräldrar och idrottare).

Eftersom det är ett krävande yrke är det viktigt att tränare stöttar och hjälper varandra. Det är bra och viktigt att samarbeta med tränare från andra lag/grupper och inom andra idrotter men först och främst är det viktigt att tränare för samma lag/grupp/individer hjälper varandra.

Har ni strukturer som hjälper er att stötta varandra? Har ni regelbundna möten då ni stämmer av hur det går? Stämmer ni också av hur ni mår? Stämmer ni av hur ni kan hjälpa varandra på ett bättre sätt?

Det är bra att ge varandra feedback. Det kräver jobb och risken är tyvärr stor att man slutar med det efter ett tag. Det är dock värt att fortsätta arbetet, dels för allas utveckling och dels för motivation och välmående. Fokus bör ligga på positiv feedback. Hjälp varandra att ta med det ni gör bra, hitta beteenden och arbetssätt som funkar, förstärk dem och stärk varandra.

Har ni avstämningar innan och efter träningspass/tävlingar? Ett snack innan träningspass kan hjälpa er att släppa annat, vara närvarande, komma in med rätt energi och fokusera på rätt saker.

Avsluta gärna dagen med ett kort snack med varandra. Hur upplevde ni träningen/tävlingen? Vad gjorde ni bra? Finns det några korrigeringar ni vill göra? Huvudfokus bör ligga på det ni gjorde bra och att få ventilera om sina upplevelser. Det är viktigt att arbeta med att lyssna på ett bra sätt.

Testa!

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , 2 kommentarer

Idrott är krävande

  • Lära sig nya färdigheter
  • Hålla tider
  • Prestera under press
  • Prestationsångest
  • Hantera motgångar
  • Hantera framgångar
  • Kombinera idrott med skola och andra prestationsmiljöer
  • Hantera höga förväntningar
  • Lära känna nya människor
  • Hantera skador
  • Bra förberedelser
  • Hantera förändringar i kroppen (t.ex. blir längre)
  • Hantera att lagkamrater slutar
  • Förstå vad tränaren menar
  • Hantera föräldrars tips och råd
  • Äta och sova bra

Listan över faktorer som är utmanade inom idrotten kan göras väldigt lång och kanske framförallt för barn och ungdomar. Att som vuxen vara i en miljö som bedriver tävlingsidrott är utmanade, men vuxna har kommit längre i sin utveckling och har mer kunskap och erfarenhet. Vuxna har också generellt sett en bättre förståelse för vad de gör och varför de gör saker.

Det är viktigt att förstå att idrotten inte bara kan vara jätterolig och nyttig, den kan också vara väldigt utmanande och krävande. Ibland kan den även vara destruktiv. Det innebär att det är viktigt för idrottare att vila och få in bra med återhämtning för att de ska utvecklas, välja rätt vägar och prestera så bra som möjligt och framförallt för att de ska må bra.

Att enbart se idrott som något positivt är naivt och problematiskt. Att våga se problemen och utmaningarna som finns i idrotten gör att idrottsmiljön kan förbättras. Det är då vi kan börja hjälpa varandra, genom att ibland annat stanna upp och prata om de problem vi upplever, inte bara köra på i samma gamla hjulspår.

Du som läser detta, förälder, tränare eller aktiv. Våga vidga ditt perspektiv och se vad som fungerar bra och mindre bra i din idrott. Glöm inte heller att ge dig själv beröm och värme för det hårda arbete du lägger ner!

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Vad vill du veta mer om när det gäller idrottspsykologi, ledarskap och mental träning? Hör gärna av dig till oss och berätta: fredrik@imaginethat.se.


Foto av Ben Hershey på Unsplash

av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar

Sårbarhet och idrott

Ingen är perfekt, inte ens en de mest framgångsrika idrottarna.

Vi kan inte allt. Tränare kan inte allt. Dina föräldrar kan inte allt. Lärare kan inte allt. Professorer kan inte allt. Ingen kan allt.

Vi är alla sårbara. Vi är människor, individer med tankar, känslor och beteenden. Och vi lever i en komplex värld där det mesta är osäkert. Det är inget vi kan ändra på, men vi kan acceptera det.

Inom idrotten kan vi generellt sett bli bättre på att våga visa oss sårbara för varandra. Efter en mindre lyckad prestation kan det vara bra att våga erkänna att man är ledsen och inte bara arg eller frustrerad.

Aggression och ilska är ofta uttryck för någonting sårbart. Någonting hotar dig. Det behöver inte vara rent fysiskt, utan att du känner dig ledsen eller rädd. Att försöka vara perfekt och inte tillåta sig själv känna de känslor man bär på kan skapa ilska.

En oerhört viktigt roll inom idrotten (ibland kanske lite för viktig) är ledarrollen/tränarrollen. Ledaren har stor betydelse för gruppens kultur och hur de individuella idrottarna agerar i gruppen. Vad sänder hen för signaler? Hur hanterar hen idrottare som visar sårbarhet? Skojas det bort?

Alla ledare är olika och det måste respekteras. Alla kan inte vara bra på allt. Med det menar vi att det är svårt för vissa att beskriva sina känslor och förstå varför man agerar som man gör. Det kräver mycket erfarenhet och kunskap om sig själv. Men att vara medveten om att det är viktigt för idrottare att känna sig trygga och kunna uttrycka känslor är något som borde vara självklart för alla ledare. Antingen fångar man upp det själv som ledare eller så tar man hjälp av en idrottspsykologisk rådgivare.

Det är viktigt att förstå att vi inte går under som människor om vi pratar om hur dåligt vi mår, tvärtom så kan vi stärkas av det. Sen ska man självklart inte gå runt och tjata om det med allt och alla och det är inte heller det vi pratar om.

I en grupp vi har jobbat med fick vi, via tränaren, igenom att idrottarna skulle ha möjlighet att berätta hur de mådde och även stå över träningar om de hade ångest eller om det inte kändes bra. Tränarens spontana reaktion när vi föreslog detta var: “VA!? Då kommer alla komma och klaga på hur dåligt de mår.”. Resultatet? Endast en idrottare har under de senaste åren kommit och berättat om hur hen har mått och att hen därför ville hoppa över en träning. Att skapa ett klimat där det är ok att vara öppen med sina tankar och känslor tar tid och kräver arbete.

Det värsta man kan göra när man mår dåligt är att gå in i sig själv, stänga alla dörrar och isolera sig. Självklart kan det vara bra under kortare perioder, men vi är sociala varelser och över tid behöver vi prata om våra känslor. Annars kan vi kvävas av dem.

Du kan försöka vara perfekt men du kommer inte att lyckas. Arbeta med att göra det du ska så bra du som möjligt, lär dig av dina erfarenheter och ta med dig det du gör bra. Och prata med någon om dina känslor.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Photo by @christiansterk, http://www.unsplash.com
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Vad vill du få ut av dagens träningspass?

Som idrottare är det viktigt att ha ett syfte med sina träningspass, mål för vad de vill få ut av dem. Det kan hjälpa idrottarna att få ut mer av sina träningspass. Som tränare kan du hjälpa idrottarna i den här processen. Här är några saker du kan tänka på:

  1. Prata med idrottarna om hur de kan sätta mål för träningen. Gå igenom vad för typ av mål de kan sätta, hur de kan formulera dem och hur de kan arbeta med dem.
  2. Ge dem möjlighet att fundera på vad de vill få ut av träningen genom att i så god tid som möjligt berätta för dem vad ni ska arbeta med under det kommande träningspasset.
  3. Om det finns möjlighet är det bra att fråga idrottarna vad deras processmål (t.ex., tekniska, fysiska och mentala) är innan träningen och diskutera/problematisera detta. Kanske låta idrottarna diskutera detta med varandra. En nyckelfaktor är att hjälpa dem komma fram till några saker (konkreta beteenden) de ska fokusera på/göra under träningen.
  4. Fråga idrottarna efter träningen hur det gick. Vad gjorde de bra? Vad kan de göra ännu bättre? Låt dem eventuellt diskutera detta med varandra.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Chuttersnap på Unsplash

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Sexuella övergrepp inom idrotten: Hur vet du om din idrott är trygg?

Tillgängligheten och uppmuntran till att idrotta finns för de flesta barn och unga. Men för några barn är idrotten en flykt från en hemmiljö där barnets plats och utrymme inte finns.

Det kan vara ett hem där barnet anpassas till att en förälder dricker för mycket, till att se någon bli slagen, till ett syskon som mår dåligt eller till en miljö där ingen plats finns över till någon annan i familjen.

Flykten kan också vara orsakad av att världen helt vänds upp och ner och det hemska händer, det som barnet inte kan berätta för någon. När övergrepp och våld tagit över all möjlighet att existera. När livet anpassas efter rädsla och skräck. När världen känns farlig. När utrymmet krymper till ingenting och barnet tvingas göra som någon annan vill, bortom gränserna för vad som är rimligt. Ofta leder detta till att barnet mister kontakt med sina känslor. Ibland försvinner till och med livslusten. Sömnbrist, smärta, ångest och rädsla blir en del av den fortsatta överlevnaden.

Då är en flykt till någonting annat en räddning, att få vara fri, bli sedd för något bra. En plats där det finns andra barn och vuxna som lyssnar och uppmuntrar barnet till att tro på sig själv, att känna sig värdefullt och synligt. En plats där barnet kan andas igen och känna att det som händer hemma känns mer hanterbart för det finns någon annanstans att vara. Läger, kvällsträningar, helgträningar, träningar efter skolan – det går att vara där mer än hemma. En fristad.

Fotograf: Åsa Lindell

Men vad händer då om det inte är tryggt där heller? Om en ledare eller ett annat barn ser att barnet är sårbart, lätt att manipulera och styra? Då blir det kaos. Barnet har lärt sig att vara tyst. Barnet tror ofta att det som har hänt är ens eget fel och väljer att skydda familjens hemligheter. Våld och övergrepp syns sällan för det finns många sätt och ännu fler anledningar att gömma och bortförklara det som gör ont. Barnet säger ingenting för vem kan lyssna, förstå och hjälpa? Barnet har ju lärt sig att det inte finns någon man kan lita på. Och vad skulle hända om någon visste? Träningen är ju det bästa som finns, även om någon där gör hemska saker. Det som från början skulle vara en fristad har i stället blivit en repetition av otrygghet. I många fall finns tryggheten som barnet söker i klubben, men i allt för många fall saknas den även där.

Hur kan idrottsrörelsen vara en trygg motfaktor till den utsatthet som många barn lever i? De barn som växer upp i utsatta miljöer och ekonomisk sårbarhet har ofta idrotten fångat upp. Många idrottsföreningar erbjuder en plats för alla där låga avgifter gör det möjligt trots knapp ekonomi, det reducerar den skam som annars barn kan bära över att inte passa in genom utanförskap kring familjens ekonomiska resurser. Men skammen att vara utsatt för våld eller sexuella övergrepp är som en avgrund som ingen någonsin får se. Övergreppen förekommer mot barn i alla samhällsskikt.

Idrotten kan förändra det här. Idag är idrottsrörelsen en del av samhället. Ungefär 90 procent av alla barn/ungdomar i Sverige har någon gång varit aktiv i en idrottsförening. Barn idrottar, därför måste idrottsledare, klubbar och riksorganisationer ta ett helhetsansvar som en trygg aktör i samhället som följer lagstiftningen om socialtjänstanmälan och polisanmälan. Med kunskap om vad man gör och vilka skyldigheter som finns när man arbetar med barn, oavsett om det är inom skolan eller på en idrottsklubb. Idrottsrörelsen behöver erkänna och förhålla sig ansvarsfullt till det faktum att det inom varje idrottsklubb finns barn som utsätts för våld, försummelse och/eller övergrepp. Det kan vara svårt att se vilket barn som utsätts, på vilket sätt eller av vem. Men med kunskap, trygghetsrutiner och beredskap kan idrottsvärlden förhindra mycket av våldet, försummelsen och övergreppen som förekommer inom barn- och ungdomsidrotten samt hjälpa de barn som har utsatts eller utsätts utanför idrottandet.

Det är dags att höja kunskapsnivån inom idrottsrörelsen. Det ökar tilliten och framförallt ökar det möjligheten till ett tryggare idrottande. Med samordnade och koordinerade utbildningar för alla inom klubben, från ungdomsledare till klubbledning kan en förändring ske. Det räcker inte med att enbart klubbledning har kunskapen, det måste finnas i alla led och krav måste ställas på alla som arbetar med barn inom idrottsrörelsen. Det leder till möjligheten för barnen att berätta, större chans att upptäcka övergreppen i tid och till att vuxna får verktyg att agera på rätt sätt för att socialtjänst och polismyndighet ska kunna förhindra övergreppen, skydda barnet och lagföra misstänkt gärningsperson.

  • Där barn finns – dit söker sig också de som har sexuella syften bakom sitt intresse för barn
  • Där barn finns – finns också vuxna som vill barn väl
  • Där barn finns – finns möjligheter att skydda och hjälpa de som behöver det
  • Där barn finns – finns möjlighet att förändra och förhindra övergrepp och våld

Var med och skapa en idrottsrörelse som vi kan vara stolta över!

Författare: Julia Ribbing Matthis, Mandella Bjerking, Mikael Wallsbeck och Fredrik Weibull

av Etiketter: , , , Lämna en kommentar

Hur kan jag som tränare påverka kvaliteten på idrottarnas motivation?

Motivation är ett komplext begrepp och det finns många olika typer av motivation. Ett sätt att dela upp motivation är att skilja på inre och yttre motivation. Med inre motivation menas att en idrottare motiveras att till exempel spela tennis för att hon älskar spelet och för att hon upplever glädje när hon spelar. Med yttre motivation menas att hon gör det för att till exempel göra pappa glad eller undvika tränarens besvikelse. Vi har tidigare skrivit ett inlägg om dessa begrepp som du kan läsa här: ”Vad driver dig? – Inre och yttre motivation”.

Ett behov vi människor har är behovet av autonomi/frivillighet, det är en grundförutsättning för inre motivation. Det vill säga att vi gör saker av eget initiativ för att vi själva vill det. Du som tränare har möjlighet att hjälpa idrottaren att få det här behovet tillgodosett.

Hur kan du då göra detta? I det här inlägget ger vi några exempel som baserar sig på en forskningsartikel av Mageau och Vallerand (2003).

Som tränare är det viktigt att ge idrottarna möjlighet att fatta egna beslut och val. Till exempel genom att:

  • Fråga dem vad de vill fokusera på under nästa träningspass, beroende på kunskapsnivån hos idrottaren kan du stötta med några alternativ.
  • Ge dem möjlighet att välja mellan olika övningar.
  • Ge utrymme för att själva ta initiativ och möjlighet att genomföra självständigt arbete.

Om idrottarna inte får möjlighet att ta egna initiativ blir det kanske inte lika naturligt att göra det för dem senare heller. Det kanske känns onödigt stort och svårt när det väl förväntas av dem i framtiden. Det kan även vara bra att tänka på att inte ge stöd när det inte behövs och låta idrottarna fatta egna beslut och göra saker själva när de har möjlighet.

När ni ska genomföra en övning så förklara varför. Om ni har vissa regler så berätta varför ni har dem. Inkludera idrottarna. När ni går igenom reglerna och uppgifterna är det viktigt att vara medveten om och visa förståelse för idrottarnas känslor kring dem. Ni kanske förstår att idrottarna känner sig besvikna när ni inför en viss regel. Förklara då att ni förstår om de känner sig besvikna och varför ni har regeln (till exempel för att minska risken att de skadas eller för att det kommer hjälpa dem utvecklas mer).

Vi skriver om idrott och motivation och därför är det passande med en bil på tennisbanor
Foto av Fredrik Weibull

När ni ger feedback är det bra att tänka på att göra det på ett icke-kontrollerande sätt. Positiv feedback kan ha två olika funktioner, informativ och kontrollerande. Exempel på positiv feedback som är informativ och inte kontrollerande är ”Bra kämpat i matchen”. Ett exempel på positiv feedback som är informativ och kontrollerande är ”Bra kämpat i matchen! Om du kämpar lika bra i nästa match så kanske jag tar ut dig till laget”. Det är viktigt att den positiva feedbacken fokuseras på beteenden som är under idrottarnas kontroll och att den förmedlar höga men realistiska krav.

Undvik andra typer av kontrollerande beteenden, till exempel att säga att de måste bete sig på ett visst sätt, att ge idrottarna ångestskapande kritik och i vissa fall även belöningar. Om du som tränare är kontrollerande och ger idrottaren uppfattningen om att de måste bete sig på ett visst sätt så blir det problematiskt om de inte gör det. Det kan skada er relation (lyssna på Hjärnskrynklarnas diskussion om relationen mellan tränare och idrottare här) Genom att få en belöning för någonting kan det uppfattas som att aktiviteten inte är intressant utan belöningen. När man inte längre får belöningen kanske inte aktiviteten i sig är lika intressant längre.

Sammanfattningsvis är det bra att ge idrottarna valmöjligheter och ge dem förutsättningar att ta egna initiativ. Ge dem möjlighet att vara kreativa och ta ansvar. Förklara varför ni gör det ni gör, det leder till att de lär sig och blir involverade. Det gör att de växer och utvecklas och får det roligare.

Avslutningsvis är det bra att undvika ord som ”måste” och ”borde”. Kan ni formulera er på andra sätt? Kan ni hjälpa idrottarna att själva inse vad som är bra att göra?

Referens:
Mageau GA, Vallerand RJ. (2003). The coach-athlete relationship: A motivational model. Journal of Sport Sciences, 21, 883–904.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Ledarens roll

Ledarskap. Vad innebär ledarskap?

Här är ett litet utdrag om ledarskap från Wikipedia:
”Ledarskap är ur ett organisatoriskt synsätt ett speciellt beteende som människor utövar i avsikt att påverka andras tänkande, inställning och uppförande (Jacobsen & Thorsvik, 2002, s. 473-474). Ledarskap kan ses som det beteende som kommuniceras gentemot andra i ett socialt system.”

Det kanske räcker så? Nja, ledarskap kan vi skriva väldigt betydligt mer om. Vi skulle till exempel kunna skriva om hur friidrottslandslaget skulle kunna hantera sitt ledarskap nu när det blåser en del kring det gällande skilsmässor. Det tänker vi dock inte göra, utan vi kommer lyfta fram ett perspektiv och det är förhållningssättet att alla kan utvecklas.

Lyssnade för ett par veckor sedan på en mycket bra föreläsning av Bo Hejlskov som handlade om att hantera konflikter. Han gjorde en liknelse med ledarskap och en bilverkstad, ”om vi ser på människor som bilar som kommer in i en bilverkstad kommer vi bli bättre ledare”. När en bil kommer in till en verkstad så blir de som arbetar där glada, de får arbete och en utmaning. Ju större problemet är ju gladare blir dem till och med.

Tänk om vi kunde tänka på ett liknande sätt när det gäller människor vi inte förstår oss på. För om en bilmekaniker får in en bil så ser ju hen till att fixa bilen, det kanske behövs nya verktyg en speciell olja, unika däck eller någonting annat. Det löser mekanikern, för att lämna tillbaka en trasig bil till kunden, det är inte optimalt.

Om vi som ledare arbetar med individer är det vår uppgift att ge individen rätt förutsättningar för att växa. Lyckas du som ledare anamma det perspektivet har du nått långt. Att se varje individ och att hela tiden vilja ge dem rätt förutsättningar för att växa. Du kommer under din karriär göra misstag men det härliga är att vi hela tiden lär oss mer.

Det här var ett litet nedslag i ledarskap, den 16:e mars arrangerar svensk idrottspsykologisk förening en konferens på temat ”Idrottspsykologi som stöd i tränarroll och ledarskap”. Tiden för anmälan har gått ut med finns som tur var platser kvar. Så om du är intresserad av att diskutera ämnet vidare ses vi på Bosön!

Trevlig helg!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Idrottspsykologi: hur kan man arbeta som ledare?

Doften av nyklippt gräs, strålande sol och fotboll med en guldtränare. Det var starten på onsdagen 22 maj i år.

Dagen arrangerades av BETA sport performance (www.beta.se) ute på Bosön. Beta är ett företag som arbetar med att göra affärer till en lagsport. De tar idrottens tänk rakt in i näringslivet. För oss från idrotten är detta ett utmärkt sätt att stärka gruppen. Det är speciellt att svettas ihop och slita för att sedan sätta på sig kostymen och sitta i möten. Tre gånger om året arrangerar deras nätverk 100oktan träffar. Onsdagen den 22 maj var en av de tre gångerna. Jag Mikael var då där och kommer i det här inlägget att sammanfatta delar av dagen.

Svettas ja. Det var så dagen började då vi spelade fotboll med Kjell Jonevret som bland annat vunnit guld med Djurgårdens IF och Molde. På ett soligt Bosön genomförde vi enklare övningar och avslutade träningen med match. Riktigt roligt!

När eftersvettningarna avstannat, duschen avklarad och kavajen satt på var det dags för föredrag med Kjell. Temat var ledarskap, han berätta sin syn på ledarskap och hur han genom åren har skapat en vinnande grupp. Att få alla 35 som ingår i ett professionellt fotbollslag att fungera ihop kräver otroligt mycket men är det roligaste med att vara fotbollstränare. Kjell menade även på att det idag har blivit svårare att få ihop gruppen då spelare inte rekryteras lokalt. Spelare i Lidingö går inte alla till Djurgården och ungdomar har blivit mer mobila. Detta gör att grupperna blir svårare att forma.

I arbetet med lag lyfte Kjell glädje som den viktigaste ingrediensen, har spelare och ledare roligt kommer prestationen förbättras. Ett tips för att skapa glädje är att bjuda på sig själv, vilket underströk denna underhållande föreläsning. Kjell var personlig och professionell.

Vi tar in mycket information via media, dagligen läser vi tidningen där det står om idrottsstjärnorna, vad de har gjort på planen och ibland vad som händer utanför. Kris är nu mer ett vedertaget ord och krismöten avlöser varandra i idrottslag. Enligt Kjell är det som ledare viktigt att vara glad ut mot media. Även om det är struligt i laget är det fördelaktigt att hålla uppe ett leende utåt. Kjell drog här en liknelse med en bagare som älskar sitt arbete. Så ska det även vara inom fotbollen, spelare och ledare ska älska det de gör, då skapas det glädje och god stämning.

Är du den som tar den sista biten sockerkaka utan att fråga de andra på kafferepet? Är du rättvis? Enligt Kjell är det viktigt att du som ledare är rättvis. Det är problematiskt och kan innebära att du bör sätta dig över en stjärna i laget och dela ut disciplinärt straff.

Målsättningsarbete är ett huvudområde inom idrottspsykologin. En fråga som ofta ställs är: Vad är dina mål? I sitt föredrag betonade Kjell vikten att ha långsiktiga och kortsiktiga mål för att motivera spelarna. Om en spelare har blivit bänkad ett par matcher så behöver han eller hon få ett kortsiktigt mål att arbeta mot, till exempel förbättra vänsterskottet, för att få en plats i startelvan. Det är fördelaktigt om spelaren har ett långsiktigt mål som att vinna SM och/eller VM, för att se situationen från ett större perspektiv.

Alla tränare har sin egen ledarskapsfilosofi som de arbetar efter för att få ihop gruppen. Specifika regler eller metoder. Kjell berättade om en metod han använder som kallas rutan. Metod går ut på att alla spelare och ledare tillsammans får sätta värdegrunder för hur beteendet i laget ska vara. Dessa värdegrunder bildar rutan. Sedan är det viktigt att alla bildligt talat befinner sig i rutan. Går man utanför rutan blir det konsekvenser och i värsta fall läktarplats på nästa match.

När rutan är skapad är det viktigt att arbetet följs upp och att informationen uppdateras. För att kontrollera det genomfördes veckomöten med laget där rutan diskuterades, är vi i eller utanför rutan? Exempel på beteende i rutan kan vara:

–          Komma i tid till träning

–          Vara positiv inställd

–          Äta rätt innan träning och match

–          Inte festa dagen innan match

Efter strukturerat arbete med värderingarna i rutan skapas i bästa fall en självgående grupp. Du som ledare behöver då ”bara” styra gruppen.

Kjell pratade mycket om värderingar och att resan till guldet är viktigare än själva guldet, det gäller att få laget att leva värderingar och fokusera på det som de kan påverka. Efter det kommer resultaten. Han berättade också om en tävling som han genomförde med spelarna då de tävlande i vem som levt värderingarna bäst. En annorlunda tävling, men väldigt effektivt.

Föredraget var mycket givande och jag rekommenderar varmt Kjell som föreläsare.

/Mikael (idrottspsykologisk rådgivare)

av Etiketter: , , , , , 1 kommentar