Något som idrottsföräldrar har en möjlighet att hjälpa deras idrottande barn och ungdomar med är att skapa förutsättningar för dem att prestera bra, vara motiverade, hantera deras känslor (till exempel frustration och nervositet) på ett bra sätt, fokusera väl och hantera motgångar på ett bra sätt.
Det finns många sätt som föräldrar kan hjälpa deras barn att hantera känslor och utmaningar på. Ett sätt är att hjälpa dem att få och bibehålla en bra balans i deras liv. Att ha en balans mellan skolan, deras idrott/idrotter, andra eventuella fritidsintressen (t.ex., sång, dans, måla, spela instrument och dataspel) och att umgås med vänner, släktingar och familj. Här befinner sig föräldrarna i en unik position jämfört med till exempel tränarna, barnens lärare och barnen själva (speciellt när barnen är yngre). Föräldrarna bör relativt sett ha bra koll på barnens olika aktiviteter, hur mycket tid de tar, när de genomför dem, hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna och hur barnen mår.
Eftersom föräldrar har möjlighet att ha en bra översikt är det bra om de regelbundet reflekterar över hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna, hur barnet mår och hur deras återhämtning ser ut. Ibland kan det vara bra att göra lite justeringar, vid något tillfälle är det kanske bättre för barnet att hoppa över en tävling eller träning och att vila, plugga eller hitta på något annat istället. Ibland kanske det finns möjlighet att lägga in mer träning eller fler tävlingar om barnet vill.
Föräldrarna kan också hjälpa barnen med att bibehålla en vettig balans mellan aktiviteter med prestationsfokus och aktiviteter utan prestationsfokus. Det blir tufft för barnen att hela tiden behöva prestera. Dels blir det då mycket fokus på prestation (risken finns då att barnet får en självkänsla som är väldigt prestationsbaserad) och dels ökar risken för bristfällig återhämtning. Exempel på aktiviteter som kan innehålla ett prestationsfokus är idrottande, skola och att spela ett instrument (det behöver inte vara prestationsrelaterat men det kan vara). Exempel på aktiviteter som kan vara fria från ett prestationsfokus är att måla, skogspromenader, paddla kanot eller kajak, gå på museum, prata med varandra, laga mat tillsammans, promenera i fjällen och läsa (skönlitteratur). Vissa av dessa aktiviteter kan självklart inkludera ett prestationsfokus, det är något som är bra att ha koll på och reflektera över.
För att skapa ännu bättre förutsättningar för att föräldrarna och barnet tillsammans ska få en bättre koll är det bra att de regelbundet pratar om hur läget är, hur barnet mår, hur balansen är och hur barnets återhämtning ser ut. Genom att ha bra och regelbundna samtal om det lär sig barnet känna sig själv, hur hen fungerar, hur hen kan skapa en bra balans och hur hen kan återhämta sig på bästa sätt (och hur mycket återhämtning hen behöver). Föräldrarna får också bättre förståelse för hur barnet fungerar och vad som fungerar bäst för hen. Genom att prata om det lär sig barnet och föräldrarna även att prata om det på ett bättre sätt med varandra. Självklart är det inte något man behöver prata jättemycket om men det är givande för alla att reflektera över det och att ha en regelbunden dialog om det.
/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 