Som föräldrar vill vi att vårt barn ska må bra. Vi vill hjälpa och stötta det så bra som möjligt i hens idrottande. Alla som är föräldrar vet att det ofta är svårt att veta hur man ska stötta barnet på bästa sätt. Vi kan heller inte göra mer än vårt bästa. Det vi kan göra är att reflektera, lära oss av våra erfarenheter och hela tiden sträva efter att göra det bra.
För att kunna stötta vårt barn på ett bra sätt är det även viktigt att fråga hur hen vill bli stöttad. I många fall vet vi bättre än barnet vad som är bra för hen långsiktigt, vi har mer kunskap och erfarenhet. Vi tänker mer långsiktigt och vi kan i många fall se helheten på ett bättre sätt än barnet. Det handlar dock inte om oss, det handlar om vårt barn. Ibland kanske vi också tror vi vet bäst men vi kan ha fel, det har hänt förut.
Det är bra om vi så ofta som möjligt inkluderar vårt barn i beslut, låter hen vara delaktig och anpassar oss efter det hen vill när det är möjligt. Ibland är det nog bättre att vårt barn får bestämma över sitt idrottande, med mindre bra beslut, än att vi gör det vi tycker är bäst.
När det gäller barn- och ungdomsidrott är föräldrarna väldigt betydelsefulla. Det är därför viktigt att ta hänsyn till det och ta tillvara på de möjliga resurser som faktiskt finns. En del tränare upplever många idrottsföräldrar som problematiska och jobbiga. De upplever att de är i vägen, motverkar och stör. Och även om de flesta idrottsföräldrarna är fantastiska så finns det föräldrar som inte har hittat de bästa sätten att hjälpa sina barn på. Lösningen på det problemet är dock inte att exkludera dem och hålla dem borta. En bättre lösning är att kommunicera med föräldrarna och hjälpa dem att engagera sig på ett hjälpsamt sätt.
För att öka chanserna att föräldrarna litar på er och bidrar på ett positivt sätt till föreningen och barnens idrottande är det bra att erbjuda dem bra och regelbunden information. Det behöver inte vara mängder av information hela tiden men att de får information regelbundet. Det gör att föräldrarna får en ökad förståelse för verksamheten. Det kan även leda till att de känner sig lite mer trygga och att de får en bättre förståelse för vad deras barn sysslar med samt hur ni tänker och arbetar. Det ökar även chansen att de kan hjälpa till att lyfta och förstärka rätt saker samt att alla arbetar i samma riktning.
Det är också bra att ge information till föräldrarna om hur de kan engagera sig och bidra på bästa sätt. Vem kan de kontakta om de vill hjälpa till? Vad kan de göra? Det är jättebra att ha många olika valmöjligheter och saker som föräldrarna kan bidra med om de vill.
Det är hjälpsamt att ge föräldrarna information och verktyg så att de kan stötta deras barn i deras idrottande på ett ännu bättre sätt. Att vara en bra förälder är en stor utmaning och många strävar hela tiden efter att hjälpa och stötta sina barn på ett bättre sätt. Ge dem verktyg, skapa något dokument där ni delar med er av bra saker att tänka på, ge tips på böcker, poddavsnitt och Youtube-filmer. Erbjud gärna workshops och föreläsningar av experter på området.
En del lag, idrottsgrupper och idrottsföreningar upplever kanske inte att de har de möjligheter och resurser som krävs för att regelbundet informera föräldrar på ett bra sätt. Så kan självklart vara fallet och det gäller att ha förståelse för det. Men i många fall kan man göra mycket mer utan att det behöver kräva så mycket mer tid och resurser. Och ibland finns det verkligen resurser och möjligheter.
Kommentera gärna nedan vad ni gör att förbättra kommunikationen till föräldrarna i er idrottsförening. Vad gör ni för att förbättra samarbetet mellan föreningen och föräldrarna?
Om du är en förälder och upplever att er idrottsförening gör bra saker så berätta gärna om föreningen och vad de gör som är så bra. Dela också gärna med er av förslag och tips på hur idrottsföreningar kan göra för att skapa ett ännu bättre samarbete med er föräldrar. Vad kan ni som föräldrar göra?
En del föräldrar är väldigt involverade i deras barns idrottande medan andra föräldrar har lite mer distans till det och låter barnen sköta det mesta själv. Hur ofta föräldrar är med och ser på när deras barn tävlar variera självklart mycket från förälder till förälder. Generellt sett finns det väl inga rätt eller fel. Det självklart jättekul och positivt att föräldrar har ett stort engagemang i deras barns idrottande. Självklart beror det också hur engagemanget ser ut och det kan i vissa fall bli lite för mycket. Ibland kan det ju snarare upplevas som att det är föräldern det handlar om och inte barnet.
En tumregel som man kan använda gällande om man ska se på när sitt barn tävlar är:
Är du aldrig med när ditt barn tävlar är det bra att vara med på några tävlingar
Är du alltid med när ditt barn tävlar är det bra att avstå en eller flera tävlingar
Varför är det bra att avstå från att vara med under en eller flera tävlingar då? Det är väl roligt att jag är där och stöttar? Det är väl kul att hon upplever att vi föräldrar är engagerade och stöttar henne? Det är ju så roligt att titta på!
Många barn tycker om att deras föräldrar ser på när de tävlar. En del barn tycker dock nog inte om det och andra barn uppskattar nog generellt sett att deras föräldrar ser på men de kanske inte gillar att de alltid är med och tittar.
Många barn har väldigt bra koll på vad deras föräldrar gör på läktarna och söker deras bekräftelse och vill se deras föräldrars reaktioner stup i kvarten. Det är nog skönt och nyttigt om de slipper förhålla sig till sina föräldrar under några tävlingar ibland. Det kan bli lättare för dem att fokusera på sig själva och det de ska göra. Några barn känner att de behöver föräldrarnas stöd och hjälp när de tävlar. För dem är det nog nyttigt att träna på att klara av det på egen hand.
Om ett barns föräldrar inte är med varje gång, utan att barnet vid något tillfälle åker med sina kompisar till tävlingen istället blir det tydligare för barnet att hen faktiskt idrottar och tävlar för sin egen skull. I de flesta fallen är det redan tydligt för barnet men det kan bli en bekräftelse (medvetet eller omedvetet) på att så verkligen är fallet.
Något som idrottsföräldrar har en möjlighet att hjälpa deras idrottande barn och ungdomar med är att skapa förutsättningar för dem att prestera bra, vara motiverade, hantera deras känslor (till exempel frustration och nervositet) på ett bra sätt, fokusera väl och hantera motgångar på ett bra sätt.
Det finns många sätt som föräldrar kan hjälpa deras barn att hantera känslor och utmaningar på. Ett sätt är att hjälpa dem att få och bibehålla en bra balans i deras liv. Att ha en balans mellan skolan, deras idrott/idrotter, andra eventuella fritidsintressen (t.ex., sång, dans, måla, spela instrument och dataspel) och att umgås med vänner, släktingar och familj. Här befinner sig föräldrarna i en unik position jämfört med till exempel tränarna, barnens lärare och barnen själva (speciellt när barnen är yngre). Föräldrarna bör relativt sett ha bra koll på barnens olika aktiviteter, hur mycket tid de tar, när de genomför dem, hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna och hur barnen mår.
Eftersom föräldrar har möjlighet att ha en bra översikt är det bra om de regelbundet reflekterar över hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna, hur barnet mår och hur deras återhämtning ser ut. Ibland kan det vara bra att göra lite justeringar, vid något tillfälle är det kanske bättre för barnet att hoppa över en tävling eller träning och att vila, plugga eller hitta på något annat istället. Ibland kanske det finns möjlighet att lägga in mer träning eller fler tävlingar om barnet vill.
Föräldrarna kan också hjälpa barnen med att bibehålla en vettig balans mellan aktiviteter med prestationsfokus och aktiviteter utan prestationsfokus. Det blir tufft för barnen att hela tiden behöva prestera. Dels blir det då mycket fokus på prestation (risken finns då att barnet får en självkänsla som är väldigt prestationsbaserad) och dels ökar risken för bristfällig återhämtning. Exempel på aktiviteter som kan innehålla ett prestationsfokus är idrottande, skola och att spela ett instrument (det behöver inte vara prestationsrelaterat men det kan vara). Exempel på aktiviteter som kan vara fria från ett prestationsfokus är att måla, skogspromenader, paddla kanot eller kajak, gå på museum, prata med varandra, laga mat tillsammans, promenera i fjällen och läsa (skönlitteratur). Vissa av dessa aktiviteter kan självklart inkludera ett prestationsfokus, det är något som är bra att ha koll på och reflektera över.
För att skapa ännu bättre förutsättningar för att föräldrarna och barnet tillsammans ska få en bättre koll är det bra att de regelbundet pratar om hur läget är, hur barnet mår, hur balansen är och hur barnets återhämtning ser ut. Genom att ha bra och regelbundna samtal om det lär sig barnet känna sig själv, hur hen fungerar, hur hen kan skapa en bra balans och hur hen kan återhämta sig på bästa sätt (och hur mycket återhämtning hen behöver). Föräldrarna får också bättre förståelse för hur barnet fungerar och vad som fungerar bäst för hen. Genom att prata om det lär sig barnet och föräldrarna även att prata om det på ett bättre sätt med varandra. Självklart är det inte något man behöver prata jättemycket om men det är givande för alla att reflektera över det och att ha en regelbunden dialog om det.
Varför slutar så många barn delta i föreningsidrott redan när de är 11–12 år gamla?
Det finns självklart många anledningar till att barn och ungdomar slutar med föreningsidrott men av anledningarna är att vi i många fall arbetar på fel sätt. En förändring håller dock på att ske. Idrottsföreningar arbetar med att möjliggöra en idrott för alla så att de som vill idrotta ska kunna göra det på deras villkor för att må bra och utvecklas. Idrotten har tagit fram en strategi som heter Strategi 2025. Det är en strategi som ska modernisera svensk idrott och få barn och vuxna att stanna kvar i idrotten längre oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå.
Eftersom den här bloggen om idrottspsykologi huvudsakligen riktar sig till idrottare, tränare, idrottsföräldrar och andra som är verksamma inom svensk idrott är det viktigt att vi uppmärksammar Strategi 2025. Det är bra om så många som möjligt inom svensk idrott känner till strategin och arbetar i linje med den.
Vad innebär Strategi 2025?
Riksidrottsförbundet har tillsammans med SISU och alla specialidrottsförbund tagit fram fyra strategiska områden:
● Livslångt idrottande
● Idrottens värdegrund är vår styrka
● Idrott i förening
● Idrotten gör Sverige starkare
I linje med dessa strategiska områden har fem gemensamma mål tagits fram.
● Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.
● Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.
● Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.
● Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.
● Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.
● Den moderna föreningen engagerar. Verksamheten ska utformas och utvecklas så att medlemmar i idrottsföreningar ska vilja engagera sig. Det ska även vara enkelt att engagera sig i idrotten oavsett vem man är, till exempel oavsett om man är kvinna, man, ung eller gammal.
● Inkluderande idrott för alla. Alla ska kunna idrotta och vara välkomna till idrottsföreningen, oavsett vilka förutsättningar och bakgrund man har (oavsett om man har varit elitidrottare i absoluta världsklass och vunnit OS-guld eller om man tidigare inte har varit medlem i en idrottsförening).
● En ny syn på träning och tävling. Fokus ska ligga på att idrottaren ska utvecklas, ha roligt och må bra. Det är viktigt att alla får möjlighet att idrotta på deras villkor. Man ska få välja om man vill träna lite eller jättemycket. Man ska få välja om man bara vill träna eller om man även vill tävla. Det ska bli naturligt att idrotta i en idrottsförening under hela livet.
● Jämställdhet för en framgångsrik idrott. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att utöva och leda idrott, ha samma makt att forma idrotten och sitt idrottsdeltagande samt ha lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ.
● Ett stärkt ledarskap. Alla tränare och ledare ska leda enligt svensk idrotts värdegrund och man ska hela tiden sträva efter utveckling. Det är viktigt att ledarskapsutbildningarna på alla nivåer är av hög kvalitet. Det ska vara en bra merit för en framtida karriär att man har varit idrottsledare i en svensk förening.
——————————-
Prata med andra idrottare, tränare och idrottsföräldrar om Strategi 2025. Om de inte redan har varit inne på hemsidan om Strategi 2025 så tipsa dem att gå in och läsa om det. Det är också bra att stöta och blöta vad allt innebär och hur man kan applicera det till sin idrottsförening. Prata med tränare och styrelsemedlemmar i er idrottsförening om Strategi 2025. Om det inte är tydligt så fråga hur de arbetar i linje med det.
På hemsidan www.strategi2025.se finner ni tips på vad man som tränare, förälder och idrottsförening kan göra. Ni finner även bra initiativ som har genomförts av olika idrottsföreningar och olika resurser som ni kan använda er av i ert arbete. För att Strategi 2025 ska bli framgångsrikt är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig i det. Därför vi behöver vi prata om det mer, informera om det, diskutera utmaningar och lösningar samt dela med oss av lärdomar och strategier.
Det viktigaste när det gäller ditt barns idrottande är att hen idrottar för att hen vill det och mår bra av det. Det har även stor betydelse varför du (hens förälder) vill att hen ska idrotta. Det kommer att påverka ditt engagemang och hur du kommer agera i förhållande till ditt barn och hens idrottande. Det i sin tur kommer att påverka barnets motivation och välmående.
Varför vill du att ditt barn ska idrotta? Vad vill du att ditt barn ska få ut av sitt idrottande?
Det är kanske självklart för många, men inte alla. Man kanske tänker att det är bra att ens barn idrottar utan att egentligen reflektera varför. Man kanske vill att hen ska få fler bra kompisar, bli bra på att samarbeta med andra, lära sig hantera press, vara fysiskt aktiv, få en livslång kärlek till idrotten, känna hur underbart det är att röra på sig, samarbeta, representera landslaget, vinna OS, tjäna mycket pengar eller för att det är bra att hen har något vettigt att göra på eftermiddagarna efter skolan.
Även om man vet vad man vill att ens barn ska få ut av sitt idrottande betyder inte det att man agerar i linje med det. Man kanske till exempel tycker att det viktigaste är att barnet har kul när hen idrottar och ändå uttrycker besvikelse när barnet dribblade förbi den sista försvararen, har möjlighet att avgöra matchen och sedan skjuter över ribban.
Det finns många anledningar till att du vill att ditt barn ska idrotta, vissa mer sunda och hållbara än andra. Det är därför bra att fundera över det viktigaste och bästa som du vill att ditt barn ska få ut av sitt idrottande och sedan fokusera på det, till exempel: Ha roligt, lära sig nya färdigheter, bli så bra som möjligt i sin idrott, känna gemenskap och/eller få fler kompisar (i ett nytt sammanhang).
Det är naturligt att vilja att det ska gå bra för barnet, att hen får vinna mycket. Dels kanske man vill det för barnets skull och dels för sin egen. En del föräldrar upplever att det är jätteviktigt och andra föräldrar upplever att det är mindre viktigt eller kanske egentligen ganska irrelevant. Det är dock inte konstigt att man känner att det är kul att sitt barn vinner och presterar bra. Det viktigaste är hur man själv agerar som förälder och hur man förhåller sig till de tankarna och känslorna.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
Ibland händer det att tränare och föräldrar påstår att idrottaren inte gör sitt bästa. Det ser kanske ut som det. Idrottaren:
Tar inte löpningen när hen borde.
Verkar slö
Ser ofokuserad ut
Gör inte det hen ska
Är det så då? Gör inte idrottaren sitt bästa?
I vissa fall gör inte hen sitt bästa och i andra fall gör hen sitt bästa även fast det inte ser ut som det.
Idrottaren vet inte vad hen ska göra och blir därför passiv och försiktig. Hen gör sitt bästa, försöker prestera så bra som möjligt samtidigt som hen försöker hitta en lösning.
Idrottaren har väldigt svårt att fokusera där och då. Det kanske ser ut som att hen är ofokuserad och det är ju inte så konstigt eftersom hen också är det. Det betyder dock inte att hen inte gör sitt bästa.
Idrottaren är väldigt nervös
Idrottaren förstod inte vad du menade när du gav instruktionen
Idrottaren är så fysiskt eller mental trött att det inte ser ut som att hen ger allt när hen faktiskt gör det
Kan det här bli en ursäkt för idrottare?
Att idrottaren säger att hen gör sitt bästa fast det inte är så. Kanske, men den risken får man ta. Det kan bli problematiskt om föräldern eller tränaren väljer att inte tro på det idrottaren säger. Om idrottaren inte gör sitt bästa så kanske hen med tid inser det och/eller kan vara ärlig med det. Det är idrottaren som ska kämpa och ge allt vad hen gör, då borde det vara upp till idrottaren att bestämma.
Hur pratar ni om ansträngning?
Det kan vara nyttigt att prata om ansträngning, vad det innebär och hur idrottaren upplever situationen. Idrottaren kanske inte tror att hen kan anstränga sig mer men när man pratar om vad det innebär kanske hen inser att hen kan anstränga sig mer. Samtalet kan även leda till att tränaren eller föräldern förstår idrottaren och hens situation bättre och att hen faktiskt gör sitt bästa.
Om det ser ut som att idrottaren inte gör sitt bästa så fråga. Om idrottaren inte gör sitt bästa så bli inte arg utan lyssna och försök hjälpa hen att komma fram till hur hen kan göra sitt bästa nästa gång. Hjälp idrottaren att inse vikten av att göra sitt bästa. Om idrottaren säger att hen gör sitt bästa så lyssna på hen och utgå från det.
/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)
För att era barn ska trivas, må bra och utvecklas i idrottsföreningen är det viktigt att det är ett bra klimat i föreningen. Något du som förälder kan göra för att påverka klimatet på ett positivt är att stötta andra barn i föreningen. Nedan följer några tips på hur du kan stötta andra barn på ett bra sätt:
Hälsa på barn du träffar från föreningen, dels på föreningens anläggningar, på stan eller i samband med tävlingar
Heja på dem och stötta dem när ni ser dem tävla
Hälsa på dem och deras föräldrar i samband med tävlingar även om ert barn strax ska tävla mot dem, har förlorat mot dem eller placerats sämre i tävlingen
Fråga hur det är med dem om de ser ledsna ut
Uppmuntra ert barn att umgås med andra barn i er förening och att behandla dem på ett schysst sätt
Fråga ditt barn om de andra barnen i föreningen (t.ex. om de hade roligt på träningen, om de har syskon, vilken skola de går i, vad de har för andra fritidsintressen). Visa ditt barn att du bryr dig om de andra barnen.
Det kan kännas naturligt att stötta andra barn i föreningen men det sker inte alltid, speciellt inte under tävlingar i vissa idrotter. Därför är det något som är bra att reflektera över och aktivt arbeta med.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
Motivation är ett stort och viktigt begrepp inom idrotten. Ett begrepp som är relaterat till motivation är lathet och ibland träffar vi tränare och idrottare som anklagar andra idrottare för att vara lata. I en del fall handlar det dock snarare om att de sköter sin återhämtning på ett bra sätt, något som är enormt viktigt för idrottares välmående och utveckling. De kanske avstår från att träna ibland för att de känner av och/eller förstår att de behöver mer återhämtning. I andra fall är idrottarna lata i den bemärkelse att de inte pallar att gå till träningen fast det vore bra och/eller så gör de inte sitt bästa under träningar/tävlingar. Det är lätt att beskylla idrottarna för att de är lata i dessa lägen men det blir inte bättre för det.
En del barn som är ute och leker fotboll brinner verkligen för det. För vissa avtar denna entusiasm över tid. Varför då? En förklaring är att det inre drivet byts ut mot krav och måsten. Att idrottandet inte längre är det lekfulla och roliga som det en gång var. Allvaret har tagit över och fokus ligger på vinster och ranking. Omgivningen och de strukturer som finns runt idrottaren har stor betydelse här. Vad fokuserar vi på under träningar? Vad fokuserar vi på inför tävlingar? Hur analyserar vi tävlingar?
Istället för att klaga på idrottarna för att de är lata behöver vi ställa oss själva frågan vad vi (ledare, föräldrar och övriga funktionärer) runt idrottaren kan göra för att skapa goda förutsättningar för att de ska utveckla deras inre motivation.
Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)
Det är utmanande att vara en bra idrottsförälder (och förälder överhuvudtaget). Det finns många väldigt bra idrottsföräldrar. Vi är övertygade om att ingen förälder vill göra fel, alla gör så gott de kan. Trots det blir det ibland fel och det är på grund av flera anledningar, allt är inte föräldrarnas fel. Ibland kan en av orsakerna till dåligt beteende vara otydlighet från ledarteamet eller idrottsföreningen.
Vem ansvarar för föräldrarna när det gäller ett idrottslag eller en tränings-/tävlingsgrupp?
Det är rimligt att det är du som huvudtränare eller ledare ansvarar för föräldrarna med hjälp och stöd av föreningen. Det är bra och viktigt att föreningen har riktlinjer för hur föräldrar ska sköta sig i din förening. Baserat på dessa riktlinjer behöver du som tränare sätta dina riktlinjer för er grupp och använda föräldrar på det sätt du behöver. Vi skriver ”använda” för att det är bättre att inkludera dem och göra det tydligt hur de kan hjälpa till på bästa sätt istället för att bara berätta vad de inte ska göra.
Vad vill ni ha föräldrarnas hjälp med?
Inom framförallt barn- och ungdomsidrott är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan aktiva, föräldrar och tränare. En förutsättning för det är bra kommunikation. Samarbetet kan till exempel bygga på att ni inte direkt pratar med varandra förutom på föräldramöten, att ni stämmer av saker regelbundet eller att en förälder är lagledare i laget och på så sätt är en del av ledarteamet. Bra kommunikation är inte lika med mycket kommunikation.
Du som ledare och tränare bestämmer hur du vill att samarbetet ska se ut, det viktiga är att du skapar en relation till föräldrarna som är bra för barnen, samt att du lägger tid på att skapa en relation till föräldrarna. Blunda och hoppas inte på att det löser sig självt, arbeta istället med att skapa en bra och hållbar struktur.
Saker att reflektera över som tränare/ledare
Hur använder ni föräldrarna idag?
Finns det fler saker ni behöver hjälp med av föräldrarna?
Vilka gränser behöver förtydligas?
Hur upplever föräldrarna klimatet mellan er, idrottarna och föräldrarna?
Hur kommunicerar ni med föräldrarna? Behövs det fler möten, mail eller samtal?
Vi är väl medvetna om att det ibland kan vara svårt att engagera föräldrar i föreningen. Det gäller dock att fortsätta arbeta med att engagera dem, ge inte upp. För att skapa ett bra motivationsklimat är det viktigt med ett bra samarbete mellan tränare, aktiva och föräldrar. Några saker du kan göra för att öka föräldrarnas engagemang är att:
Inkludera dem
Ge dem information om hur ni arbetar, vad ni gör och varför
Förklara varför deras roll viktig
Informera om vad deras roll är (gör det lätt för dem att hjälpa till, informera om hur de kan hjälpa till på bästa sätt och berätta vad som förväntas av dem)
Vi vet att rollen som tränare är krävande och begränsad rent tidsmässigt, tänk “good enough”, lite är mycket bättre än ingenting.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 