Strategi 2025

Varför slutar så många barn delta i föreningsidrott redan när de är 11–12 år gamla? 

Det finns självklart många anledningar till att barn och ungdomar slutar med föreningsidrott men av anledningarna är att vi i många fall arbetar på fel sätt. En förändring håller dock på att ske. Idrottsföreningar arbetar med att möjliggöra en idrott för alla så att de som vill idrotta ska kunna göra det på deras villkor för att må bra och utvecklas. Idrotten har tagit fram en strategi som heter Strategi 2025. Det är en strategi som ska modernisera svensk idrott och få barn och vuxna att stanna kvar i idrotten längre oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. 

Eftersom den här bloggen om idrottspsykologi huvudsakligen riktar sig till idrottare, tränare, idrottsföräldrar och andra som är verksamma inom svensk idrott är det viktigt att vi uppmärksammar Strategi 2025. Det är bra om så många som möjligt inom svensk idrott känner till strategin och arbetar i linje med den. 

Vad innebär Strategi 2025? 

Riksidrottsförbundet har tillsammans med SISU och alla specialidrottsförbund tagit fram fyra strategiska områden:

●      Livslångt idrottande

●      Idrottens värdegrund är vår styrka

●      Idrott i förening

●      Idrotten gör Sverige starkare

I linje med dessa strategiska områden har fem gemensamma mål tagits fram.

●      Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

●      Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

●      Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.

●      Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.

●      Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

För att nå dessa mål har fem utvecklingsresor tagits fram: 

●      Den moderna föreningen engagerar

Verksamheten ska utformas och utvecklas så att medlemmar i idrottsföreningar ska vilja engagera sig. Det ska även vara enkelt att engagera sig i idrotten oavsett vem man är. 

●      Inkluderande idrott för alla
Alla ska kunna idrotta och vara välkomna till idrottsföreningen, oavsett vilka förutsättningar och bakgrund man har. 

●      En ny syn på träning och tävling

Fokus ska ligga på att idrottaren ska utvecklas, ha roligt och må bra och att alla ska få möjlighet att idrotta på deras villkor. Man ska få välja om man bara vill träna eller om man även vill tävla. Det ska bli naturligt att idrotta i en förening under hela livet. 

●      Jämställdhet för en framgångsrik idrott

Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att utöva och leda idrott, ha samma makt att forma idrotten och sitt idrottsdeltagande samt ha lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. 

●     Ett stärkt ledarskap

Alla tränare och ledare ska leda enligt svensk idrotts värdegrund och man ska hela tiden sträva efter utveckling. 

Det är viktigt att ledarskapsutbildningarna på alla nivåer är av hög kvalitet och det ska vara en bra merit för en framtida karriär att man har varit idrottsledare. 

——————————-

Prata med andra idrottare, tränare och idrottsföräldrar om Strategi 2025. Om de inte har gjort det så tipsa dem att gå in och läsa om det. Det är också bra att stöta och blöta vad allt innebär och hur man kan applicera det till sin idrottsförening.

På hemsidan www.strategi2025.se finner ni tips på vad man som tränare, förälder och idrottsförening kan göra. Ni finner även bra initiativ som har genomförts av olika idrottsföreningar och olika resurser som ni kan använda er av i ert arbete. För att Strategi 2025 ska bli framgångsrikt är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig i det. Därför vi behöver vi prata om det mer, informera om det, diskutera utmaningar och lösningar samt dela med oss av lärdomar och strategier.

/Fredrik Weibull

Foto av NeONBRAND på Unsplash

Vad vill jag att mitt barn ska få ut av sitt idrottande?

Det viktigaste när det gäller ditt barns idrottande är att hen idrottar för att hen vill det och mår bra av det. Det har även stor betydelse varför du (hens förälder) vill att hen ska idrotta. Det kommer att påverka ditt engagemang och hur du kommer agera i förhållande till ditt barn och hens idrottande. Det i sin tur kommer att påverka barnets motivation och välmående. 

Varför vill du att ditt barn ska idrotta? Vad vill du att ditt barn ska få ut av sitt idrottande? 

Det är kanske självklart för många, men inte alla. Man kanske tänker att det är bra att ens barn idrottar utan att egentligen reflektera varför. Man kanske vill att hen ska få fler bra kompisar, bli bra på att samarbeta med andra, lära sig hantera press, vara fysiskt aktiv, få en livslång kärlek till idrotten, känna hur underbart det är att röra på sig, samarbeta, representera landslaget, vinna OS, tjäna mycket pengar eller för att det är bra att hen har något vettigt att göra på eftermiddagarna efter skolan. 

Även om man vet vad man vill att ens barn ska få ut av sitt idrottande betyder inte det att man agerar i linje med det. Man kanske till exempel tycker att det viktigaste är att barnet har kul när hen idrottar och ändå uttrycker besvikelse när barnet dribblade förbi den sista försvararen, har möjlighet att avgöra matchen och sedan skjuter över ribban. 

Det finns många anledningar till att du vill att ditt barn ska idrotta, vissa mer sunda och hållbara än andra. Det är därför bra att fundera över det viktigaste och bästa som du vill att ditt barn ska få ut av sitt idrottande och sedan fokusera på det, till exempel: Ha roligt, lära sig nya färdigheter, bli så bra som möjligt i sin idrott, känna gemenskap och/eller få fler kompisar (i ett nytt sammanhang). 

Det är naturligt att vilja att det ska gå bra för barnet, att hen får vinna mycket. Dels kanske man vill det för barnets skull och dels för sin egen. En del föräldrar upplever att det är jätteviktigt och andra föräldrar upplever att det är mindre viktigt eller kanske egentligen ganska irrelevant. Det är dock inte konstigt att man känner att det är kul att sitt barn vinner och presterar bra. Det viktigaste är hur man själv agerar som förälder och hur man förhåller sig till de tankarna och känslorna. 

/Redaktionen

Foto av Kelly Sikkema på Unsplash

Om en idrottare säger att hen gör sitt bästa så är det så!

Ibland händer det att tränare och föräldrar påstår att idrottaren inte gör sitt bästa. Det ser kanske ut som det. Idrottaren:

  • Tar inte löpningen när hen borde.
  • Verkar slö
  • Ser ofokuserad ut
  • Gör inte det hen ska

Är det så då? Gör inte idrottaren sitt bästa?

I vissa fall gör inte hen sitt bästa och i andra fall gör hen sitt bästa även fast det inte ser ut som det.

  • Idrottaren vet inte vad hen ska göra och blir därför passiv och försiktig. Hen gör sitt bästa, försöker prestera så bra som möjligt samtidigt som hen försöker hitta en lösning.
  • Idrottaren har väldigt svårt att fokusera där och då. Det kanske ser ut som att hen är ofokuserad och det är ju inte så konstigt eftersom hen också är det. Det betyder dock inte att hen inte gör sitt bästa.
  • Idrottaren är väldigt nervös
  • Idrottaren förstod inte vad du menade när du gav instruktionen
  • Idrottaren är så fysiskt eller mental trött att det inte ser ut som att hen ger allt när hen faktiskt gör det

Kan det här bli en ursäkt för idrottare?

Att idrottaren säger att hen gör sitt bästa fast det inte är så. Kanske, men den risken får man ta. Det kan bli problematiskt om föräldern eller tränaren väljer att inte tro på det idrottaren säger. Om idrottaren inte gör sitt bästa så kanske hen med tid inser det och/eller kan vara ärlig med det. Det är idrottaren som ska kämpa och ge allt vad hen gör, då borde det vara upp till idrottaren att bestämma.

Hur pratar ni om ansträngning?

Det kan vara nyttigt att prata om ansträngning, vad det innebär och hur idrottaren upplever situationen. Idrottaren kanske inte tror att hen kan anstränga sig mer men när man pratar om vad det innebär kanske hen inser att hen kan anstränga sig mer. Samtalet kan även leda till att tränaren eller föräldern förstår idrottaren och hens situation bättre och att hen faktiskt gör sitt bästa.

Om det ser ut som att idrottaren inte gör sitt bästa så fråga. Om idrottaren inte gör sitt bästa så bli inte arg utan lyssna och försök hjälpa hen att komma fram till hur hen kan göra sitt bästa nästa gång. Hjälp idrottaren att inse vikten av att göra sitt bästa. Om idrottaren säger att hen gör sitt bästa så lyssna på hen och utgå från det.

Foto av Hermes Rivera på Unsplash

Stötta andra barn i idrottsföreningen

För att era barn ska trivas, må bra och utvecklas i idrottsföreningen är det viktigt att det är ett bra klimat i föreningen. Något du som förälder kan göra för att påverka klimatet på ett positivt är att stötta andra barn i föreningen. Nedan följer några tips på hur du kan stötta andra barn på ett bra sätt:

  • Hälsa på barn du träffar från föreningen, dels på föreningens anläggningar, på stan eller i samband med tävlingar
  • Heja på dem och stötta dem när ni ser dem tävla
  • Hälsa på dem och deras föräldrar i samband med tävlingar även om ert barn strax ska tävla mot dem, har förlorat mot dem eller placerats sämre i tävlingen
  • Fråga hur det är med dem om de ser ledsna ut
  • Uppmuntra ert barn att umgås med andra barn i er förening och att behandla dem på ett schysst sätt
  • Fråga ditt barn om de andra barnen i föreningen (t.ex. om de hade roligt på träningen, om de har syskon, vilken skola de går i, vad de har för andra fritidsintressen). Visa ditt barn att du bryr dig om de andra barnen.

Det kan kännas naturligt att stötta andra barn i föreningen men det sker inte alltid, speciellt inte under tävlingar i vissa idrotter. Därför är det något som är bra att reflektera över och aktivt arbeta med.

Inlägget handlar om vikten av att stötta andra barn i sin idrottsförening. Därför passar det bra att ha en bild på idrottande barn.
Foto av Sheri Hooley på Unsplash

Sluta vara så lat!

Kom igen nu! Du orkar!

Varför är du inte motiverad?

Motivation är ett stort och viktigt begrepp inom idrotten. Ett begrepp som är relaterat till motivation är lathet och ibland träffar vi tränare och idrottare som anklagar andra idrottare för att vara lata. I en del fall handlar det dock snarare om att de sköter sin återhämtning på ett bra sätt, något som är enormt viktigt för idrottares välmående och utveckling. De kanske avstår från att träna ibland för att de känner av och/eller förstår att de behöver mer återhämtning. I andra fall är idrottarna lata i den bemärkelse att de inte pallar att gå till träningen fast det vore bra och/eller så gör de inte sitt bästa under träningar/tävlingar. Det är lätt att beskylla idrottarna för att de är lata i dessa lägen men det blir inte bättre för det.

En del barn som är ute och leker fotboll brinner verkligen för det. För vissa avtar denna entusiasm över tid. Varför då? En förklaring är att det inre drivet byts ut mot krav och måsten. Att idrottandet inte längre är det lekfulla och roliga som det en gång var. Allvaret har tagit över och fokus ligger på vinster och ranking. Omgivningen och de strukturer som finns runt idrottaren har stor betydelse här. Vad fokuserar vi på under träningar? Vad fokuserar vi på inför tävlingar? Hur analyserar vi tävlingar?

Istället för att klaga på idrottarna för att de är lata behöver vi ställa oss själva frågan vad vi (ledare, föräldrar och övriga funktionärer) runt idrottaren kan göra för att skapa goda förutsättningar för att de ska utveckla deras inre motivation.

Inlägget handlar om lathet och motivation inom idrotten, och lite extra fokus på ungdomsidrotten, och därför passar det bra med en bild på idrottande ungdomar.
Foto av Nik Shuliahin på Unsplash

Hur vill ni inkludera föräldrarna?

Det är utmanande att vara en bra idrottsförälder (och förälder överhuvudtaget). Det finns många väldigt bra idrottsföräldrar. Vi är övertygade om att ingen förälder vill göra fel, alla gör så gott de kan. Trots det blir det ibland fel och det är på grund av flera anledningar, allt är inte föräldrarnas fel. Ibland kan en av orsakerna till dåligt beteende vara otydlighet från ledarteamet eller idrottsföreningen.

Vem ansvarar för föräldrarna när det gäller ett idrottslag eller en tränings-/tävlingsgrupp?

Det är rimligt att det är du som huvudtränare eller ledare ansvarar för föräldrarna med hjälp och stöd av föreningen. Det är bra och viktigt att föreningen har riktlinjer för hur föräldrar ska sköta sig i din förening. Baserat på dessa riktlinjer behöver du som tränare sätta dina riktlinjer för er grupp och använda föräldrar på det sätt du behöver. Vi skriver ”använda” för att det är bättre att inkludera dem och göra det tydligt hur de kan hjälpa till på bästa sätt istället för att bara berätta vad de inte ska göra.

Vad vill ni ha föräldrarnas hjälp med?

Inom framförallt barn- och ungdomsidrott är det viktigt att det finns ett gott samarbete mellan aktiva, föräldrar och tränare. En förutsättning för det är bra kommunikation. Samarbetet kan till exempel bygga på att ni inte direkt pratar med varandra förutom på föräldramöten, att ni stämmer av saker regelbundet eller att en förälder är lagledare i laget och på så sätt är en del av ledarteamet. Bra kommunikation är inte lika med mycket kommunikation.

Du som ledare och tränare bestämmer hur du vill att samarbetet ska se ut, det viktiga är att du skapar en relation till föräldrarna som är bra för barnen, samt att du lägger tid på att skapa en relation till föräldrarna. Blunda och hoppas inte på att det löser sig självt, arbeta istället med att skapa en bra och hållbar struktur.

Saker att reflektera över som tränare/ledare

  • Hur använder ni föräldrarna idag?
  • Finns det fler saker ni behöver hjälp med av föräldrarna?
  • Vilka gränser behöver förtydligas?
  • Hur upplever föräldrarna klimatet mellan er, idrottarna och föräldrarna?
  • Hur kommunicerar ni med föräldrarna? Behövs det fler möten, mail eller samtal?

Vi är väl medvetna om att det ibland kan vara svårt att engagera föräldrar i föreningen. Det gäller dock att fortsätta arbeta med att engagera dem, ge inte upp. För att skapa ett bra motivationsklimat är det viktigt med ett bra samarbete mellan tränare, aktiva och föräldrar. Några saker du kan göra för att öka föräldrarnas engagemang är att:

  • Inkludera dem
  • Ge dem information om hur ni arbetar, vad ni gör och varför
  • Förklara varför deras roll viktig
  • Informera om vad deras roll är (gör det lätt för dem att hjälpa till, informera om hur de kan hjälpa till på bästa sätt och berätta vad som förväntas av dem)

Vi vet att rollen som tränare är krävande och begränsad rent tidsmässigt, tänk “good enough”, lite är mycket bättre än ingenting.


Foto av Robbie Noble på Unsplash

Om ditt barn vill sluta med sin idrott så lyssna på hen

Ditt barn säger att hen vill sluta med sin idrott.  

Hur reagerar du då? Blir du orolig? Försöker du övertyga hen att fortsätta?

Du tänker kanske att det bästa för hen vore att fortsätta, så kan vara fallet men det måste vara upp till ditt barn att bestämma det.

Det är förmodligen inte lätt för ditt barn att berätta för dig att hen vill sluta. Hen kan vara orolig för att du ska ta det på fel sätt, att du ska bli ledsen/arg och att du ska försöka övertyga hen att fortsätta. Därför är nog bäst att bara lyssna om ditt barn berättar att hen vill sluta. Kom inte med en massa argument för att hen ska fortsätta. Visa att du bryr dig om och respekterar ditt barns tankar och känslor. Berätta gärna att du uppskattar att hen pratar med dig om det.

Det kan finnas en mängd olika anledningar till att ditt barn berättar att hen vill sluta, här är några exempel:

  • Hen vill veta att det är ok att sluta om hen vill.
  • Hen tycker inte att det är roligt längre.
  • Hen skulle vilja fortsätta men på grund av den nuvarande situationen så vill hen sluta (t.ex. för mycket resande, känner sig pressad att idrotta, skadad ofta, för mycket prestationsångest, utsatt för mobbing/övergrepp, för mycket träning, inte några vänner i laget eller träningsgruppen).

Första gången ni pratar om att hen vill sluta kan det som sagt vara smart att bara lyssna och att visa stöd och förståelse. Var inte för snabb med att komma med lösningar. Om du blir defensiv eller försöker komma med lösningar för snabbt kanske ditt barn inte längre vill prata med dig om det och/eller så blir det en massa onödigt bråk. Det kan även vara så att du inte riktigt förstår situationen ännu. Om du då kommer med åsikter eller råd för snabbt kan det bli väldigt fel.

Ditt barns främsta behov just nu kan vara att uttrycka sina tankar och känslor högt. Det är mycket möjligt att det är första gången som hen vågar prata om det här. Bara att ha någon som lyssnar och att ha möjligheten att resonera högt om det här kan ge ditt barn värdefulla insikter.

Kanske vill hen sluta, kanske vill hen egentligen inte göra det. Det är viktigt att barnet själv får komma fram till vad hen vill. Det är också viktigt att visa att det är ok att sluta och att du älskar ditt barn lika mycket oavsett.


Foto av Channey på Unsplash

Fly inte det jobbiga samtalet!

”Ok, jag ska låta dig vara”

”Låt hen vara ifred.”

”Jag vill inte prata om det!”

”Vi kan prata om det sen istället”

”Bäst att inte säga någonting nu.”

Idrott kan vara väldigt utmanande (läs mer om det här). I idrotten finns ofta mycket glädje men det finns även motgångar och känslor såsom ångest, oro och nedstämdhet. De sistnämnda känslorna upplevs ofta som jobbiga, samtidigt är de naturliga. Men hur ofta pratar vi om dem?

Generellt kan vi inom idrotten bli bättre på att stanna upp i jobbiga känslor och sätta ord på vad vi känner. I början kan det kännas omöjligt, men genom träning kan man bli bättre på det. Eftersom vi ofta upplever dessa känslor inom idrotten är det viktigt att kunna hantera dem på ett bra sätt (dels när vi själva upplever dem och dels när andra gör det). Om vi hela tiden försöker undvika dem kommer vi inte lära oss.

Obehagliga känslor behöver inte vara negativa. Många gånger kan en känsla av oro och obehag motivera oss att arbeta ännu hårdare och mer fokuserat vilket gör att vi utvecklas och presterar bättre. Jobbiga känslor kan även säga oss något, vi kan lära oss av dem. Men om du blir rädd för alla jobbiga känslor, eller förbannad på dem, kommer du inte uppleva de positiva effekter de kan ha på lång sikt. Känslorna blir förmodligen också ännu jobbigare då.

När vi upplever en jobbig känsla är den första impulsen ofta att fly från situationen. För många är det därför bra att träna på att oftare stanna upp och samtala om det viktiga, även om det är jobbigt. Våga prata om hur det känns. Stäng inte bara dörren till de jobbiga känslorna, ta mod och våga öppna upp dörren till dem.                                                     

För att utmana dig själv kan du testa att alltid stanna kvar i jobbiga känslorna, att inte gå iväg, och ge dig själv möjligheten att arbeta med känslorna. För om du hela tiden öppnar flyktdörren kommer det med tiden bli mer och mer lockande att välja den.

Som förälder/tränare kan du hjälpa idrottare genom att vara nyfiken och ställa öppna frågor. Utmana ibland idrottaren även när det känns som jobbigast. Här finns fler saker som kan vara bra att tänka på:

  • Om du vill att hen ska vilja fortsätta prata med dig om svåra saker i framtiden är det
    viktigt att anstränga dig för att hantera dessa samtal på ett bra sätt
  • Det är ok för idrottaren att tycka det är jobbigt
  • Kritisera inte idrottarens känslor
  • Uppmuntra idrottaren att försöka beskriva med ord hur hen känner
  • Arbeta med att själv vara lugn
  • Arbeta med att inte ta åt dig och bli defensiv om du får kritik, det viktiga är att idrottaren berättar hur hen känner
  • Ha tålamod
  • Om det blir tyst så våga vara kvar i tystnaden
  • Arbeta med att undvika en massa lösningar ibland är det viktigare att bara finnas där och lyssna
  • Ställ öppna frågor
  • Låt idrottaren prata till punkt (avbryt inte) även om det är något som är jobbigt för dig att höra
  • Berätta för idrottaren att du uppskattar att hen berättar hur hen känner


Foto av Alain Wong på Unsplash

Hjälp ditt barn att vara snäll mot sig själv

Många barn är väldigt taskiga mot sig själva när de idrottar. Som förälder påverkar du hur ditt barn är mot sig själv. Självklart finns det massor av andra faktorer som också påverkar (t.ex. tränare, andra föräldrar, andra idrottare, syskon, media och lärare), men du har helt klart ett stort ansvar.

Att vara förälder är utmanande, inte minst inom idrotten. Det finns mycket man gör jättebra och mycket man kan göra bättre. Det viktigaste är att man gör sitt bästa och hela tiden arbetar med att bli en bättre förälder.

Eftersom föräldrar har en stor inverkan på sina barn och hur de är mot sig själva finns det en del saker som är viktiga att reflektera över. Nedan följer några viktiga punkter:

  • Reflektera över vad du säger till ditt barn innan träningar och matcher. Fokusera gärna på ansträngning, samarbete, glädje och utveckling.
  • Hur agerar du när ditt barn tränar och tävlar?
    – Vad säger du när du tittar på?
    – Hur ser ditt kroppsspråk ut?
    – Arbeta med att vara positiv och stöttande till alla barn, inte bara ditt eget.
    – Arbeta med att förstärka ansträngning, utveckling, glädje och samarbete.
    – Arbeta med att inte se ledsen eller besviken ut när ditt barn förlorar eller gör misstag.
  • Reflektera över vad du säger till barnet efter en träning och tävling (läs mer om det här).
  • Reflektera hur du själv agerar när du presterar dåligt i olika situationer. Hur agerar du? Vad säger du? Vad har du för kroppsspråk?
  • Träna på att hantera förluster och misslyckanden bättre när du själv idrottar (kroppsspråk, att inte vara så hård mot dig själv, att vara snällare mot dig själv). Träna på att fokusera på ansträngning, samarbete, utveckling och att ha roligt.
  • Hur är du mot de andra idrottsföräldrarna? Hur är du mot tränarna? Det är viktigt att behandla dem schyst och respektfullt. Ge gärna positiv feedback till tränarna när du har möjlighet.
  • Ge barnen mycket positiv feedback. Undvik gärna att ge barnen korrigerande feedback i samband med deras idrottande (ibland är det viktigt och bra men oftast är det bra att undvika det).
  • Lär dina barn att prata om känslor. Lyssna på barnen när de berättar hur de mår och känner. Fråga hur de känner och mår och berätta om dina känslor (du kommer att kunna läsa mer om det i ett kommande inlägg).

Många av punkterna ovan känns säkert som självklarheter för er som läser detta. Den största utmaningen ligger dock i det praktiska utförandet. Det är viktigt att reflektera över hur man agerar (man beter sig inte alltid så som man tror) och att hela tiden göra sitt bästa. Väldigt många barn och ungdomar är alldeles för negativa mot sig själva. Det ger en stark indikation på att vi generellt sett kan bli mycket bättre på det inom idrotten.

Vi tror att ni håller med om att det absolut viktigaste är att barnen mår bra i idrottsmiljön och det är jättebra, för tillsammans kan vi hjälpas åt att skapa så bra förutsättningar som möjligt för barnen.


Foto av Robert Collins på Unsplash

Idrott är krävande

  • Lära sig nya färdigheter
  • Hålla tider
  • Prestera under press
  • Hantera motgångar
  • Hantera framgångar
  • Kombinera idrott med skola och andra prestationsmiljöer
  • Hantera höga förväntningar
  • Lära känna nya människor
  • Hantera skador
  • Bra förberedelser
  • Hantera förändringar i kroppen (t.ex. blir längre)
  • Hantera att lagkamrater slutar
  • Förstå vad tränaren menar
  • Hantera föräldrars tips och råd
  • Äta och sova bra

Listan över faktorer som är utmanade inom idrotten kan göras väldigt lång och kanske framförallt för barn och ungdomar. Att som vuxen vara i en miljö som bedriver tävlingsidrott är utmanade, men vuxna har kommit längre i sin utveckling och har mer kunskap och erfarenhet. Vuxna har också generellt en bättre förståelse vad de gör och varför de gör saker.

Det är viktigt att förstå att idrotten inte bara kan vara jätterolig och nyttig, den kan också vara väldigt utmanande och krävande. Det innebär att det är viktigt att vila och få återhämtning från idrottandet för att idrottaren ska utvecklas och prestera så bra som möjligt och framförallt för att hen ska må bra.

Att enbart se idrott som något positivt är naivt och problematiskt. Att våga se problemen och utmaningarna som finns i idrotten gör att miljön kan förbättras. Det är då vi kan börja hjälpa varandra, genom att bland annat stanna upp och prata om de problem vi upplever, inte bara köra på i samma gamla hjulspår.

Du som läser detta, förälder, tränare eller aktiv. Våga vidga ditt perspektiv och se vad som fungerar bra och mindre bra i din idrott. Glöm inte heller att ge dig själv beröm och värme för det hårda arbete du lägger ner!


Foto av Ben Hershey på Unsplash