Som tränare är det bra att uppmuntra god återhämtning. Många tränare vill att idrottarna ska träna mer och hårdare. Det kan absolut vara bra att träna mycket och hårt men då är det även viktigt med mycket och bra återhämtning.
Som tränare kan man visa hur viktigt det är med återhämtning och hjälpa idrottarna prioritera det mer. Det ligger i allas intresse att idrottarna lär sig återhämtning och blir bättre på det. Bättre kvalitet på återhämtningen gör det möjligt att träna bättre, mer och hårdare (om det är något som eftersträvas). Det är dock fördelaktigt att undvika att försöka prestera i återhämtning, då motverkar det syftet. Det är bättre att sträva efter att lära sig mer om det och förstå det bättre.
Här är lite tips på hur du som tränare kan uppmuntra idrottarna och hjälpa dem att bli bättre på återhämtning:
Betona regelbundet vikten av bra återhämtning och hur viktigt det är att få till en bra balans mellan träning/tävling och återhämtning.
Fråga idrottarna ibland efter träningar/tävlingar vad de ska göra för återhämtningsaktiviteter senare (till exempel den dagen, nästa dag eller under helgen).
Fråga idrottarna efter till exempel en helg vad de hittade på. Det är något som är bra att göra för att visa att du ser och bryr dig om personen (inte bara idrottaren) men också för att få en lite bättre uppfattning av hur deras återhämtning ser ut.
Diskutera vad som är bra återhämtning och vilka återhämtningsaktiviteter som fungerar bra och mindre bra för de olika idrottarna.
Betona betydelsen av både fysiskt och psykisk återhämtning.
Ett bra perspektiv att ha som tränare är inte att idrottarna ska träna så mycket som möjligt utan utvecklas så mycket som möjligt långsiktigt. För att de ska göra det är det fördelaktigt om man arbetar med kvalitet och på ett hållbart sätt, både när det gäller den fysiska träningen och den mentala träningen. Några risker med att träna för mycket (och ha för lite återhämtning) är att idrottarna skadar sig, tappar motivation och tränar på ett mindre bra sätt när de tränar. Det är generellt sett bättre att se till att de tränar på ett bra sätt med fokus på bra saker (och med till-beteenden) när de väl tränar. Paul Pastourmatzis
Något som idrottsföräldrar har en möjlighet att hjälpa deras idrottande barn och ungdomar med är att skapa förutsättningar för dem att prestera bra, vara motiverade, hantera deras känslor (till exempel frustration och nervositet) på ett bra sätt, fokusera väl och hantera motgångar på ett bra sätt.
Det finns många sätt som föräldrar kan hjälpa deras barn att hantera känslor och utmaningar på. Ett sätt är att hjälpa dem att få och bibehålla en bra balans i deras liv. Att ha en balans mellan skolan, deras idrott/idrotter, andra eventuella fritidsintressen (t.ex., sång, dans, måla, spela instrument och dataspel) och att umgås med vänner, släktingar och familj. Här befinner sig föräldrarna i en unik position jämfört med till exempel tränarna, barnens lärare och barnen själva (speciellt när barnen är yngre). Föräldrarna bör relativt sett ha bra koll på barnens olika aktiviteter, hur mycket tid de tar, när de genomför dem, hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna och hur barnen mår.
Eftersom föräldrar har möjlighet att ha en bra översikt är det bra om de regelbundet reflekterar över hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna, hur barnet mår och hur deras återhämtning ser ut. Ibland kan det vara bra att göra lite justeringar, vid något tillfälle är det kanske bättre för barnet att hoppa över en tävling eller träning och att vila, plugga eller hitta på något annat istället. Ibland kanske det finns möjlighet att lägga in mer träning eller fler tävlingar om barnet vill.
Föräldrarna kan också hjälpa barnen med att bibehålla en vettig balans mellan aktiviteter med prestationsfokus och aktiviteter utan prestationsfokus. Det blir tufft för barnen att hela tiden behöva prestera. Dels blir det då mycket fokus på prestation (risken finns då att barnet får en självkänsla som är väldigt prestationsbaserad) och dels ökar risken för bristfällig återhämtning. Exempel på aktiviteter som kan innehålla ett prestationsfokus är idrottande, skola och att spela ett instrument (det behöver inte vara prestationsrelaterat men det kan vara). Exempel på aktiviteter som kan vara fria från ett prestationsfokus är att måla, skogspromenader, paddla kanot eller kajak, gå på museum, prata med varandra, laga mat tillsammans, promenera i fjällen och läsa (skönlitteratur). Vissa av dessa aktiviteter kan självklart inkludera ett prestationsfokus, det är något som är bra att ha koll på och reflektera över.
För att skapa ännu bättre förutsättningar för att föräldrarna och barnet tillsammans ska få en bättre koll är det bra att de regelbundet pratar om hur läget är, hur barnet mår, hur balansen är och hur barnets återhämtning ser ut. Genom att ha bra och regelbundna samtal om det lär sig barnet känna sig själv, hur hen fungerar, hur hen kan skapa en bra balans och hur hen kan återhämta sig på bästa sätt (och hur mycket återhämtning hen behöver). Föräldrarna får också bättre förståelse för hur barnet fungerar och vad som fungerar bäst för hen. Genom att prata om det lär sig barnet och föräldrarna även att prata om det på ett bättre sätt med varandra. Självklart är det inte något man behöver prata jättemycket om men det är givande för alla att reflektera över det och att ha en regelbunden dialog om det.
Har du koll på vad och när du ska träna under veckan som kommer? På samma sätt som det är bra att planera din träning är det bra att planera in din återhämtning under den kommande veckan.
En del idrottare har kanske en träningsdag i veckan och tänker att de inte behöver planera in någon mer återhämtning, de har ju redan det klart. Det är dock viktigt att gå över resten av veckan och fundera över hur övrig tid ser ut. Det är även givande att reflektera över vad de faktiskt gör under den lediga dagen. Gör de saker som faktiskt är återhämtande just då eller är det saker som sammanlagt egentligen tillför mer stress. Det här är rimligtvis något som är viktigare om du tränar och tävlar mycket. Ju mer och hårdare du tränar desto viktigare är det att få in mycket och kvalitativ återhämtning (det är balansen som är viktig).
Många elitidrottare har ett intensivt och fullt schema, speciellt om de jobbar eller pluggar samtidigt. Det är därför viktigt att reflektera över vad man gör när man inte tränar/pluggar/jobbar, inte bara någon dag här och där utan alla dagar. Hjälper aktiviteterna till att ge återhämtning eller inte (t.ex. på morgonen, mellan träning och jobb och på kvällarna)?
Om aktiviteten är återhämtande eller inte är något som är subjektivt och något som kan variera över tid och beroende på sammanhang. Därför är det bra att kontinuerligt reflektera över detta. Dock är det inget som ska vara stressande i sig att ha koll på hur återhämtande olika aktiviteter och situationer är. Det är därför bra att sträva efter att arbeta med det på ett som hjälper dig. Det är kanske lättare sagt en gjort, några saker som kan vara bra att tänka på är att förenkla det. Du behöver inte lägga ned en massa tid och energi på att fundera över det utan bara ge det någon minut, hur upplevde jag den här stunden (t.ex., fika med en kompis, en promenad, sticka, ligga och kolla telefonen, kolla serier hela dagen, läsa, gå på bio, bowla, lägga pussel, ett långt varmt bad, en golfrunda, spela piano, meditation eller lyssna på musik)? Hade det en negativ eller positiv effekt på mitt batteri? Skriv gärna ner det. Det blir lättare att få en översikt om du kan gå tillbaka och titta på hur det har sett ut en längre tid tillbaka (det är lätt att glömma det).
Ifall du inte planerar in bra återhämtning finns det en stor risk att du istället gör andra saker som är mindre återhämtande, vilket i slutändan kan leda till ett underskott. Brist på återhämtning kan i sin tur resultera i att du till exempel känner dig mindre motiverad till att träna och tävla, att du presterar sämre på träningar/tävlingar och/eller att du blir skadad.
Exempel Maryam är en tennisspelare och bor själv i en lägenhet nära tennishallen. Hon satsar enormt mycket på sin tennis. Hon pluggar även på högskolan, där hon läser kriminologi. Lugna promenader i naturen och måla är generellt sett är bra återhämtande aktiviteter för henne.
Maryam har precis kommit hem från en föreläsning på högskolan. Hon har hennes andra träningspass för dagen 15.00 så hon behöver gå till tennishallen om två timmar. För Maryam hade det varit optimalt att äta lunch och sedan måla ett tag innan hon går till tennisträningen. Det skulle ge henne den återhämtning hon skulle behöva. När Maryam kommer hem sätter hon istället på lite musik, slänger sig på soffan, sätter på tv:n och tar upp mobilen. Hon ligger och scrollar på Instagram och växlar mellan det och Snapchat. Ibland kommenterar hon lite och skriver saker till hennes kompisar, ibland slänger hon en blick på tv:n. Plötsligt inser hon att hon måste gå om 20 minuter. Hon hinner inte fixa någon vettig lunch utan tar lite fil och flingor. Hon äter det samtidigt som hon packar sin tennisväska. Det slutar med att hon kastar sig ut genom dörren några minuter för sent, samtidigt funderar hon på om hon borde ha pluggat när hon var hemma.
I exemplet ovan hade Maryam fått bättre återhämtning om hon till exempel hade målat i en halvtimme eller timme. Chansen hade varit större att hon hade gjort det om hon tidigare hade planerat att hon skulle göra det mellan skolan och tennisen den dagen. Nu hade hon inte riktigt bestämt vad hon skulle göra och tiden bara sprang iväg utan att hon hade gjort något vettigt. Hon kan tycka att det är kul att kolla in olika sociala medier men hon blir ganska trött av att kolla länge och kan få lite ångest av det. I stunden är det dock lätt för henne att fastna i det.
Det är givetvis inte nödvändigt att planera allt men inför kommande vecka är det bra att reflektera över helheten. Hur ser mitt batteri ut när veckan börjar (ligger det lågt eller högt?). Hur är min generella stressnivå just nu? Hur ser kommande vecka ut? Någon tävling eller bara träning? Hur mycket kommer jag att träna? Hur hård är träningen? Gör jag andra utmanande saker (t.ex. tuffa arbetsuppgifter, planering av bröllop eller problem i en relation)? Beroende på hur veckan ser ut kan det vara mindre viktigt eller extra viktigt att planera in bra och kvalitativ återhämtning, det kanske går att lägga in ett extra tävlingspass eller så kanske man borde ta bort eller träningspass eller fler.
Kan det innebära att stanna upp? Kan ”stanna upp” vara en del av att köra full fart framåt?
Vad gör du när du stannar upp? Tar du en promenad? Lyssnar du på musik? Träffar du vänner utanför idrotten? Mediterar du? Tar du dagen som den kommer utan några prestationskrav?
Hur stort tålamod har du när du vilar? Hur lång tid tar det innan du upplever effekten av att vila? Fem minuter? 30? Kanske tar det längre tid, en timme, en dag eller mer? Beroende på bland annat vad du gör (din återhämtningsstrategi) och din stressnivå tar det olika lång tid.
Det du kan göra är att våga vänta, våga vila och stå ut. Ibland kommer effekten efter ett tag. Oavsett hur länge du vilar och om du upplever någon positiv effekt så är det givande att vila och att försöka göra det. Om du inte upplever någon positiv effekt är det nog bra att ge det lite mer tid.
Ibland kan det vara bra att byta aktivitet. Om du har provat att ligga i soffan och se på TV ganska länge och du känner ett behov av att ta en promenad så kanske det är det bästa, testa. Du måste inte ligga ner och vara stilla för att återhämta dig. Men fly inte från återhämtningen. Har du svårt att återhämta dig behöver du förmodligen träna mer på det.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 