Som föräldrar vill vi att vårt barn ska må bra. Vi vill hjälpa och stötta det så bra som möjligt i hens idrottande. Alla som är föräldrar vet att det ofta är svårt att veta hur man ska stötta barnet på bästa sätt. Vi kan heller inte göra mer än vårt bästa. Det vi kan göra är att reflektera, lära oss av våra erfarenheter och hela tiden sträva efter att göra det bra.
För att kunna stötta vårt barn på ett bra sätt är det även viktigt att fråga hur hen vill bli stöttad. I många fall vet vi bättre än barnet vad som är bra för hen långsiktigt, vi har mer kunskap och erfarenhet. Vi tänker mer långsiktigt och vi kan i många fall se helheten på ett bättre sätt än barnet. Det handlar dock inte om oss, det handlar om vårt barn. Ibland kanske vi också tror vi vet bäst men vi kan ha fel, det har hänt förut.
Det är bra om vi så ofta som möjligt inkluderar vårt barn i beslut, låter hen vara delaktig och anpassar oss efter det hen vill när det är möjligt. Ibland är det nog bättre att vårt barn får bestämma över sitt idrottande, med mindre bra beslut, än att vi gör det vi tycker är bäst.
När det gäller barn- och ungdomsidrott är föräldrarna väldigt betydelsefulla. Det är därför viktigt att ta hänsyn till det och ta tillvara på de möjliga resurser som faktiskt finns. En del tränare upplever många idrottsföräldrar som problematiska och jobbiga. De upplever att de är i vägen, motverkar och stör. Och även om de flesta idrottsföräldrarna är fantastiska så finns det föräldrar som inte har hittat de bästa sätten att hjälpa sina barn på. Lösningen på det problemet är dock inte att exkludera dem och hålla dem borta. En bättre lösning är att kommunicera med föräldrarna och hjälpa dem att engagera sig på ett hjälpsamt sätt.
För att öka chanserna att föräldrarna litar på er och bidrar på ett positivt sätt till föreningen och barnens idrottande är det bra att erbjuda dem bra och regelbunden information. Det behöver inte vara mängder av information hela tiden men att de får information regelbundet. Det gör att föräldrarna får en ökad förståelse för verksamheten. Det kan även leda till att de känner sig lite mer trygga och att de får en bättre förståelse för vad deras barn sysslar med samt hur ni tänker och arbetar. Det ökar även chansen att de kan hjälpa till att lyfta och förstärka rätt saker samt att alla arbetar i samma riktning.
Det är också bra att ge information till föräldrarna om hur de kan engagera sig och bidra på bästa sätt. Vem kan de kontakta om de vill hjälpa till? Vad kan de göra? Det är jättebra att ha många olika valmöjligheter och saker som föräldrarna kan bidra med om de vill.
Det är hjälpsamt att ge föräldrarna information och verktyg så att de kan stötta deras barn i deras idrottande på ett ännu bättre sätt. Att vara en bra förälder är en stor utmaning och många strävar hela tiden efter att hjälpa och stötta sina barn på ett bättre sätt. Ge dem verktyg, skapa något dokument där ni delar med er av bra saker att tänka på, ge tips på böcker, poddavsnitt och Youtube-filmer. Erbjud gärna workshops och föreläsningar av experter på området.
En del lag, idrottsgrupper och idrottsföreningar upplever kanske inte att de har de möjligheter och resurser som krävs för att regelbundet informera föräldrar på ett bra sätt. Så kan självklart vara fallet och det gäller att ha förståelse för det. Men i många fall kan man göra mycket mer utan att det behöver kräva så mycket mer tid och resurser. Och ibland finns det verkligen resurser och möjligheter.
Kommentera gärna nedan vad ni gör att förbättra kommunikationen till föräldrarna i er idrottsförening. Vad gör ni för att förbättra samarbetet mellan föreningen och föräldrarna?
Om du är en förälder och upplever att er idrottsförening gör bra saker så berätta gärna om föreningen och vad de gör som är så bra. Dela också gärna med er av förslag och tips på hur idrottsföreningar kan göra för att skapa ett ännu bättre samarbete med er föräldrar. Vad kan ni som föräldrar göra?
En del föräldrar är väldigt involverade i deras barns idrottande medan andra föräldrar har lite mer distans till det och låter barnen sköta det mesta själv. Hur ofta föräldrar är med och ser på när deras barn tävlar variera självklart mycket från förälder till förälder. Generellt sett finns det väl inga rätt eller fel. Det självklart jättekul och positivt att föräldrar har ett stort engagemang i deras barns idrottande. Självklart beror det också hur engagemanget ser ut och det kan i vissa fall bli lite för mycket. Ibland kan det ju snarare upplevas som att det är föräldern det handlar om och inte barnet.
En tumregel som man kan använda gällande om man ska se på när sitt barn tävlar är:
Är du aldrig med när ditt barn tävlar är det bra att vara med på några tävlingar
Är du alltid med när ditt barn tävlar är det bra att avstå en eller flera tävlingar
Varför är det bra att avstå från att vara med under en eller flera tävlingar då? Det är väl roligt att jag är där och stöttar? Det är väl kul att hon upplever att vi föräldrar är engagerade och stöttar henne? Det är ju så roligt att titta på!
Många barn tycker om att deras föräldrar ser på när de tävlar. En del barn tycker dock nog inte om det och andra barn uppskattar nog generellt sett att deras föräldrar ser på men de kanske inte gillar att de alltid är med och tittar.
Många barn har väldigt bra koll på vad deras föräldrar gör på läktarna och söker deras bekräftelse och vill se deras föräldrars reaktioner stup i kvarten. Det är nog skönt och nyttigt om de slipper förhålla sig till sina föräldrar under några tävlingar ibland. Det kan bli lättare för dem att fokusera på sig själva och det de ska göra. Några barn känner att de behöver föräldrarnas stöd och hjälp när de tävlar. För dem är det nog nyttigt att träna på att klara av det på egen hand.
Om ett barns föräldrar inte är med varje gång, utan att barnet vid något tillfälle åker med sina kompisar till tävlingen istället blir det tydligare för barnet att hen faktiskt idrottar och tävlar för sin egen skull. I de flesta fallen är det redan tydligt för barnet men det kan bli en bekräftelse (medvetet eller omedvetet) på att så verkligen är fallet.
Något som idrottsföräldrar har en möjlighet att hjälpa deras idrottande barn och ungdomar med är att skapa förutsättningar för dem att prestera bra, vara motiverade, hantera deras känslor (till exempel frustration och nervositet) på ett bra sätt, fokusera väl och hantera motgångar på ett bra sätt.
Det finns många sätt som föräldrar kan hjälpa deras barn att hantera känslor och utmaningar på. Ett sätt är att hjälpa dem att få och bibehålla en bra balans i deras liv. Att ha en balans mellan skolan, deras idrott/idrotter, andra eventuella fritidsintressen (t.ex., sång, dans, måla, spela instrument och dataspel) och att umgås med vänner, släktingar och familj. Här befinner sig föräldrarna i en unik position jämfört med till exempel tränarna, barnens lärare och barnen själva (speciellt när barnen är yngre). Föräldrarna bör relativt sett ha bra koll på barnens olika aktiviteter, hur mycket tid de tar, när de genomför dem, hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna och hur barnen mår.
Eftersom föräldrar har möjlighet att ha en bra översikt är det bra om de regelbundet reflekterar över hur balansen ser ut mellan de olika aktiviteterna, hur barnet mår och hur deras återhämtning ser ut. Ibland kan det vara bra att göra lite justeringar, vid något tillfälle är det kanske bättre för barnet att hoppa över en tävling eller träning och att vila, plugga eller hitta på något annat istället. Ibland kanske det finns möjlighet att lägga in mer träning eller fler tävlingar om barnet vill.
Föräldrarna kan också hjälpa barnen med att bibehålla en vettig balans mellan aktiviteter med prestationsfokus och aktiviteter utan prestationsfokus. Det blir tufft för barnen att hela tiden behöva prestera. Dels blir det då mycket fokus på prestation (risken finns då att barnet får en självkänsla som är väldigt prestationsbaserad) och dels ökar risken för bristfällig återhämtning. Exempel på aktiviteter som kan innehålla ett prestationsfokus är idrottande, skola och att spela ett instrument (det behöver inte vara prestationsrelaterat men det kan vara). Exempel på aktiviteter som kan vara fria från ett prestationsfokus är att måla, skogspromenader, paddla kanot eller kajak, gå på museum, prata med varandra, laga mat tillsammans, promenera i fjällen och läsa (skönlitteratur). Vissa av dessa aktiviteter kan självklart inkludera ett prestationsfokus, det är något som är bra att ha koll på och reflektera över.
För att skapa ännu bättre förutsättningar för att föräldrarna och barnet tillsammans ska få en bättre koll är det bra att de regelbundet pratar om hur läget är, hur barnet mår, hur balansen är och hur barnets återhämtning ser ut. Genom att ha bra och regelbundna samtal om det lär sig barnet känna sig själv, hur hen fungerar, hur hen kan skapa en bra balans och hur hen kan återhämta sig på bästa sätt (och hur mycket återhämtning hen behöver). Föräldrarna får också bättre förståelse för hur barnet fungerar och vad som fungerar bäst för hen. Genom att prata om det lär sig barnet och föräldrarna även att prata om det på ett bättre sätt med varandra. Självklart är det inte något man behöver prata jättemycket om men det är givande för alla att reflektera över det och att ha en regelbunden dialog om det.
Det viktigaste när det gäller ditt barns idrottande är att hen idrottar för att hen vill det och mår bra av det. Det har även stor betydelse varför du (hens förälder) vill att hen ska idrotta. Det kommer att påverka ditt engagemang och hur du kommer agera i förhållande till ditt barn och hens idrottande. Det i sin tur kommer att påverka barnets motivation och välmående.
Varför vill du att ditt barn ska idrotta? Vad vill du att ditt barn ska få ut av sitt idrottande?
Det är kanske självklart för många, men inte alla. Man kanske tänker att det är bra att ens barn idrottar utan att egentligen reflektera varför. Man kanske vill att hen ska få fler bra kompisar, bli bra på att samarbeta med andra, lära sig hantera press, vara fysiskt aktiv, få en livslång kärlek till idrotten, känna hur underbart det är att röra på sig, samarbeta, representera landslaget, vinna OS, tjäna mycket pengar eller för att det är bra att hen har något vettigt att göra på eftermiddagarna efter skolan.
Även om man vet vad man vill att ens barn ska få ut av sitt idrottande betyder inte det att man agerar i linje med det. Man kanske till exempel tycker att det viktigaste är att barnet har kul när hen idrottar och ändå uttrycker besvikelse när barnet dribblade förbi den sista försvararen, har möjlighet att avgöra matchen och sedan skjuter över ribban.
Det finns många anledningar till att du vill att ditt barn ska idrotta, vissa mer sunda och hållbara än andra. Det är därför bra att fundera över det viktigaste och bästa som du vill att ditt barn ska få ut av sitt idrottande och sedan fokusera på det, till exempel: Ha roligt, lära sig nya färdigheter, bli så bra som möjligt i sin idrott, känna gemenskap och/eller få fler kompisar (i ett nytt sammanhang).
Det är naturligt att vilja att det ska gå bra för barnet, att hen får vinna mycket. Dels kanske man vill det för barnets skull och dels för sin egen. En del föräldrar upplever att det är jätteviktigt och andra föräldrar upplever att det är mindre viktigt eller kanske egentligen ganska irrelevant. Det är dock inte konstigt att man känner att det är kul att sitt barn vinner och presterar bra. Det viktigaste är hur man själv agerar som förälder och hur man förhåller sig till de tankarna och känslorna.
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
En blogg om idrottspsykologi 