Du tänker inte för mycket

Vi är gjorda för att tänka, reflektera och lösa problem. Det är bra och naturligt. Tankarna kommer förmodligen att fortsätta komma vare sig du vill eller inte.

Tankar i sig är inte farliga utan det handlar om hur du hanterar och agerar på dem. Som vi har skrivit tidigare (läs mer om det här: 12) är det inte bra att älta och det kan bli problematiskt om du inte vill uppleva vissa tankar. Det är dock naturligt att tänka och fundera mycket.

Istället för att försöka undvika eller bli arg på dina tankar och känslor är det bättre att, låta dem komma, möta dem och sedan arbeta med att hantera dem på bästa sätt. Det finns inget ont syfte med dina tankar, de är till för att varna dig, göra dig mer uppmärksam och hjälpa dig.

Träna på att vara ok med alla dina tankar och att se dem som just tankar. Tankarna ”hon tycker inte om mig” och ”jag kommer aldrig att lyckas” behöver inte vara sanna bara för att du tänker dem.

Träna på att göra det du ska oavsett vilka tankar du upplever och att fokusera/refokusera på det som är meningsfullt i stunden. Bara för att du välkomnar alla tankar betyder det inte att du måste gå in idem och hålla fast dem. Du kan aktivt välja att fokusera på något annat.

Exempel
Johan är ensam hemma en onsdagskväll. Imorgon har han en viktig match och han ligger i soffan och går igenom matchen i huvudet, om och om igen. Det ökar stressen och Johan får svårt att sova senare på kvällen. Dagen efter blir han arg på sig själv för att han inte har sovit bra. Under dagen fortsätter stressen att öka och han genomför sedan en mindre bra match.

Istället skulle Johan kunna kliva upp från soffan, gå ut och ta en promenad, gå på bio eller ringa en kompis. Han skulle kunna arbeta med att acceptera att han är stressad inför morgondagens match samtidigt som han gör något som är meningsfullt under kvällen. När han inte kan sova försöker han acceptera att tankarna rusar och att han kommer somna senare än han brukar.


Foto av Nik Shuliahin på Unsplash 

Annonser

Din känsla av svaghet är ingen svaghet

Att du känner dig långsam innebär inte att du är långsam

Att du känner dig tjock innebär inte att du är tjock

Att du känner dig mentalt svag innebär inte att du är mentalt svag

Bara för att vi tänker vissa tankar och känner vissa känslor innebär inte det att det är eller blir så. Tankar är tankar, känslor är känslor och beteenden är beteenden. Givetvis hänger de ihop och påverkar varandra men känslan av frustration och tanken att du vill slå något/någon (till exempel att du vill sparka till vattenflaskan) innebär inte att du gör det.

Känslor och tankar kommer och går, ibland vill man uppleva dem och ibland inte. Ju mer ok du är med att uppleva de tankar och känslor som kommer desto mindre problematiska blir de. Det handlar inte om att du ska älta dem, utan snarare om att det är viktigt att våga erkänna och uppleva dem.

Får man visa sig svag?

Det finns en kultur inom idrotten som säger att du inte ska visa dig svag. Man får absolut göra det (och det är en styrka att våga vara svag). Det skapar en sund och bra miljö om man vågar visa sig svag inför sina träningskompisar och tränare (läs mer om sårbarhet här).

Samtidigt är till exempel kroppsspråket av stor betydelse när man presterar under träningar/tävlingar (både för sig själv och medspelare samt inför motståndare). Något som är viktigt att lyfta är att det är möjligt att använda sig av ett positivt och kraftfullt kroppsspråk även om du känner dig sårbar. Det är något man kan bli bättre på genom träning.

Tips:

  • Skriv ner dina tankar och känslor efter träning och tävling. Det är ett bra sätt om du vill lära dig identifiera vad du faktiskt tänker och känner.
  • Prata med dina kompisar om hur du tänker och känner. Våga dela med dig.
  • Som tränare eller ledare kan du avsätta tid för gruppen då de ska arbeta med att själva reflektera över hur de kände, tänkte och agerade i samband med träningen/matchen.

Ishockeyspelaren Jacob Tenemyr skriver väldigt bra ien krönika om hans upplevelser när han tillät sig själv vara svag för första gången. Han berättar också att det är det starkaste och modigaste han har gjort (läs krönikan här).

Mer närvarande i vardagen

För att utvecklas och prestera så bra som möjligt är det viktigt att hela tiden arbeta med att vara närvarande när du tränar och tävlar. Att du är närvarande när du slår din forehand, passar din lagkompis, skjuter pilen, springer i sista kurvan och slår putten.

Om man vill bli bra på att vara närvarande i nuet krävs träning och det är faktiskt möjligt och bra att träna på det under i stort sett alla dygnets vakna timmar. Den träningen är också alltid värdefull, både i nuet och långsiktigt.

Träna på att vara närvarande under träningar och tävlingar. Arbeta med att vara närvarande i övningen och fokusera på det du ska göra, det som är viktigt just i stunden. I pauserna är det bra att utvärdera insatsen och sedan vara närvarande när du dricker eller pratar med dina träningskompisar.

Tankarna kan fara iväg under både träningar och tävlingar, till exempel på ett svårt prov, tufft möte på jobbet, bråk med sin partner, att man måste vinna eller vad som händer om man presterar dåligt på tävlingen. Det ger inget att fundera på detta under tävlingen, utan det bästa man kan göra är att släppa det och fokusera på det som hjälper en prestera.

Var närvarande när du läser läxorna eller gör en arbetsuppgift. Bestäm hur länge du ska sitta med läxorna och träna på att verkligen vara där. Släpp andra saker. Du kommer att lära dig mer, läxorna kommer att gå snabbare att göra klart och den mentala träningen kommer hjälpa dig när du vill vara närvarande under nästa träningen/tävling.

På samma sätt som att det är viktigt att vara närvarande under träningar och tävlingar är det viktigt för återhämtningen att du är närvarande i aktiviteter som inte har med din idrott, skola eller jobb att göra. När du har tränat och pluggat klart för dagen hjälper det inte att fundera på varför inte din backhand funkade idag eller hur svårt provet kommer att vara imorgon. Det bästa du kan göra både för din idrott och ditt skolarbete är att släppa dessa tankar och istället fokusera något meningsfullt (till exempel samtalet med familjen vid middagsbordet, en bra bok, djuren och naturen när du promenerar i skogen, friheten när du cyklar eller glädjen när du pratar med farmor i telefon).

Du kan även med fördel träna på att vara närvarande när du är med kompisar. Det är klart att man kan kolla runt på telefonerna ibland men mycket av tiden med kompisarna skulle bli mer meningsfull om du är helt närvarande i ert möte. Att du är närvarande när ni pratar, att du är uppmärksam och verkligen lyssnar. Det blir roligare och mer givande för dina kompisar och det blir bättre för dig.

Det är viktigt att komma ihåg att hjärnan är uppbyggd för att tänka och förutse eventuella faror, så tankarna kommer att fara iväg då och då. Om du är medveten om det, kan acceptera det och arbetar med att fokusera på det som är viktigast för dig här och nu, så kommer du bli mer närvarande i vardagen.

Om det inte gäller liv och död så släpp det!

Det är inte ovanligt att idrottare under tävlingar börjar tänka på saker som inte är relevanta för tävlingen (alltså under själva tävlingsmomentet). Det kan till exempel handla om att de stör sig på hur deras tränare eller föräldrar agerar på läktaren eller att de försöker lösa problem i en relation eller arbetsuppgifter/läxor.

Det ger dock inget att fundera på dessa saker under tävlingar. Man löser inte problemen i relationen, man blir inte bättre på historieläxan och deklarationen blir inte gjord under tävlingen.

Ibland dyker en tanke upp (till exempel på en relation) och det kan kännas viktigt att fundera på det och komma till en slutsats. Det kan då vara svårt att släppa det och ibland kan idrottaren till och med bli osäker på om hen ska släppa det eller om det faktiskt finns något värde att gå in i det och tänka färdigt tankarna.

Om du blir osäker på om du ska släppa det eller inte det så finns det en bra tumregel att använda. Om det gäller liv och död så strunta i tävlingen och agera på det (förutsatt att du kan påverka situationen med ditt agerande). Annars så släpp taget om det, öppna inte dörren till tanken, och fokusera på det du ska göra i tävlingen.

Att få perspektiv på sina tankar och känslor

En av våra kollegor spelar badminton. Han älskar det men vågar aldrig utmana sig själv. Han har spelat på samma sätt sen han började spela. Hans svaghet? Backhand. Han undviker att använda hans backhand så långt som möjligt och vill heller inte träna på det. Han tycker nämligen att det är tråkigt.

Efter lite diskussion har han gett med sig och inser att han borde utmana sig själv mer när det gäller hans backhand och ju mer vi pratar om det desto tydligare blir det för honom. Han ser även fler negativa konsekvenser som detta undvikande har fört med sig. På senare tid har det till och med lett till att han struntat att gå ner och spela överhuvudtaget.

Idrottare vi har arbetat med ett tag berättar ofta att de har fått större perspektiv på saker och ting. De kan se på sina tankar och känslor på ett annat sätt. Även en ökad förståelse för hur dessa tankar och känslor påverkar deras agerande.

Exempel på situationer som blir tydligare:

  • att du alltid ställer sig sist i ledet inför kommande övningar.
  • att du ofta har svårt med humöret fredagsträningarna, då du är trött efter en vecka i skolan.
  • att du upplever mer oro och negativa tankar när föräldrarna kollar på tävlingen/matchen.
  • att du mår bra och hanterar stressen bättre direkt efter en längre ledighet.

Det kan ta tid att få perspektiv på sina tankar och känslor. Låt det ta tid och utgå från att du själv alltid försöker göra saker så bra som möjligt.

Svårt att hantera tankar och känslor inom idrotten

Hur många inom idrotten tror du behöver bli bättre på att hantera sina tankar och känslor? Kanske 20, 50 eller 70 %?

Vi tror att alla behöver bli bättre.

Hur många idrottare behöver bli bättre på det mentala då? 5, 40 eller 80 %?

Vi tror att alla gynnas av att bli bättre.

Hur bra är idrottare idag på det mentala? Många behöver nog bli bättre på det men vi tror också att många är bättre på det än de själva kanske tror. Det är svårt att hantera sina tankar och känslor, det är viktigt att förstå. Vi (Mikael och Fredrik) behöver också bli bättre på det mentala och på att hantera oss själva. Vi lär oss dagligen, både från sådant vi gör bra och sådant vi misslyckas med.

Det mentala är inget bestämt och fast, det är inte så att man antingen är bra eller dålig. Vissa delar gällande det mentala hanterar man sämre och andra bättre. Det är inte så att man alltid kommer ha det tufft bara för att man har det nu. Om du har som mål att klara 80 kg i en frivändning så är det tydligt när du når målet. Men att bli bättre på det mentala, när är man det? Hur vet man om man blir det? Det kan kännas svårare och mer komplicerat att ha koll på det, men det går. Vi kommer skriva mer om detta i ett framtida blogginlägg.

Antalet artiklar i dagstidningar där idrottare berättar hur de har utvecklat sin mentala förmåga ökar i antal. Exempel på delar idrottar uppger att de har utvecklat är:
– Tålamod
– Hantera misstag
– Hantera nervositet
– Fokusera på rätt saker

De flesta av dessa idrottare vi läser om är äldre idrottare. De har genom erfarenhet och livet lärt sig hantera sig själva bättre. Frågan blir då om man måste vänta till man har blivit en erfaren idrottare för att kunna hantera det mentala på ett bra sätt.

Nej, det är någonting du som idrottare kan träna på redan i tidig ålder. En konkret övning är att du efter varje träningspass och tävling reflekterar över din prestation. Vad gjorde du bra? Vad gjorde du mindre bra? Det hjälper dig att lära känna dig själv samt förstå vad du behöver utveckla och hur.

Hantera tankar och känslor

En hel del beteenden genomför vi för att undvika någonting obehagligt. Till exempel att vi väljer att stanna hemma istället för att gå ut om det ösregnar. I vissa fall kan det vara bra att undvika obehagliga saker. Men vad händer om du slutar spela på ett visst sätt för att undvika att misslyckas? Eller om du väljer den enkla vägen för att den andra innehåller mer känslor av motstånd? Till exempel att du inom simning väljer att bara köra distans fast du vet att du borde träna vändningar. Rutiner innan tävlingar är generellt sätt bra, men vissa idrottare skapar väldigt många rutiner som faktiskt tar mer energi än vad de ger. Här gäller det att vara kritisk mot de rutiner man själv inför så att de faktiskt hjälper en och främjar prestationen.

Vi tror att du som idrottare, tränare eller aktiv i en förening arbetar mer med det mentala än ni kanske tänker på. Problematisera inte området mer än vad som behövs och ta hjälp av oss experter så skapar vi tillsammans ett fint klimat inom Idrottssverige!