Bli kompis med dina känslor

Försöker du fly från dina känslor? Vart ska du fly då? Är det möjligt? 
Vad händer om du trycker bort dem och försöker undvika dem? 

Inom idrotten skapas många känslor, som glädje, oro, nervositet, lycka, förväntan, ledsamhet och frustration. Det är fantastiskt och något som gör idrotten så härlig. Men det innebär också att det kommer vara väldigt krävande att idrotta, ibland mer och ibland mindre.  

En av de viktigaste frågorna du kan reflektera över inom idrotten är hur du förhåller dig till dina känslor. Får de finnas där för dig? Tillåter du dig själv att vara besviken? Tillåter du dig själv att vara glad? Hur bra är du på att vara kvar i de känslor du upplever?

Många idrottare vi pratar med försöker kontrollera sina känslor, genom att agera på olika sätt försöker de skapa vissa känslolägen. Ibland fungerar det och självklart ska du sträva efter att må bra i din idrott. Ibland kan det dock bli kontraproduktivt att försöka känna vissa känslor. Något som är effektivt är att arbeta med att vara ok med de känslor du upplever och att prestera som möjligt med de känslorna.  

Även om det kan låta konstigt är det bra att bli kompis med dina känslor, lära känna dem. Sen behöver inte alla vara din bästa kompis utan kanske en nära bekant. Arbeta med att låta känslorna komma och lär känna dem istället för att skjuta bort dem.

Hur upplever du olika känslor? Kan du genomföra din idrott med de känslorna? Vilka känslor är jobbigast att känna? Hur kan du bli mer ok med de känslorna? Kan du bli kompis med de känslorna också?


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash 

Bryt negativa tankebanor

Vi tänker alla negativa tankar då och då, vare sig vi vill eller inte, det är naturligt och det hjälper oss att undvika faror.

En ishockeyspelare vid namn Amira ska spela en match med hennes lag. Under uppvärmningen på isen ser hon spelarna i det andra laget och tänker ”Shit dom ser bra ut! Det här kommer att bli riktigt tufft!”

Tankarna i exemplet ovan kanske hjälper Amira att bli lite mer uppmärksam och spela lite enklare i början av matchen. Det kan också göra att hon inser att det gäller att satsa järnet, att det bästa sättet att vinna på är att våga (och lära), att ”go for it”.

”Å nej vad jag har blivit svag”. Den negativa tanken är kanske sann. Du har inte tränat på gymmet som planerat vilket har lett till att du inte är lika stark som du annars hade varit. Den insikten kan motivera dig till att ta tag i din fysträning och bli starkare.

Tankarna som nämns ovan är negativa tankar som vi kan använda för att lära oss eller ta tag i saker, bli konstruktiva. Ingenting blir dock bra av att vi fastnar i dem och ältar dem. Lär dig av dem och gå vidare.

Tankar som ”Jag är sämst”, eller ”Allting var verkligen skit idag” är hårdare och de är troligtvis inte heller sanna. Att vara sämst på allt är omöjligt och det beror verkligen på hur du definierar att vara sämst. Allt var nog inte heller skit idag, det fanns förmodligen många saker som var bra och som du gjorde bra.

Hur bryter man negativa tankebanor då? Nedan ger vi några exempel:

  • Gör något annat eller prata med någon, byt fysisk plats om möjligt.
  • Acceptera att du inte kan bli av med en känsla/eller tankar på samma sätt som du kan byta kläder. Visst, ibland byts känslor ut snabbt men ibland stannar de längre. Risken att de stannar längre ökar till och ofta om vi verkligen inte vill uppleva dem.
  • Prata med andra om hur du tänker, det är ofta ett bra sätt att få perspektiv på det du tänker och kan hjälpa dig inse att det inte är så farligt som du tror.
  • Analysera och skriv ner hur du brukar tänka i samband med träningar och tävlingar. Det hjälper dig att tidigare identifiera de negativa tankarna, och att du är på väg åt fel håll, och du kan då därmed lättare byta bana.

Du och vi kan påverka hur vi väljer att se på en tanke och vad vi väljer att göra. Väljer du att sitta kvar och tjura på rummet eller i ett hörn på badmintonanläggningen? Eller tar du dig ut från det, går ut från rummet eller hörnet, och fokuserar på rätt saker?

Inlägget handlar om hur man kan bryta negativa tankebanor inom idrotten. Därför passar det bra att inkludera en bild på en badmintonbana.
Foto av Jirayua Yaisamer på Unsplash

Spänd, avspänd, nervös eller den perfekta känslan?

DN publicerade i helgen en fin artikel om Susanna Kallur. Vilken häftig resa hon gör och vilken fighter hon är! I intervjun berättar Sanna (som hon kallas) att hon under sin tuffa tid har haft möjlighet att träna mentalt. Det hon har blivit bättre på är att fokusera på det positiva, det hon gör bra. Ett av citaten i artikeln är:

”Man kan påverka resultatet genom att lirka in sig själv i en optimal sinnesstämning före en tävling. Det är det jag tycker är allra roligast med att tävla. Det är inte alls lätt, men det är skitkul.”

Hon berättar att olika hjälpmedel såsom musik och självprat hjälper henne att hitta den optimala sinnesstämningen. Citatet ovan speglar en bild vi möter om den mentalt starka idrottaren. Att de är duktiga på att försätta sig själva i rätt läge, känsla eller tävlingsmode. Det är utmanade och svårt, ibland kanske inte ens möjligt att kontrollera och påverka sina känslor, sitt tillstånd, i den riktning man vill.

Det finns andra idrottare som har presterat bättre när de har slutat försöka kontrollera sina känslolägen innan tävling. Om du föreställer dig en idrottare inför tävling som inte hittar ”rätt” känsla, vad ska hen göra då? Vänta i omklädningsrummet till den rätt känslan kommer? Det skulle kunna bli väldigt stressande och destruktivt på många sätt. Risken med att försöka skapa optimala känslolägen är att du försöker kontrollera någonting som inte går att kontrollera. Nämligen det automatiska nervsystemet.

Vi människor är biologiskt betingade att reagera på faror. Till exempel en hotfull varg. De flesta av oss träffar inte på så många vargar till vardags. För oss kan istället tävlingar utgöra det hot som triggar oss. Det hotar ju kanske inte vårt liv lika mycket men det hindrar oss inte från att måla upp det som ett lika stort hot. Detta skapar känslor som inte går att kontrollera. Du kan hantera, kanske påverka, men inte kontrollera. När du som idrottare gör ett misstag i tävling eller match kommer det en känslomässig reaktion. För vissa är den starkare, för andra svagare men alla har den. Idrottare är olika bra att hantera den.

Som idrottare kan du bli bättre på att hantera situationer och genom rutiner ge dig själva de bästa förutsättningarna för att prestera. Det hjälper givetvis att lära känna dig själv, hur du reagerar och vad du behöver. Om du mår bra och blir glad av att lyssna på en viss typ av musik. Gör det! Det vi vill att du ska ta med dig är att trots detta, trots att du lyssnar på din favoritlåt, kan du uppleva känslor och tankar som du inte gillar.

friidrott träna tanken
Sanna verkar ha kommit långt i hennes kunskap om sig själv. Hittat vad hon behöver. Hon berättar att hennes dotter är med henne på träningsläger, det är någonting hon behöver för att fungera. Bra! Sanna berättar även i artikeln hur hon arbetar med kroppsspråket och hur hon genom självprat peppar sig själv inför tävling. Härligt!

Ytterligare en ingång är att du som idrottare minst sagt har mycket att stå i. Skola, arbete, barn, övriga relationer, med mera! Det tar energi att försöka kontrollera tankar och känslor. Är det värt att lägga den energin på det? Ett annat alternativ är kanske att acceptera tillståndet man befinner sig i och göra det bästa av situationen. Kanske istället lägga energin på att ta hand om familjen/vänner, förbättra taktiken, öva på tekniken, förbättra rörligheten eller köra styrka. Öva på att fokusera på det man ska fast man känner sig tight eller det inte känns bra i kroppen.

Värt att reflektera kring hur mycket tid du lägger på att kontrollera saker du inte kan kontrollera. Det vill säga anspänningsnivån eller olika känslolägen. Återigen, du kan däremot hantera dessa och ge dig själv så bra förutsättningar som möjligt.