Vad vill du veta mer om inom idrottspsykologi?

Det här är en blogg om idrottspsykologi. Det är ett väldigt brett ämne och jag försöker täcka av det så gott det går. Det är utmanande eftersom det är ett så brett ämne (innehåller till exempel mental träning, ledarskap, självkänsla och självmedkänsla). Jag vill dels täcka in många olika ämnen och dels gå djupt inom ämnena (brett och på detaljnivå samt teoretiskt och praktiskt). Jag har många blogginlägg planerade som jag arbetar med och som jag ska skriva (även inlägg av duktiga gästförfattare) så det kommer att komma blogginlägg om ämnen som jag inte har skrivit om tidigare.

Jag vill gärna höra dina tankar om vad du är intresserad av och vad du skulle vilja läsa mer om (eftersom det är dig jag skriver för). Därför ger jag i det här blogginlägget lite förslag på ämnen jag skulle kunna skriva mer om. Det finns självklart många fler delar och mängder av olika ämnen inom de jag tar upp i det här inlägget men jag tänker att det kan underlätta om jag ger förslag att välja mellan (du får jättegärna komma med önskemål om ämnen som jag inte har tagit upp nedan).

Ledarskap
– Olika teorier om ledarskap
– Transformativt ledarskap
– Hur kan man arbeta med instruktioner på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med feedback på ett bra sätt?
– Hur kan man arbeta med frågor på ett bra sätt?
– Hur kan jag integrera mental träning i den vanliga träningen?

Mental träning
– Vad är mental träning?
– Hur kan jag integrera den mentala träningen med min vanliga träning?
– Hur blir jag bra på mental träning?

Mentala föreställningar (visualisering)
– Vad är mentala föreställningar?
– PETTLEP
– Hur kan man använda sig av mentala föreställningar på bästa sätt?
– Föreställningsförmåga
– Layered Stimulus Response Training (LSRT)
– Mäta användning av mentala föreställningar
– Mäta mental föreställningsförmåga

Självprat (self-talk)
– Vad är självprat?
– Hur kan idrottare förbättra sitt självprat?
– Kritik mot verktyget självprat

Målsättningsarbete
– Vad ska jag tänka på när jag sätter mål?
– Hur kan jag se till att faktiskt genomföra det jag planerar?
– Hur ska jag följa upp arbetet på bästa sätt?

Motiverande samtal (MI)

Hantera tankar/känslor
– Nervositet
– Frustration
– Kognitiv omstrukturering
– Psykologisk flexibilitet
– Acceptans
– Medveten närvaro (eng. Mindfulness)

Självmedkänsla (eng. Self-compassion)

Rutiner 
– Innan träningar/tävlingar
– Under träningar/tävlingar (t.ex., under halvlek, periodpaus, mellan hopp, under sidbyten, innan slag, efter slag). 
– Efter träningar/tävlingar

Idrottspsykologi
– Vad är idrottspsykologi?
– Var kan jag studera idrottspsykologi i Sverige?
– Var kan jag studera idrottspsykologi utomlands?

Psykologisk trygghet

Resilience
– Resilience hos individer
– Resilience i organisationer, idrottsföreningar, idrottslag och grupper

Stress
– Vad är stress?
– Stresshantering

Återhämtning
– Vad är bra återhämtning?
– Hur mycket återhämtning behövs?

Forskning inom idrottspsykologi
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Tips gällande användning av kvantitativa metoder
– Information om olika mätinstrument inom idrottspsykologi, till exempel Behavioural Regulation in Exercise Questionnaire-2 (BREQ-2; Markand & Tobin, 2004).

Idrottspsykologisk rådgivning

Kognitiv beteendeterapi (KBT)
Beteendeaktivering

Acceptance Commitment Therapy (ACT)

Mental hälsa, psykisk ohälsa, kliniska diagnoser och funktionsnedsättningar
– Stigma kring psykisk ohälsa
– Stigma kring att söka hjälp
– Depression
– Utmattningsproblem
– Prestationsångest
– Ästörningar
– ADHD
– Perfektionism
– Social ångest

Problematik inom idrott
– Sexuella övergrepp

Moral inom idrotten

Aggression

Idrottsskador
– Minska risken att skadas
– Idrottsskador och stress
– Rehabilitering av idrottsskador

Motions- och träningspsykologi
– Hur kan vi få inaktiva individer att bli mer fysiskt aktiva?
– Hur kan vi få individer att fortsätta med deras träningsprogram?

Hälsopsykologi

Idrottspsykologi inom andra fält
– Näringslivet
– Kirurgi
– Militär och polis
– Tävlingskockar

Självförtroende
– Vad är självförtroende?
– Self-efficacy (situationsspecifikt självförtroende)
– Källor till self-efficacy
– Hur kan man förbättra sitt självförtroende?
– Varför är det viktigt att kunna prestera bra med låt självförtroende?

Självkänsla 
– Vad är självkänsla?
– Vad är skillnaden mellan självförtroende och självkänsla?

Identitet

Kroppsuppfattning och fysisk självuppfattning

Motivation
– Inre och yttre motivation
– Motivationsklimat
– Självbestämmande theorin (eng. Self-determination Theory; SDT)
– Achievement goal theory 

Idrottspsykologi inom olika idrotter
– Golf
– Innebandy
– Bordtennis
– Gymnastik
– Motorsport
Tennis
– Friidrott
– Fotboll
– Ishockey
– Alpin skidåkning

Gruppsykologi
– Utveckling av grupper
– Gruppdynamik
– Normer
– Roller
– Hur man kan förhindra rollkonflikter
– Olika socialpsykologiska fenomen (t.ex. social loafing) och hur man kan arbeta med dem
– Sammanhållning

Utveckla bättre idrottsmiljöer
– Hur man kan skapa mer inkluderande miljöer
– Hur man kan skapa mer normmedvetna idrottsmiljöer

Socialt stöd
– Olika typer av socialt stöd
– Olika teorier om socialt stöd
– Socialt stöd vid rehabilitering av idrottsskador
– Hur man kan stötta idrottare på ett bra sätt i olika situationer och under olika perioder under idrottarens karriär

Idrottsföräldrar
– Hur kan man stötta sitt barn på bästa sätt inom idrotten?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt innan tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt under tävlingar?
– Hur kan jag stötta mina barn på ett bra sätt efter tävlingar?
– Vad ska jag göra om mitt barn vill sluta?

Karriärövergångar och dubbla karriärer
– Övergången från junior till senior
– Karriäravslut

Vilka av ämnena ovan är du intresserad av när det gäller idrottspsykologi? Vad vill du att jag skriver mer om? Kom gärna med specifika förslag. Skriv gärna en kommentar nedan eller maila mig: fredrik@imaginethat.se

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Fredrik Weibull

Teambuilding

Teambuilding är en populär strategi för att optimera prestationer inom ett idrottslag och kan användas för att förbättra en rad olika saker inom grupper och lag, till exempel ledarskap och kommunikation. Vi har valt att plocka ut delar av artikeln ”Team Building in Sport: Linking Theory and Research to Practical Application” skriven av Paradis och Martin (2012).

I artikeln använder sig Paradis och Martin av följande definition av teambuilding: ”Teambuildning är en metod till att hjälpa en grupp a) förbättra dess effektivitet, b) tillfredsställa medlemmarnas behov, och förbättra arbetsförhållanden” (Paskevich, 1997, s 13; fritt översatt av redaktionen).

Paradis och Martin nämner att tränare ibland upplever att teambuilding är svårt att genomföra. De menar på att detta kan bero på att det är problematiskt att bestämma sig kring implementeringsprocessen eller att de inte tror på den tillräckligt mycket. Program kan appliceras antingen direkt (idrottspsykologiska rådgivaren arbetar med idrottarna) eller indirekt (idrottspsykologiska rådgivaren arbetar med tränaren som i sin tur implementerar programmet på idrottarna). Tränaren bör välja den strategi som hen känner sig mest bekväm med.

Vidare presenterar Paradis och Martin en modell för teambuildning som har tagits fram av Carron och kollegor (Carron & Spink, 1993; Carron, Spink, & Prapavessis, 1997). Det är en linjär modell och består av tre delar.

1) ”Inputs” (t.ex. hur laget urskiljer sig från andra lag och hur sammansvetsade de är)
2) ”Throughputs” (t.ex. samspel, kommunikation, samarbete, lagmål)
3) ”Outcomes” (t.ex. sammanhållning, prestation, kollektivt självförtroende).

Vidare i artikeln delger Paradis och Martin implikationer för att genomföra ett fyrstegsprogram i arbetet med teambuildning (Carron & Spink, 1993).

  1. Introduktionssteg
    – Introducera teambuildingprogrammet till deltagarna.
    – Ge en bakgrund till programmet och varför det är bra att arbeta med teambuilding.
  2. Teoretiskt steg
    – Här presenteras det teoretiska ramverket för programmet. Varje steg i den ovanstående modellen redovisas.
  3. Praktiskt steg
    – Under det här steget är idrottarna delaktiga i att utveckla strategier för teambuildingprogrammet. Detta gör att de att de känner mer sig      delaktigare och ökar chansen att de fortsätter med hela programmet.
  4. Interventionssteget
    – I detta steg implementeras programmet.

Senare i artikeln redogör Paradis och Martin för olika praktiska strategier som kan användas i arbetet med att forma en framgångsrik grupp. Vi kommenterar deras förslag utifrån vårt perspektiv.

—-

Deras tips: Intervju mellan tränare och idrottare. Tränarna skriver ned deras syn på idrottarnas roller i laget och idrottarna skriver ned deras syn på deras respektive roller. Detta följs av en diskussion.

Vår kommentar: Bra att skriva ned sina tankar. Tränaren och idrottaren skulle till och med kunna skicka underlaget till varandra innan de träffas för att diskutera det så de kommer väl förberedda till mötet.

Deras tips: Ge anonym feedback till lagkamrater. Varje lagkamrat skriver ”För att vi ska vara framgångsrika så måste spelare X göra …….. Efter detta diskuterar laget hur det som de har skrivit ned stämmer överens med hur de ser på det. Tränarna kan också baserat på detta bedöma hur nöjda idrottarna är med deras roller och hur väl de accepterar dem.

Vår kommentar: En viktig ingrediens för att skapa ett framgångsrikt team är feedback. Det är bra för alla att förbättra feedbackprocessen och det är en svår process att få igång i grupper. Det upplevs ibland en rädsla kopplat till att ge feedback och framförallt om den ska vara personlig och i ett direkt fysiskt samtal. Övningen de beskriver kan vara ett bra sätt att få igång feedbackarbetet i en grupp. Det kommer troligtvis vara enklare för idrottaren att ge anonym feedback först för att senare i processen utveckla arbetet.

Deras tips: En annan övning som är effektiv för att öka rollklarhet och rollacceptens är den ”Heta stolen”. Varje idrottare turas om med att säga vad idrottaren på den ”heta stolen” bidrar med till laget. Detta gör att spelarna i laget känner sig mer uppskattade. Idrottarna lär sig också vad som fungerar och vad de andra idrottarna i laget uppskattar att de gör.

Vår kommentar: Tuff övning! Vi har själva inte genomfört den övningen men blir inspirerade att testa något liknande. Vi tror det skulle vara väldigt bra för idrottare att sitta i mitten medan de andra i gruppen får tala fritt kring hur de tänker och känner, utan att de andra i grupper ger pikar eller kommenterar. Det är viktigt att övningen genomförs på ett respektfullt och bra sätt av alla inblandade.

Deras tips: För att förbättra gruppmiljön är ett alternativ att särskilja laget från andra grupper och lag. Till exempel genom accessoarer (t.ex. kläder), arbetsmiljö, och lagmotto. Det kan också vara bra att till exempel resa tillsammans till tävlingar och hitta på saker tillsammans utanför idrotten.

Vår kommentar: Att göra någonting helt annat än det gruppen vanligtvis gör är ett väldigt bra sätt för spelarna att lära känna varandra bättre. Helt plötsligt kan två idrottare som inte pratat tidigare hitta gemensamma intressen bara för att de vanliga ramarna är borta. Här gäller det att tränaren och gruppen vågar vila och bryta mönster och att det inte alltid görs när det går dåligt för laget utan även proaktivt under säsong.

Trevlig helg!
Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)