Teambuilding

Teambuilding är en populär strategi för att optimera prestationer inom ett idrottslag och kan användas för att förbättra en rad olika saker inom grupper och lag, till exempel ledarskap och kommunikation. Vi har valt att plocka ut delar av artikeln ”Team Building in Sport: Linking Theory and Research to Practical Application”  skriven av Paradis och Martin (2012, ni kan ladda ner artikeln här).

I artikeln använder sig Paradis och Martin av följande definition av teambuilding: ”Teambuildning är en metod till att hjälpa en grupp a) förbättra dess effektivitet, b) tillfredsställa medlemmarnas behov, och förbättra arbetsförhållanden”  (Paskevich, 1997, s 13; fritt översatt av redaktionen).

Paradis och Martin nämner att tränare ibland upplever att teambuilding är svårt att genomföra. De menar på att detta kan bero på att det är problematiskt att bestämma sig kring implementeringsprocessen eller att de inte tror på den tillräckligt mycket. Program kan appliceras antingen direkt (idrottspsykologiska rådgivaren arbetar med idrottarna) eller indirekt (idrottspsykologiska rådgivaren arbetar med tränaren som i sin tur implementerar programmet på idrottarna). Tränaren bör välja den strategi som hen känner sig mest bekväm med.

Vidare presenterar Paradis och Martin en modell för teambuildning som har tagits fram av Carron och kollegor (Carron & Spink, 1993; Carron, Spink, & Prapavessis, 1997).Det är en linjär modell och består av tre delar.

1) ”Inputs” (t.ex. hur laget urskiljer sig från andra lag och hur sammansvetsade de är)
2) ”Throughputs” (t.ex. samspel, kommunikation, samarbete, lagmål)
3) ”Outcomes” (t.ex. sammanhållning, prestation, kollektivt självförtroende).

Vidare i artikeln delger Paradis och Martin implikatoner för att genomföra ett fyrstegsprogram i arbetet med teambuildning (Carron & Spink, 1993).

  1. Introduktionssteg
    – Introducera teambuildingprogrammet till deltagarna.
    – Ge en bakgrund till programmet och varför det är bra att arbeta med teambuilding.
  2. Teoretiskt steg
    – Här presenteras det teoretiska ramverket för programmet. Varje steg i den ovanstående modellen redovisas.
  3. Praktiskt steg
    – Under det här steget är idrottarna delaktiga i att utveckla strategier för teambuildingprogrammet. Detta gör att de att de känner mer sig      delaktigare och ökar chansen att de fortsätter med hela programmet.
  4. Interventionssteget
    – I detta steg implementeras programmet.

Senare i artikeln redogör Paradis och Martin för olika praktiska strategier som kan användas i arbetet med att forma en framgångsrik grupp. Vi kommenterar deras förslag utifrån vårt perspektiv.

 

Deras tips: Intervju mellan tränare och idrottare. Tränarna skriver ned deras syn på idrottarnas roller i laget och idrottarna skriver ned deras syn på deras respektive roller. Detta följs av en diskussion.

Vår kommentar: Bra att skriva ned sina tankar. Tränaren och idrottaren skulle till och med kunna skicka underlaget till varandra innan de träffas för att diskutera det så de kommer väl förberedda till mötet.

 

Deras tips: Ge anonym feedback till lagkamrater. Varje lagkamrat skriver ”För att vi ska vara framgångsrika så måste spelare X göra …….. Efter detta diskuterar laget hur det som de har skrivit ned stämmer överens med hur de ser på det. Tränarna kan också baserat på detta bedöma hur nöjda idrottarna är med deras roller och hur väl de accepterar dem.

Vår kommentar: En viktig ingrediens för att skapa ett framgångsrikt team är feedback. Det är bra för alla att förbättra feedbackprocessen och det är en svår process att få igång i grupper. Det upplevs ibland en rädsla kopplat till att ge feedback och framförallt om den ska vara personlig och i ett direkt fysiskt samtal. Övningen de beskriver kan vara ett bra sätt att få igång feedbackarbetet i en grupp. Det kommer troligtvis vara enklare för idrottaren att ge anonym feedback först för att senare i processen utveckla arbetet.

 

Deras tips: En annan övning som är effektiv för att öka rollklarhet och rollacceptens är den ”Heta stolen”. Varje idrottare turas om med att säga vad idrottaren på den ”heta stolen” bidrar med till laget. Detta gör att spelarna i laget känner sig mer uppskattade. Idrottarna lär sig också vad som fungerar och vad de andra idrottarna i laget uppskattar att de gör.

Vår kommentar: Tuff övning! Vi har själva inte genomfört den övningen men blir inspierade att testa något liknande. Vi tror det skulle vara väldigt bra för idrottare att sitta i mitten medan de andra i gruppen får tala fritt kring hur de tänker och känner, utan att de andra i grupper ger pikar eller kommenterar. Det är viktigt att övningen genomförs på ett respektfullt och bra sätt av alla inblandade.

 

Deras tips: För att förbättra gruppmiljön är ett alternativ att särskilja laget från andra grupper och lag. Till exempel genom accessoarer (t.ex. kläder), arbetsmiljö, och lagmotto. Det kan också vara bra att till exempel resa tillsammans till tävlingar och hitta på saker tillsammans utanför idrotten.

Vår kommentar: Att göra någonting helt annat än det gruppen vanligtvis gör är ett väldigt bra sätt för spelarna att lära känna varandra bättre. Helt plötsligt kan två idrottare som inte pratat tidigare hitta gemensamma intressen bara för att de vanliga ramarna är borta. Här gäller det att tränaren och gruppen vågar vila och bryta mönster och att det inte alltid görs när det går dåligt för laget utan även proaktivt under säsong.

Trevlig helg!

 

 

Annonser

Visa känslor och åsikter i grupper!

Att avslöja sina inre hemligheter är inte det enklaste och man kanske inte alltid bör göra det heller. Men att vara öppen och dela med sig av sina åsikter, känslor och tankar är bra.

I en jämförelse mellan öppna och mindre öppna personer har forskning funnit att öppna personer är mer kompetenta, uppmärksamma och litar mer på andra (Johnson, 1981; ref. i Chen, & Rybak, 2004). Att vara öppen som person har även visat sig leda till ökad självmedvetenhet (Bach & Deutsh, 1970; ref. i Chen, & Rybak, 2004).

Vad vill vi säga med detta?

Jo vi vill koppla detta till arbetet med grupper och att det är viktigt att individerna i ett lag eller grupp är öppna mot varandra. För om kommunikationen i gruppen bara sker på en ytlig nivå kommer gruppen inte att interagera på ett lika bra sätt. Om alla spelare varken ger varandra konstruktiv kritik eller beröm skapas bara en yta. Genom att tränga igenom den ytan och ge feedback eller kritisera någon kommer klimatet i gruppen att ändras. Det kan göra att gruppens medlemmar lättare integrerar.

Ett exempel på en situation då det är bra att vara ärlig och berätta hur man känner är BK Råtorsk som har förlorat 10 matcher i rad. Det återstår 3 matcher och vinner laget dessa kommer de att klara kontraktet och stanna kvar i serien. När tränaren frågar hur laget mår, svarar de flesta att de inte tänker så mycket utan bara kör och är helt fokuserade på att klara detta kontrakt. Det finns inga andra alternativ.

I ett lagmöte säger Karl att han mår riktigt riktigt dåligt, han sover inte på nätterna och är orolig för hur det ska gå med laget, han känner även pressen från styrelsen. Detta uttalade blir som att dra ut en propp i ett vattenfyllt badkar. Känslor frigörs och laget har ett riktigt bra möte och rensar verkligen luften. Efter mötet mår Karl och flera andra bättre. Det kändes skönt att berätta hur de känner och det kändes skönt att höra hur de andra mådde. De fick också prata en del om hur man kan tänka och fick möjlighet att se det från flera perspektiv.

Det är vanligt att vi människor döljer oss under ytan och de ytterligheter som händer runt omkring oss. Istället för att ge vår personliga reflektion ställer vi gärna motfrågor, vi använder ordet ”man” eller ”vi” när vi beskriver vad vi själva känner eller så byter vi bara samtalsämne. Fint väder idag va?

En bra metod att använda är ett såkallat här och nu angreppsätt. Att spelarna beskriver känslorna just exakt nu. Inte hur de kände under förra matchen eller under gårdagen utan just exakt nu. Detta ger spelarna lite utrymme att fly till.

Vi vill tydligöra att känslor är någonting känsligt. Det är inte bara en dålig mening utan det stämmer. Vissa idrottare har väldigt svårt för att prata om sina känslor och det kan därför bli väldigt jobbigt för dem om de känner sig pressade. Det är därför viktigt att inte pressa dem för mycket.  Genom att göra det kan det få drastiska konsekvenser såsom att idrottaren slutar. Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi behöver utmanas for att växa.

Våga ta risker i gruppen, utmana gruppen! Det kommer att skapa energi.  Det kommer kanske vara jobbigt i början men resultatet kommer att bli bättre och det kommer att bli en härlig energi i gruppen.

Mvh/Redaktionen

Referens

Chen, M., & Rybak, C.J.  (2004).  Group leadership skills: Interpersonal process

in group counseling and therapy.  Belmont, CA: Brooks/Cole Publishing.