Höj värdet av andra roller

Inom lagidrotter premieras poänggörarna väldigt mycket, alltså de som gör mål och assister. Inom dessa idrotter är dock alla roller betydelsefulla. Tyvärr är det inte alltid som ledare och spelare är så bra på att visa det. Det är något som kan leda till att en del spelare inte känner sig uppskattade, inte acceptera deras roller och kanske vill ha andra roller i laget. 

Fundera på hur ni kan göra för att höja värdet av alla roller i ert lag, så att spelarna förstår värdet av dem. Det finns flera saker ni kan göra och många olika faktorer har betydelse. Nedan kommer jag att gå igenom lite av det ni kan göra. 

Visa att de olika rollerna är viktiga när du pratar med spelare, ledare, media och föräldrar
Hur pratar du om rollerna inför hela laget, delar av laget och med enskilda spelare? Det har betydelse hur du pratar om lagets olika roller och arbetsuppgifter. Reflektera gärna över hur du gör det. Lägger du lika stor vikt vid olika roller och arbetsuppgifter? Premierar du vissa över andra? Hur kan du uttrycka dig på ett annat sätt kring vissa roller för att höja värdet på dem?

Det har även betydelse hur du pratar om olika roller med andra ledare, media och föräldrar. Dels påverkar det deras syn på de olika rollerna och arbetsuppgifterna men det kan även vara så att spelare lyssnar när ni pratar eller får reda vad ni pratade om på indirekta sätt.

Positiv feedback
Hur bra är du, de andra ledarna och spelarna i laget på att ge positiv feedback till olika spelare för deras aktioner? Firar ni lika mycket när en försvarare ligger högt och stressar en anfallare till en felpassning som när en annan spelare i laget gör mål? Förmodligen inte. Och det är ju inte heller så konstigt. Däremot kan ni kanske öka mängden positiv feedback och beröm när spelarna gör olika aktioner (som är viktiga och kanske inte syns lika mycket) och prata om hur mycket man uppskattar jobbet som spelare i andra positioner lägger ner. Ta inte vissa spelare för givet.

Prova att byta roller ibland
Ett sätt att hjälpa spelarna att få en bättre förståelse för olika roller, hur utmanande de kan vara och deras betydelse är att låta spelarna byta roller ibland. 

Ge spelarna bra förutsättningar för att regelbundet prata med varandra
Prata om vikten av att lyfta och berömma varandra och ge spelarna förutsättningar att prata med de som de spelar mest tillsammans med (till exempel med spelarna i deras kedja i ishockey). I dessa samtal kan de prata om vilka aktioner de ska göra och hur de kan arbeta med att ge feedback till varandra. De kan även prata om hur de kan arbeta med korrigerande och positiv feedback för att hjälpa varandra. Lägg ett särskilt fokus på att de ska ge positiv feedback till varandra när de genomför önskade beteenden i olika situationer. Det kommer dels hjälpa dem att agera på ett bra sätt i olika situationer och dels att känna sig mer uppskattade i deras olika roller.

Genom att stimulera mer samtal mellan spelarna ökar chansen att de kan förtydliga och specificera vilka beteenden det handlar om och hur de ser ut, hur de kan avgöra om de gör dem eller inte samt hur de vill agera i olika situationer. Samtalen kommer även hjälpa spelarna att kommunicera på ett bättre sätt med varandra. De kan genomföra dessa samtal innan, under och efter träningar, övningar och matcher. Ju oftare de får möjlighet att prata ihop sig, diskutera, förbereda sig och utvärdera desto bättre.

Hur arbetar ni med att höja värdet av olika roller i ert lag? Dela gärna med er av era strategier i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Jeffrey F Lee på Unsplash

Träna på att ta emot feedback

Inom lagidrott är bra kommunikation en grundläggande och väldigt betydelsefull del. Det är även i många fall något som är svårt. Det blir inte heller lättare att kommunicera på ett bra sätt med flera andra individer samtidigt som man kämpar och tävlar mot ett annat lag. Eller när man under en match även är fysiskt slut, fylld med prestationsångest och bär på en massa press.

Många idrottslag behöver träna på att kommunicera mer än vad de gör i nuläget. Ofta blir det lite för tyst, både under träningar och tävlingar. Samtidigt är det många idrottare som skulle ha nytta av att bli bättre på att både ge och ta feedback. Men om vi vill att idrottarna ska prata mer med varandra är det närmast nödvändigt att det är ok att göra fel och ibland kommunicera på ett mindre bra sätt. Om man inte får säga fel saker är risken nog stor att man inte kommer att säga så mycket. Det är bra att arbeta med att bli bättre på att ge feedback och kommunicera men det behöver vara ok att det inte alltid blir rätt. Om man pratar om att man behöver kommunicera mer är det också viktigt att prata om vad det innebär och göra det så tydligt och konkret som möjligt.

Handbollsexempel
Serena har fått feedback att hon behöver kommunicera mer under träningar och matcher. Hon tar till sig av den feedbacken och bestämmer sig för att verkligen försöka bli bättre på det. Under en spelövning på nästa handbollsträning är hon mer aktiv i sin kommunikation. Hon peppar sina lagkamrater mer och ger dem mycket mer feedback, både korrigerande och positiv feedback. Om hon då får höra att det hon säger är dåligt eller om Lina blir arg för det hon sa så kanske hon slutar försöka kommunicera mer och blir tystare igen.


Det är klart att det kan bli negativa reaktioner när man ger feedback och det är viktigt att även kunna hantera det. Det är möjligt att medspelaren blir stressad och reagerar på feedbacken på ett negativt sätt. Men en viktig ingrediens när det gäller att öka kommunikationen och förbättra kommunikationen är att träna på att bli bättre på att ta emot feedback. Det kommer öka chansen att lagmedlemmarna börjar kommunicera mer med varandra.

Ett hjälpsamt perspektiv att ha när du ska ta emot feedback är att din tränare och dina lagkamrater nästan alltid vill att du ska lära dig och bli bättre. De ger dig feedback för att de vill dig väl, för att du ska prestera bättre och för att de vill att du ska utvecklas. Det perspektivet kan hjälpa dig att inte ta kritiken lika personligt.

Det är även bra att tänka på att det Ibland är svårt att ge feedback på ett juste sätt. I ett stressigt läge, när man är trött och krigar är det inte så konstigt om feedbacken på volleybollplanen eller basketplanen kommer ut på ett hårt eller klumpigt sätt. Även i andra sammanhang kan idrottare ge feedback till varandra på ett långt ifrån optimalt sätt. Många är inte medvetna om hur de säger saker eller hur det kan uppfattas. De kanske inte alls tänker på att de faktiskt uttryckte sig på ett mer problematiskt sätt. I andra fall kanske de ger feedback på ett hårdare sätt för att de av någon anledning inte tycker om dig så mycket eller stör sig på dig. Det är självklart en jobbig situation. Och det kanske är bra att försöka reda ut det eller hitta bättre sätt att fungera tillsammans på. Men när det gäller deras feedback så arbeta med att ta den sakligt för din skull. Du vill ju utvecklas och lära dig, så använd det du kan av deras feedback och släpp det andra. Du är där för din skull, du vill bli bättre för din skull. Använd dig av de resurser du har. Träna på att ta emot feedbacken på ett bra sätt, agera på ett sätt du kan stå för. Var den idrottare du vill vara, lyssna på feedbacken och agera juste själv.

Gillar du inte sättet som en tränare eller lagkamrat ger feedback på kan det vara bra att prata om det med vederbörande. Det är givande att arbeta med att bli bättre på att ta emot feedback men om en del lagkamrater eller tränare kan bli bättre på att ge feedback är det förmodligen bra att hjälpa dem med det. Det kan dock vara svårt att prata med vissa om det och en del idrottare kan självklart uppleva att det är utmanande att prata om sådana här saker med andra, att ge dem feedback gällande det. Men det kan verkligen vara värt att testa. Det kan även vara svårt att prata med tränaren om det. Det behöver dock inte vara en stor sak. Det är lätt att förstora upp det i onödan. På samma sätt som det är viktigt att de ska kunna ge feedback till dig är det ju av vikt att du ska kunna ge dem feedback gällande deras feedback och hjälpa dem att ge feedback på mer fördelaktigt sätt. Förhoppningsvis kan din lagkamrat eller tränare förstå att det även ligger i hens intresse att förbättra kommunikationen mellan er. Många vill nog veta hur de kan kommunicera med andra på ett ännu bättre sätt.

För att bli bättre på att ta emot feedback är det bra att aktivt träna på det. För att göra det, för att få till det, är det givande att påminna sig själv om det. Generellt sett är det fördelaktigt att ha en eller två saker du ska arbeta med under varje träning (det kan variera vad du väljer att arbeta med under olika träningar/övningar). Det är saker du har planerat att arbeta med och utveckla (t.ex., passa med den sämre foten eller arbeta med sitt fokus). En sådan sak skulle kunna vara att bli bättre på att ta emot feedback. Fundera på hur du skulle kunna träna på det. Bestäm sedan innan träningen att du ska jobba med detta under träningen. Påminn gärna dig själv innan varje övning och genomför korta utvärderingar efter övningar. Genomför även gärna en utvärderingen efter träningen. Kunde du ta emot feedbacken på ett bra sätt? Kunde du inte det? Vad hindrade dig? Vad hjälpte dig? Förstärk det du gör bra. Ge dig själv beröm för att du arbetar med det och anstränger dig. Det kan även vara hjälpsamt att berätta för en tränare/ledare att du arbetar med att bli bättre på att ta emot feedback och be dem att ge feedback till dig gällande detta.

Innebandyexempel 
Ali är generellt sett är bra på att ta emot feedback men han tycker att det är jobbigt att ta emot feedback från Kristoffer. Han brukar bli irriterad på Kristoffer när han ger feedback under spelövningar och han brukar visa det både verbalt och med hans kroppsspråk. Kristoffer brukar inte ge feedback på ett bra sätt (han är väldigt negativ, hård och nedlåtande) och det blir inte bättre av att Ali även störa sig på honom av andra anledningar. Han har dock även sidor som Ali gillar. Ali vill bli bättre på att ta emot feedback, även från Kristoffer och han reflekterar därför över vad Kristoffer brukar säga och hur han brukar säga det. Ali tänker på att Kristoffer faktiskt försöker få spelet att fungera och att de ska utvecklas. Han vill väl. Ali bestämmer sig för att vara mer öppen för Kristoffers feedback under nästa träning. Han ska arbeta med att se det som information som kan vara givande, ta till sig av informationen och använda det han kan. Ali har även som mål att en gång under träningen tacka Kristoffer för hans feedback. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Stötta och hjälp dina lagkamrater när det går dåligt

Det är underbart när allt flyter på och ditt lag presterar som bäst men som du vet så kan ett idrottslag inte alltid prestera på topp. Under vissa matcher/tävlingar presterar laget sämre (dessa prestationssvackor kan vara under några minuter/timmar eller flera veckor/månader).

Det går inte att undvika sämre perioder helt och hållet, de kommer förr eller senare. Det ni kan göra är att lära er att hantera dem på ett bättre sätt. Det i sin tur kan bidra till att det inte går lika dåligt under en sämre period som det annars skulle göra och att dessa perioder förekommer mer sällan. Om ni vet att ni är bra på att hantera sämre perioder kan ni fokusera på att göra det ni ska göra när det går bra. Ni behöver inte oroa er för att ni ska sluta prestera bra (eftersom ni vet att ni kan hantera det när ni gör det).

Det är viktigt med god kommunikation och att stötta och hjälpa sina lagkamrater. Det gäller att arbeta med det hela tiden men kanske allra viktigast när det går som sämst, för då är det inte lika naturligt för en del idrottare. Under sämre perioder fokuserar nämligen många idrottare på sig själva (och stör sig på att de presterar dåligt, gräver ned sig i varför och oroar sig för konsekvenserna av resultatet) eller så stör de sig på sina lagkamrater (till exempel blir irriterade när de gör misstag, när de hänger med huvudet eller inte kämpar tillräckligt).

Hur kan du stötta dina lagkamrater på bästa sätt både när det går bra och dåligt? Fundera på det och prata med dem om det. Det är jättebra att diskutera det regelbundet (innan, under och efter träningar/matcher). Ni kan diskutera det i hela laget och i olika lagdelar. Det är bra att kontinuerligt utvärdera vilka beteenden som är bra, om ni agerar på det sättet och hjälpa varandra bli ännu bättre på att stötta och hjälpa.

Här är några förslag från oss på vad du kan göra för att stötta dina lagkamrater när det går dåligt:

  • Föregå själv med gott exempel
  • Acceptera dina egna misstag
  • Gör ditt bästa med att göra det du ska
  • Agera med ett bra och positivt kroppsspråk (t.ex. upp med huvudet, sträck på dig) även om det känns dåligt
  • Om du spelar i en lagidrott så prata extra mycket med dina lagkamrater
  • Peppa dina lagkamrater
  • Ge en stödjande klapp på axel om någon misslyckas med något
  • Ge dina lagkamrater positiv feedback om de gör rätt beteenden

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Jefrey F Lin på Unsplash

Ibland kan det vara bra att vänta lite

Kan du hantera det själv?

Frustrerad på tränaren?

Besviken på dig själv?

Arg på päronen? 

Frustrerad på lagkamraten som inte gjorde sitt jobb?

Vänta! Måste du agera nu? Kan du rida ut de mest intensiva känslorna istället och se om du känner samma sak lite senare idag eller i morgon? Det är viktigt att ta upp saker med nära och kära och de som engagerar sig i din idrott. Men timingen har betydelse. Inte bara för mottagaren utan även för dig själv.

–       Kan du hantera det själv?

–       Kanske märker du att det inte är något som är bra att ta upp när känslorna har passerat

–       Hjälper det dina lagkamrater/din tränare/eller dina föräldrar att ta upp det?

–       Är det bra för er relation?

–       Är det bra för dig? 

–       Kanske kan du framföra det på ett bättre sätt när de intensiva känslorna har passerat?

–       Kanske är de andra mer mottagliga då? 

Vissa saker kan inte vänta. Ibland är det bättre att ta upp det direkt, annars kanske det inte tas upp. En del saker kan dock vänta och det blir ofta bättre om du väntar lite. Ofta är det bättre att ta upp det på ett bra sätt och av rätt anledningar. Ibland när allt har lugnat ner sig visar det sig att det är bättre att inte ta upp det alls. Då kommer du vara glad att du väntade lite.  

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Två öron och en mun

”Vi har två öron och en mun och det innebär att vi är byggda för att lyssna mer än vi pratar.”

Det ligger något i det påståendet och det är att vi borde lyssna mer än vi pratar. Det är en princip som är direkt överförbar till ledarskapet inom idrotten. Vi pratar generellt sett för mycket och våra egna fantastiska idéer tar ofta för stor plats. Vi behöver träna på att ge utrymme åt idrottarna genom att samarbeta med dem och tillsammans hitta de bästa lösningarna. Ja det tar tid, det kommer vara krävande och utmanande. Men effekten kommer vara värd det. Det är frestande och lätt att ta genvägen att själv fatta ett snabbt beslut och säga åt idrottaren hur hen ska göra (läs mer om det här: ”Var tyst istället så att idrottarna lär sig något”). Här och nu kanske det ger bättre resultat men på lång sikt kan det dock göra mer skada än nytta. 

Många idrottare är ovana att bli lyssnade på. Det innebär att vi behöver ge dem tid och möjlighet att träna på att tänka själva och att prata. Som är tränare är det viktigt att ha tålamod i denna process. Att vara tyst är också ett sätt att kommunicera på och vi ska inte fylla ut alla tystnader för då ger vi inte idrottarna chansen att reflektera och fylla dem med sina egna ord, frågor och berättelser. 

Prova att arbeta med detta redan under nästa träning. Testa att ha som mål att nästan helt och hållet arbeta med frågor, det går nog bättre än du tror. Hjälp idrottarna att komma fram till egna lösningar. 

Mikael och Fredrik (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto av David Tran på Unsplash

Stötta, hjälp och peppa dina lagkamrater när du spelar dåligt

I en lagidrott, till exempel handboll, fotboll och innebandy, är det viktigt att kommunicera mycket med varandra på planen. Kommunikation är en stor del av idrotten och genom att snacka mycket hjälper spelarna varandra att hantera utmaningar, utvecklas och att hantera framgång. Bra och frekvent kommunikation påverkar laget, spelarna och deras prestationer positivt.  

När det, under en period, går dåligt för en spelare ökar risken att hen blir tystare och istället riktar mer fokus på sig själv. Risken finns att spelaren fokuserar mycket på det som inte funkar, det som hen gör fel, hur andra kommer uppfatta hen, teknik, vad som händer om laget kommer förlora och på sina fysiologiska/psykologiska reaktioner (t.ex. ökad anspänning och höjd puls).  

Eftersom det finns en ökad risk att bli tystare när man spelar dåligt är det viktigt att jobba med att fortsätta med bra kommunikation efter sämre prestationer. Annars kan det leda till att ens prestationssvacka påverkar övriga lagmedlemmar mer negativt än vad den annars skulle göra. Det finns också en risk för att även lagmedlemmarna blir tystare eftersom man själv blir det. 

En annan bra anledning till att arbeta med att kommunicera bra med sina lagkamrater när man själv spelar dåligt är att man då inte fokuserar lika mycket på sig själv (t.ex. överanalyserar sin teknik eller ältar misstag) och man kan då prestera bättre genom att fokusera på det som hjälper en att prestera bra. 

Bra kommunikation (till exempel att man ger sina lagkamrater mycket positiv feedback när de agerar på ett bra sätt) kan göra att det känns som att man gör något bra, arbetar tillsammans med andra och att man stärker dem. Det kan även leda till att man får tillbaka mer pepp, stöttning och positiv feedback från ens lagkamrater och då skapas en positiv spiral. 

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Blogginlägget handlar om att det är bra att kommunicera mer med sina lagkamrater när man spelar dåligt. Inlägget fokuserar på lagsporter och innebandy är en stor lagsport i Sverige. Därför passar det bra att inkludera ett foto på innebandy.
Foto av Claudio Schwarz på Unsplash

Fråga din tränare om du inte förstår

Kämpa!

Du måste bli mer mentalt tuff!

Du måste förbättra ditt självförtroende.

Fokus!

Begreppen inom idrotten är många och det är ofta otydligt vad man faktiskt menar. Vad menar tränaren när hen säger fokus eller pratar om mental tuffhet?

För att du som idrottare ska utvecklas och bli så bra som du kan bli och framförallt ha det roligt på träningar och matcher är det viktigt att du vågar fråga när du inte förstår.

Alltid?

Det enkla svaret är ja. Sen kanske det inte är möjligt att prata om det just där och då (det kanske sker under pågående övning eller match). Ibland kanske tränaren inte heller vet exakt vad hen menar när hen säger kämpa eller fokus.

Utgå från att din tränare vill väl och hen vill att du ska förstå. Tillsammans kan ni hjälpa varandra kommunicera bättre och tydligare. Om du inte berättar när du inte förstår så kan det vara svårt för din tränare att veta det.

Hur är det för dig? Är din tränare otydlig ibland? Ber du din tränare förklara om du inte förstår? Är det jobbigt att fråga?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om vikten av att fråga sin tränare om man inte förstår hens instruktioner och feedback. Därför passar det bra med en bild på idrottare och tränare under en träning.
Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Vad betyder positiv feedback?

Man hör ofta att det är bra med positiv feedback. Men vad är positiv feedback för något egentligen?

Feedback är en återkoppling till idrottaren på något som hen har genomfört, ett tekniskt moment, en prestation, övning, träning eller tävling. Feedbacken syftar till att hjälpa idrottaren utvecklas och prestera bättre.

Exempel
Efter en bordtennismatch säger Frankas tränare att hon spelade otroligt bra i viktiga lägen. Han berömmer henne för att hon genomförde sina rutiner på ett bra sätt, hade bra fokus och spelade aggressivt.

Det finns olika typer av feedback, man brukar prata om positiv och korrigerande feedback. Korrigerande feedback innebär att tränaren försöker hjälpa idrottaren att korrigera och förbättra något. Tränaren berättar för idrottaren vad hen gjorde fel och/eller hur hen ska göra det bättre.

Exempel på korrigerande feedback

  • Ta löpningen tidigare
  • Passa i djupled istället
  • Arbeta mer aktivt med fötterna
  • Vänta tills du får rätt läge nästa gång

Positiv feedback kan vara verbal (att man ger feedback med ord) och icke-verbal (att man ger feedback med sitt kroppsspråk). Exempel på positiv feedback som är icke-verbal är när en tränare eller lagkamrat:

  • Applåderar
  • Ger tummen upp
  • Ser glad ut
  • Knyter näven

Nedan följer några exempel på verbal positiv feedback.

Höjdhopp
Efter ett hopp på träningen säger Alicias tränare att hon gjorde en jättebra kurva och att hon hade en bra fotisättning vid upphoppet.

Fotboll
I halvlek under en fotbollsmatch berömmer tjejernas tränare dem för att de hela tiden pratade med varandra, hjälpte varandra och sprang mycket.

Tennis
Efter en serve på träningen säger tränaren till Arne att han fick till en bra höjd på uppkastet.

Ishockey
Efter hockeymatchen ger tränaren beröm till målvakten för att hon gjorde en riktigt bra insats med många bra räddningar. Hon fortsätter sedan berömma målvakten för att hon läste spelet väl och kommunicerade bra med backarna.

Positiv feedback kan öka idrottarens självförtroende och motivation. Det ökar även chansen att idrottaren (som tar emot feedbacken) oftare kommer att agera på önskat sätt i framtiden.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash 

Hur kan jag få spelarna att snacka mer?

Många idrottslag behöver öka kommunikationen mellan deras spelare under både träningar och tävlingar. Nedan följer några tips på vad ni kan göra för att era spelare ska börja prata mer med varandra.

Berätta om vikten av att kommunicera mycket. Visa filmklipp från matcher med idrottslag som pratar mycket med varandra. Om ni har möjlighet så bjud in en duktig spelare som gruppen ser upp till som kan komma förbi och berätta om hur viktigt det är med kommunikation.

Ge beröm till spelarna när de pratar mycket med varandra: ”Nu pratar ni riktigt bra med varandra!”, ”Bra att ni ger varandra så mycket positiv feedback nu”, Riktigt bra att du hjälpte Stina där Alicia!”. Om de spelar dåligt under en halvlek eller period men pratar mycket med varandra så välj ibland att inte kommentera det de gör dåligt eller mindre bra. Fokusera istället enbart på hur bra det är att de kommunicerar så bra med varandra. Berätta konkret vad de gör bra i deras kommunikation så att de förstår vad som är bra och därmed kan fortsätta med det.

Berätta för spelarna att de ska berömma sina lagkamrater när de märker att de kommunicerar mycket och bra. Att de ska ge sina lagkamrater positiv feedback och visa uppskattning för dem när de pratar, hjälper och stöttar dem.

Se till att fokusera på kommunikationen under minst en övning under varje träning. Det kan vara en vanlig övning eller en matchspelsövning och fokus ska ligga på kommunikationen. Innan ni påbörjar övningen så diskutera hur spelarna ska kommunicera med varandra (t.ex. vad som kan vara bra att säga i olika situationer). Ge feedback på deras kommunikation under övningen och efter övningen. När gjorde de det bra? Vad gjorde de bra? Fråga hur de upplevde de det.

Prova att genomföra en vanlig övning som ni brukar köra. Denna gång ska ni dock be dem att vara knäpptysta under genomförandet. Kör övningen igen och denna gång ska de prata mycket med varandra och hjälpa varandra så mycket som möjligt. Låt spelarna diskutera hur de upplevde skillnaderna.

Se om du kan filma övningar/matchmoment när de inte pratar så mycket med varandra och visa hur tyst det kan vara ibland. Jämför gärna med ett tillfälle då de kommunicerar med varandra på ett bra sätt.

Genomför övningar med fokus på kommunikation och instruera dem att överdriva kommunikationen. Få dem att prata hela tiden och mycket mer än vad de tror att de ska göra. Det kan hjälpa dem att bättre höra skillnad på när de pratar lite och när de kommunicerar bra med varandra. Att överdriva kommunikationen kan också vara bra sätt att få dem att komma över barriären att faktiskt börja kommunicera mer. Det kan vara svårt att komma igång och prata ordentligt om man inte brukar göra det. Det kan kännas konstigt och nästan vara pinsamt om man själv försöker prata och ropa mycket mer än tidigare samtidigt som de andra i laget inte gör det.

Arbeta med att vara så tydlig som möjligt i arbetet med kommunikation och ansträng dig med att följa upp och vara kontinuerlig i ditt arbete.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Perry Grone på Unsplash

Ha en bra dialog med din tränare

Din tränare vill med största sannolikhet ditt bästa, att du ska må bra, utvecklas och prestera bra. Det är dock inte lätt att vara tränare och det kan vara utmanande för hen att veta vad som är bäst för dig (mycket är individuellt och hen är inte tankeläsare). Därför är det viktigt att du hjälper din tränare att hjälpa dig genom att prata med hen. Ni kommer inte att tycka lika i alla frågor (vilket är bra) men det är viktigt att ha en kontinuerlig och bra dialog.

  • Säg till om det är något du inte tycker är bra. Berätta hur du skulle vilja att hen gjorde istället eller arbeta med att komma fram till det tillsammans. Om det är något ni är oense om så diskutera det, kompromissa kanske, hitta eventuellt andra alternativ och modifiera. Det viktigaste är att ni pratar om det.
  • Tala om vad som är bra. När hen gör saker som hjälper dig och beter sig på sätt som du uppskattar så berätta det för hen. Ge positiv feedback till din tränare, det kommer att öka sannolikheten för ett ännu bättre samarbete.
  • Träna på att prata med din tränare. Kommunikation är inte lätt, risken för missförstånd är stor och det är svårt att prata om och förklara vissa saker. Bästa sättet att förbättra kommunikationen på är att prata mycket och ofta.
  • Arbeta aktivt med att förbättra er kommunikation. Ha regelbundna avstämningar (en gång i månaden eller kvartalet) då ni diskuterar er kommunikation (vad som kan bli bättre och hur, samt vad som fungerar bra).
  • Skapa rutiner för avstämningar och samtal. Många gånger är det tight om tid och tränaren vill diskutera men är stressad. Därför är det viktigt att ni kontinuerligt över säsongen planerar in avstämningar.
  • På samma sätt som motivation är viktigt för dig är det viktigt för din tränare. Att ha en starkt inre motiverad tränare är mycket bättre än att ha en omotiverad tränare. Här spelar du och ditt agerande stor roll. Visa uppskattning för det arbete hen lägger ned på dig och din utveckling. Visa att du bryr dig om tränaren som människa och inte bara tränare (fråga till exempel din tränare vad hen gjorde i helgen, om hens familj och hur hen hade det under jul/nyår). Förstärk det din tränare gör bra och tänk på att ha en bra attityd och energi när du kommer till träningen. Hjälp din tränare skapa ett bra motivationsklimat på träningar och tävlingar.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)