Tre saker som är bra att tänka på när idrottare arbetar med mental träning

Det kräver träning
Som man hör på namnet (mental träning) krävs det träning om man vill arbeta mentalt. Det innebär att man behöver arbeta med det regelbundet och över tid. Ibland är det jobbigt och svårt att arbeta med det mentala. En del saker är enkla men i många fall är det träningen som är jobbig som ger resultat. Att till exempel arbeta med att vara ok med nervositeten, att den får finnas där samtidigt som man förbereder sig inför tävlingen kan vara jättejobbigt (men viktigt och bra) och det är därför många istället försöker undvika den och bli av med den. 

Det kan ta tid
En del saker tar tid att förändra och det är viktigt att förstå och acceptera det. Om idrottaren lär sig acceptera det kommer det förmodligen öka chansen att hen fortsätter med sin mentala träning på rätt sätt under tillräckligt lång tid. Det kommer förmodligen även leda till mindre frustration och bättre utveckling.  

En del saker är svårare att påverka än andra
Det är bra att ha en förståelse för vad man kan påverka (och hur mycket man kan påverka det) och vad man inte kan påverka. När något är svårt att påverka är det ofta bättre att arbeta med att förändra sitt förhållningssätt inför det. 

När det gäller mental träning är det även bra att reflektera över vilka tekniker och strategier som är bäst att använda sig av olika tillfällen. Det är bra att fundera över varför man till exempel använder den specifika tekniken och om det är rätt teknik att använda i den specifika situationen. Det är kanske en teknik som du tycker om att använda och ofta upplever som väldigt effektiv. Men bara för att du tycker om den och upplever den som effektiv i många olika situationer betyder det inte att den alltid kommer att vara effektiv.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

———————————————————–

Du kan läsa mer om mental träning här.

Foto av August Phlieger på Unsplash

Ta plats och säg ifrån!

Du känner dig själv, dina känslor och din kropp bäst. Därför är det viktigt att du kan säga ifrån och uttrycka hur du vill ha det. Det är ditt liv och ditt idrottande det handlar om, det är du som ska tävla och genomföra träningspassen (sätta 4-metersputten när massor av förväntansfulla åskådare tittar på, kämpa allt du har upp för backen med en nästintill outhärdlig mjölksyra, simma längd efter längd i bassängen strax efter 6 på morgonen). Du ska idrotta för din skull, inte för någon annan.

Inom idrotten är det vanligt att man som idrottare, till viss del eller i vissa fall nästan helt och hållet, lämnar över bestämmanderätten till tränare och/eller föräldrar. Om det är fallet när det gäller dig är det viktigt att du tar tag i situationen och börjar säga ifrån och sätta gränser. Du har alltid rätt till din åsikt, det kommer finnas de som inte håller med men du bör få uttrycka vad du känner och tycker. Vi säger inte att du alltid ska säga ifrån, det är bra att välja sina strider. Det är en stor skillnad mellan att aktivt välja att inte agera och att tystas på grund av rädslor.

Ibland blir idrottsmiljöer låsta, till exempel att det är tränaren som bestämmer och att det hen säger är lag. Det är på många sätt bra och nödvändigt att tränaren bestämmer då en grupp behöver en tydlig ledare, men det innebär inte att du alltid håller med tränaren. När det gäller tränaren så är det bra om hen arbetar med att ge ett ökat ansvar till idrottarna och att hen även inkluderar dem i beslut. I vissa fall är det bättre att idrottaren bestämmer.

Vi träffar ibland idrottare som upplever att de har tappat bort vad de själva vill, de har över tid vant sig vid att inte lyssna på sig själva och att hela tiden göra som någon annan vill. Dessa individer upplever ofta att idrotten inte är lika rolig som den skulle kunna vara och risken är då stor att de underpresterar.

Exempel (Ishockey)
Jenny spelar ishockey och hon upplever att hennes träningsupplägg inte är hållbart. Hon har ett krävande arbete utanför idrotten och kör på hårt på gymmet och ute på isen. En del av henne tänker ”det är bara att köra på”, ” sluta gnäll”. Det andra delen vill prata med tränaren och berätta hur hon känner och att detta upplägg inte fungerar för henne över tid.

Hon är orolig för att hennes träningsupplägg ska öka risken för en skada och att det kommer innebära ett längre uppehåll. Hon pratar därför med tränaren och de har ett bra samtal. Tillsammans med fystränaren ändrar tränaren och Jenny på upplägget. De bestämmer att de ska stämma av veckovis och då utvärdera hur det går. 

Tränaren tycker Jenny är en viktig spelare och hade inte förstått hur krävande hennes arbete var för henne. Tillsammans hittade de en väg framåt. Jenny var delaktig i upplägget och känner nu en ökad kontroll över hennes situation.

Exempel (Gymnastik)
Aida tävlar i gymnastik och har väldigt mycket i skolan just nu. Hon berättar för sina föräldrar att hon inte vet hur hon ska få ihop de kommande veckorna. Tillsammans sätter de sig ner och gör en hållbar planering över den närmsta tiden. De stämmer sedan av med tränare och lärare som förstår och tillsammans hittar de ett bra upplägg. Aida tycker det känns väldigt skönt att bli lyssnad på. 

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Inlägget handlar om idrottspsykologi och vi tar upp två exempel på idrottande kvinnor. I ett exempel skriver vi om ett case med en ishockeyspelare som bland annat tränar hårt på gymmet. Därför är det passande med en bild på en kvinna som tränar på gymmet.
Foto av Hipcravo på Unsplash

Lägg fokus på det du kan kontrollera

Vad kan du kontrollera till 100 %. Vad ligger helt inom din kontroll?

  • Hur hårt du kämpar under träningen
  • Vilken träning du väljer att bedriva
  • Vilka återhämtningsstrategier du väljer
  • Vilka du väljer att följa i sociala medier
  • Din planering av veckan

Vi träffar många som lägger för mycket fokus på det som ligger utanför deras kontroll. Till exempel hur föräldrarna agerar, vilka läxor hen får i skolan eller dåliga arbetsuppgifter.

Det är viktigt bryta ner och ta fram det som du kan påverka till högre grad. Om det gäller tränaren kanske det handlar om att du behöver uttrycka dina åsikter till hen för att möjligen få till en förändring, du kan inte bestämma hur tränaren ska agera men du kan uttrycka dina åsikter. Om du är stressad och generellt får för lite sömn kanske du behöver ändra dina rutiner vid sänggående, eller få in mer återhämtning under veckorna.

Vi förstår att vissa saker kan upplevas som att de är utom din kontroll, men det är viktigt att försöka bryta ner det till någonting du kan kontrollera. Ofta handlar det mer om ett perspektivskifte, att arbeta med acceptans och välja hur vill agera i situationer. För även om det kanske inte alltid känns så, är det du som styr ditt liv och det är du som gör dina val. Sen kan omständigheterna upplevas som att de tvingar dig att fatta vissa beslut, men det är alltid du som gör beslutet, krävande men också väldigt roligt och utmanande!

Så lägg inte ifrån dig ansvaret för din utveckling, ta tag i den och fokusera ännu mer på det som ligger inom din kontroll.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)