Höj värdet av andra roller

Inom lagidrotter premieras poänggörarna väldigt mycket, alltså de som gör mål och assister. Inom dessa idrotter är dock alla roller betydelsefulla. Tyvärr är det inte alltid som ledare och spelare är så bra på att visa det. Det är något som kan leda till att en del spelare inte känner sig uppskattade, inte acceptera deras roller och kanske vill ha andra roller i laget. 

Fundera på hur ni kan göra för att höja värdet av alla roller i ert lag, så att spelarna förstår värdet av dem. Det finns flera saker ni kan göra och många olika faktorer har betydelse. Nedan kommer jag att gå igenom lite av det ni kan göra. 

Visa att de olika rollerna är viktiga när du pratar med spelare, ledare, media och föräldrar
Hur pratar du om rollerna inför hela laget, delar av laget och med enskilda spelare? Det har betydelse hur du pratar om lagets olika roller och arbetsuppgifter. Reflektera gärna över hur du gör det. Lägger du lika stor vikt vid olika roller och arbetsuppgifter? Premierar du vissa över andra? Hur kan du uttrycka dig på ett annat sätt kring vissa roller för att höja värdet på dem?

Det har även betydelse hur du pratar om olika roller med andra ledare, media och föräldrar. Dels påverkar det deras syn på de olika rollerna och arbetsuppgifterna men det kan även vara så att spelare lyssnar när ni pratar eller får reda vad ni pratade om på indirekta sätt.

Positiv feedback
Hur bra är du, de andra ledarna och spelarna i laget på att ge positiv feedback till olika spelare för deras aktioner? Firar ni lika mycket när en försvarare ligger högt och stressar en anfallare till en felpassning som när en annan spelare i laget gör mål? Förmodligen inte. Och det är ju inte heller så konstigt. Däremot kan ni kanske öka mängden positiv feedback och beröm när spelarna gör olika aktioner (som är viktiga och kanske inte syns lika mycket) och prata om hur mycket man uppskattar jobbet som spelare i andra positioner lägger ner. Ta inte vissa spelare för givet.

Prova att byta roller ibland
Ett sätt att hjälpa spelarna att få en bättre förståelse för olika roller, hur utmanande de kan vara och deras betydelse är att låta spelarna byta roller ibland. 

Ge spelarna bra förutsättningar för att regelbundet prata med varandra
Prata om vikten av att lyfta och berömma varandra och ge spelarna förutsättningar att prata med de som de spelar mest tillsammans med (till exempel med spelarna i deras kedja i ishockey). I dessa samtal kan de prata om vilka aktioner de ska göra och hur de kan arbeta med att ge feedback till varandra. De kan även prata om hur de kan arbeta med korrigerande och positiv feedback för att hjälpa varandra. Lägg ett särskilt fokus på att de ska ge positiv feedback till varandra när de genomför önskade beteenden i olika situationer. Det kommer dels hjälpa dem att agera på ett bra sätt i olika situationer och dels att känna sig mer uppskattade i deras olika roller.

Genom att stimulera mer samtal mellan spelarna ökar chansen att de kan förtydliga och specificera vilka beteenden det handlar om och hur de ser ut, hur de kan avgöra om de gör dem eller inte samt hur de vill agera i olika situationer. Samtalen kommer även hjälpa spelarna att kommunicera på ett bättre sätt med varandra. De kan genomföra dessa samtal innan, under och efter träningar, övningar och matcher. Ju oftare de får möjlighet att prata ihop sig, diskutera, förbereda sig och utvärdera desto bättre.

Hur arbetar ni med att höja värdet av olika roller i ert lag? Dela gärna med er av era strategier i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Jeffrey F Lee på Unsplash
Annons

Träna på att ta emot feedback

Inom lagidrott är bra kommunikation en grundläggande och väldigt betydelsefull del. Det är även i många fall något som är svårt. Det blir inte heller lättare att kommunicera på ett bra sätt med flera andra individer samtidigt som man kämpar och tävlar mot ett annat lag. Eller när man under en match även är fysiskt slut, fylld med prestationsångest och bär på en massa press.

Många idrottslag behöver träna på att kommunicera mer än vad de gör i nuläget. Ofta blir det lite för tyst, både under träningar och tävlingar. Samtidigt är det många idrottare som skulle ha nytta av att bli bättre på att både ge och ta feedback. Men om vi vill att idrottarna ska prata mer med varandra är det närmast nödvändigt att det är ok att göra fel och ibland kommunicera på ett mindre bra sätt. Om man inte får säga fel saker är risken nog stor att man inte kommer att säga så mycket. Det är bra att arbeta med att bli bättre på att ge feedback och kommunicera men det behöver vara ok att det inte alltid blir rätt. Om man pratar om att man behöver kommunicera mer är det också viktigt att prata om vad det innebär och göra det så tydligt och konkret som möjligt.

Handbollsexempel
Serena har fått feedback att hon behöver kommunicera mer under träningar och matcher. Hon tar till sig av den feedbacken och bestämmer sig för att verkligen försöka bli bättre på det. Under en spelövning på nästa handbollsträning är hon mer aktiv i sin kommunikation. Hon peppar sina lagkamrater mer och ger dem mycket mer feedback, både korrigerande och positiv feedback. Om hon då får höra att det hon säger är dåligt eller om Lina blir arg för det hon sa så kanske hon slutar försöka kommunicera mer och blir tystare igen.


Det är klart att det kan bli negativa reaktioner när man ger feedback och det är viktigt att även kunna hantera det. Det är möjligt att medspelaren blir stressad och reagerar på feedbacken på ett negativt sätt. Men en viktig ingrediens när det gäller att öka kommunikationen och förbättra kommunikationen är att träna på att bli bättre på att ta emot feedback. Det kommer öka chansen att lagmedlemmarna börjar kommunicera mer med varandra.

Ett hjälpsamt perspektiv att ha när du ska ta emot feedback är att din tränare och dina lagkamrater nästan alltid vill att du ska lära dig och bli bättre. De ger dig feedback för att de vill dig väl, för att du ska prestera bättre och för att de vill att du ska utvecklas. Det perspektivet kan hjälpa dig att inte ta kritiken lika personligt.

Det är även bra att tänka på att det Ibland är svårt att ge feedback på ett juste sätt. I ett stressigt läge, när man är trött och krigar är det inte så konstigt om feedbacken på volleybollplanen eller basketplanen kommer ut på ett hårt eller klumpigt sätt. Även i andra sammanhang kan idrottare ge feedback till varandra på ett långt ifrån optimalt sätt. Många är inte medvetna om hur de säger saker eller hur det kan uppfattas. De kanske inte alls tänker på att de faktiskt uttryckte sig på ett mer problematiskt sätt. I andra fall kanske de ger feedback på ett hårdare sätt för att de av någon anledning inte tycker om dig så mycket eller stör sig på dig. Det är självklart en jobbig situation. Och det kanske är bra att försöka reda ut det eller hitta bättre sätt att fungera tillsammans på. Men när det gäller deras feedback så arbeta med att ta den sakligt för din skull. Du vill ju utvecklas och lära dig, så använd det du kan av deras feedback och släpp det andra. Du är där för din skull, du vill bli bättre för din skull. Använd dig av de resurser du har. Träna på att ta emot feedbacken på ett bra sätt, agera på ett sätt du kan stå för. Var den idrottare du vill vara, lyssna på feedbacken och agera juste själv.

Gillar du inte sättet som en tränare eller lagkamrat ger feedback på kan det vara bra att prata om det med vederbörande. Det är givande att arbeta med att bli bättre på att ta emot feedback men om en del lagkamrater eller tränare kan bli bättre på att ge feedback är det förmodligen bra att hjälpa dem med det. Det kan dock vara svårt att prata med vissa om det och en del idrottare kan självklart uppleva att det är utmanande att prata om sådana här saker med andra, att ge dem feedback gällande det. Men det kan verkligen vara värt att testa. Det kan även vara svårt att prata med tränaren om det. Det behöver dock inte vara en stor sak. Det är lätt att förstora upp det i onödan. På samma sätt som det är viktigt att de ska kunna ge feedback till dig är det ju av vikt att du ska kunna ge dem feedback gällande deras feedback och hjälpa dem att ge feedback på mer fördelaktigt sätt. Förhoppningsvis kan din lagkamrat eller tränare förstå att det även ligger i hens intresse att förbättra kommunikationen mellan er. Många vill nog veta hur de kan kommunicera med andra på ett ännu bättre sätt.

För att bli bättre på att ta emot feedback är det bra att aktivt träna på det. För att göra det, för att få till det, är det givande att påminna sig själv om det. Generellt sett är det fördelaktigt att ha en eller två saker du ska arbeta med under varje träning (det kan variera vad du väljer att arbeta med under olika träningar/övningar). Det är saker du har planerat att arbeta med och utveckla (t.ex., passa med den sämre foten eller arbeta med sitt fokus). En sådan sak skulle kunna vara att bli bättre på att ta emot feedback. Fundera på hur du skulle kunna träna på det. Bestäm sedan innan träningen att du ska jobba med detta under träningen. Påminn gärna dig själv innan varje övning och genomför korta utvärderingar efter övningar. Genomför även gärna en utvärderingen efter träningen. Kunde du ta emot feedbacken på ett bra sätt? Kunde du inte det? Vad hindrade dig? Vad hjälpte dig? Förstärk det du gör bra. Ge dig själv beröm för att du arbetar med det och anstränger dig. Det kan även vara hjälpsamt att berätta för en tränare/ledare att du arbetar med att bli bättre på att ta emot feedback och be dem att ge feedback till dig gällande detta.

Innebandyexempel 
Ali är generellt sett är bra på att ta emot feedback men han tycker att det är jobbigt att ta emot feedback från Kristoffer. Han brukar bli irriterad på Kristoffer när han ger feedback under spelövningar och han brukar visa det både verbalt och med hans kroppsspråk. Kristoffer brukar inte ge feedback på ett bra sätt (han är väldigt negativ, hård och nedlåtande) och det blir inte bättre av att Ali även störa sig på honom av andra anledningar. Han har dock även sidor som Ali gillar. Ali vill bli bättre på att ta emot feedback, även från Kristoffer och han reflekterar därför över vad Kristoffer brukar säga och hur han brukar säga det. Ali tänker på att Kristoffer faktiskt försöker få spelet att fungera och att de ska utvecklas. Han vill väl. Ali bestämmer sig för att vara mer öppen för Kristoffers feedback under nästa träning. Han ska arbeta med att se det som information som kan vara givande, ta till sig av informationen och använda det han kan. Ali har även som mål att en gång under träningen tacka Kristoffer för hans feedback. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Hur kan jag få spelarna att snacka mer?

Många idrottslag behöver öka kommunikationen mellan deras spelare under både träningar och tävlingar. Nedan följer några tips på vad ni kan göra för att era spelare ska börja prata mer med varandra.

Berätta om vikten av att kommunicera mycket. Visa filmklipp från matcher med idrottslag som pratar mycket med varandra. Om ni har möjlighet så bjud in en duktig spelare som gruppen ser upp till som kan komma förbi och berätta om hur viktigt det är med kommunikation.

Ge beröm till spelarna när de pratar mycket med varandra: ”Nu pratar ni riktigt bra med varandra!”, ”Bra att ni ger varandra så mycket positiv feedback nu”, Riktigt bra att du hjälpte Stina där Alicia!”. Om de spelar dåligt under en halvlek eller period men pratar mycket med varandra så välj ibland att inte kommentera det de gör dåligt eller mindre bra. Fokusera istället enbart på hur bra det är att de kommunicerar så bra med varandra. Berätta konkret vad de gör bra i deras kommunikation så att de förstår vad som är bra och därmed kan fortsätta med det.

Berätta för spelarna att de ska berömma sina lagkamrater när de märker att de kommunicerar mycket och bra. Att de ska ge sina lagkamrater positiv feedback och visa uppskattning för dem när de pratar, hjälper och stöttar dem.

Se till att fokusera på kommunikationen under minst en övning under varje träning. Det kan vara en vanlig övning eller en matchspelsövning och fokus ska ligga på kommunikationen. Innan ni påbörjar övningen så diskutera hur spelarna ska kommunicera med varandra (t.ex. vad som kan vara bra att säga i olika situationer). Ge feedback på deras kommunikation under övningen och efter övningen. När gjorde de det bra? Vad gjorde de bra? Fråga hur de upplevde de det.

Prova att genomföra en vanlig övning som ni brukar köra. Denna gång ska ni dock be dem att vara knäpptysta under genomförandet. Kör övningen igen och denna gång ska de prata mycket med varandra och hjälpa varandra så mycket som möjligt. Låt spelarna diskutera hur de upplevde skillnaderna.

Se om du kan filma övningar/matchmoment när de inte pratar så mycket med varandra och visa hur tyst det kan vara ibland. Jämför gärna med ett tillfälle då de kommunicerar med varandra på ett bra sätt.

Genomför övningar med fokus på kommunikation och instruera dem att överdriva kommunikationen. Få dem att prata hela tiden och mycket mer än vad de tror att de ska göra. Det kan hjälpa dem att bättre höra skillnad på när de pratar lite och när de kommunicerar bra med varandra. Att överdriva kommunikationen kan också vara bra sätt att få dem att komma över barriären att faktiskt börja kommunicera mer. Det kan vara svårt att komma igång och prata ordentligt om man inte brukar göra det. Det kan kännas konstigt och nästan vara pinsamt om man själv försöker prata och ropa mycket mer än tidigare samtidigt som de andra i laget inte gör det.

Arbeta med att vara så tydlig som möjligt i arbetet med kommunikation och ansträng dig med att följa upp och vara kontinuerlig i ditt arbete.

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)


Foto av Perry Grone på Unsplash

Stötta i motgång

– Jaaaaa!
Glädjen är stor när Nour sätter sitt sjunde mål i matchen. Laget leder med fyra mål och spelar stabilt, lekfullt och avslappnat.
– Snygg pass Hanna!
– Du är bäst Nour!
-Kom igen nu tjejer! Nu kör vi!

I medgång är det relativt enkelt att berömma, uppmuntra och stötta sina kamrater inom idrotten. I motgång är det svårare men det är framförallt då stöd behövs.

Innebandylaget som Amir spelar i ligger under med tre mål. Matchen är viktig men laget underpresterar. De har slutat prata med varandra. De är spända, irriterade och frustrerade. De skapar nu bra tryck mot motståndarnas mål, snabba passar fram och tillbaka till varandra nära mål. Målvakten ligger ned och Amir får bollen. Målet är helt öppet, han blir exalterad samtidigt som han hinner bli rädd för att skjuta över. Amir skjuter och bollen går över ribban. Samtidigt som en våg av besvikelse sköljer över honom hör Amir hur tre av hans lagkamrater skriker ”Neeeeeej”, ”Hur kan du missa???” ”Men då Amir, hur lyckas du med det där?”, skakar på huvudet och vänder sig bort från honom.

Om en spelare får höra sådana kommentarer som Amir fick efter ett misstag blir den negativa reaktionen ännu starkare. Amir är medveten om att han gjorde ett misstag och att han ”borde” ha satt skottet. Han behöver inte få andras feedback på det. Om han var rädd för att missa innan så är han förmodligen ännu mer rädd nu.

Det behöver inte vara lika tydligt som exemplet ovan med glåpord. I vissa fall kanske man får arga och irriterade blickar och färre passningar. I andra fall kanske man blir utfryst i omklädningsrummet och så kanske man inte blir inbjuden till sociala aktiviteter utanför innebandyn.

Om Amir hade upplevt att det är okej att göra misstag finns chansen att han hade varit mer avspänd och fokuserad på rätt saker när han fick chansen. Han hade i så fall troligtvis satt bollen i mål.

Tänk om Niklas istället hade klappat Amir på axeln efter missen, om Adam hade ropat ”Ah synd, du sätter den nästa gång Amir, du är bäst!”. Då hade Amir säkert snabbare kommit tillbaka in i matchen, han kanske till och med hade blivit extra sporrad efter missen och kämpat allt vad han hade för att ta revansch. Chansen är också större att han inte skulle bli lika rädd för att missa nästa gång.

I medgång är det lätt att stötta men kom ihåg att göra det även i motgång. När en lagkamrat underpresterar och gör misstag, ge hen en klapp på axeln, uppmuntra hen ”Kom igen, du är bra!” och visa att du tror på hen. När det går bra så behöver man kanske inte så mycket pepp, då är man så peppad själv. När det går tyngre kanske man håller igen mer, kanske inte vågar och är rädd för att göra sina lagkamrater eller föräldrar besvikna. Det är då en high-five eller en positiv kommentar behövs.

Uppmuntra försök och ansträngning. Om en spelare genomför en sämre match men kämpar riktigt hårt så uppmuntra det och ge positiv feedback: ”Riktigt bra kämpat Anders, underbart!”. Om Nadja skjuter och missar så beröm henne för att hon tog skottet ”Bra att du tog chansen Nadja”, ”Bra tryck Nadja”, ”Synd, du sätter den nästa gång”.

Vet du hur dina lagkamrater vill att du agerar? Prata med varandra om det. Kanske vill de att ni bara är tysta och kör vidare. Kanske att ni säger något speciellt till varandra. Hur vill du att de ska agera när det går dåligt för dig?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)


Inlägget handlar om att stötta i motgång och det finns många exempel på hur man kan stötta varandra bättre i lagidrotter. Därför passar det bra att ha ett foto på en plan när två lag spelar match.
Foto av Fredrik Weibull