Omgivningen är viktig

Ensam är stark 

Eller?

Tillsammans är vi starkare. Vi människor är sociala varelser och vi behöver varandra. Jeiden som spelar basket behöver någon som pushar och stöttar honom och han behöver någon att skratta med. 

Bilderna som rullades ut när Arman Duplains slog världsrekordet visar tydligt hans glädje. Efter att han klarat hoppet kommer flera av hans motståndare fram och överlyckligt kramar om honom. Väldigt fint! När de kommer och kramar om honom vittnar det om ett bra motivationsklimat där aktiva pushar varandra. 

Det är viktigt att du som idrottare hittar en miljö som du du trivs i och där du får vara den du är. En trygg miljö. Det kommer göra att du mår bättre och trivs bättre i ditt idrottande. 

Idrottare som känner sig trygga känner ofta en starkare glädje till det de gör, vilket innebär att de även ofta presterar bättre och utmanar sig själva mer inom idrotten. Därför behöver vi lägga tid energi på att skapa bra miljöer där vi kan må så bra som möjligt.

Texten handlar om omgivningens betydelse för idrottare. Även om vi menar det sociala när vi pratar om omgivning passar det bra med en bild från en friidrottsanläggning. I inlägget nämner vi även en känd friidrottare.
Foto av Daniel Olah på Unsplash

 

Mental sundhed og medaljer

Vi är stolta över att ha Dr Kristoffer Henriksen (LET´S – Learning and Talent in Sport, Syddansk Universitet och Team Danmark) som gästförfattare till vår blogg. Här kan ni ta del av hans kloka tankar om mental hälsa och jakten på medaljer.

Kan man vinde medaljer og samtidig sikre atleters mentale sundhed? Kan man vinde medaljer uden at sikre den?

Mental sundhed er ikke alene et individuelt anliggende. Elite- og talentudviklingsmiljøer kan opbygge eller nedbryde unge menneskers mentale sundhed. Men vi ved endnu alt for lidt om hvordan.

Både i Danmark og i resten af verden har vi den seneste tid set skandaler, der handler om mental sundhed. Atleter er trådt frem of har fortalt om mistrivsel og hårde miljøer. Vi har set eksempler på, at man har tilladt kulturer at opstå, hvor atleters mentale sundhed har været sat til side i jagten på medaljer. De unge mennesker i talent- og elitemiljøer får bragt deres mentale sundhed i fare når:

  • de bliver mødt af 50 timers ”arbejdsuger”,
  • de bliver udskammet, mobbet og hånet,
  • de bliver mødt af overdreven og offentlig vægtkontrol,
  • de bliver presset til at specialisere sig alt for tidligt og træne ensidigt, og
  • de presses til at træne på trods af skader, og til at gennemgå hårde træningsperioder uden nok genopladning,
  • de ikke kan finde plads til deres identitet og til at leve et sportsliv i tråd med deres værdier.

Intet antal medaljer kan retfærdiggøre den slags praksis. Heldigvis færdes jeg som sportspsykologisk konsulent i Team Danmark i mange talent- og elitemiljøer, hvor jeg ser unge mennesker tage ansvar og udvikle sig personligt, hvor jeg ser trivsel, og hvor store ambitioner går hånd i hånd med fællesskab og videndeling.

Lige nu står eliteidrætten, i hvert fald i Skandinavien, foran en kæmpe udfordring. Det øgede fokus på mental sundhed har udmøntet sig i træner-fyringer begrundet i ”praksis der er uforeneligt med sportens sunde værdier”. Som sportspsykologisk konsulent møder jeg i stigende grad trænere, der oplever en ny tvivl og bekymring.

De mange dygtige trænere, jeg møder, ønsker brændende at skabe stærke miljøer, hvori deres atleter formår at indfri sine ambitioner og samtidig oplever trivsel, meningsfuldhed og høj mental sundhed. Men trænerne savner viden og oplever uklare krav. Hvem definerer værdierne? Hvordan gør jeg medaljer og mental sundhed foreneligt i praksis. Hvordan rammer jeg  balancen? Og de har såmænd ret. Forskningen har indtil videre ikke engang formået at levere en god definition af mental sundhed i sport (som andet og mere end fraværet af diagnoser og mental usundhed).

Trænere (mennesker), der bekymrer sig og oplever uklarhed om kerneopgaven, kan ikke finde fuld fokus og levere verdensklasse. Bekymringer, tvivl og uklarhed skaber utryghed og står i vejen for at dansk elitesport indfrier det fulde potentiale.

  • Vores atleter fortjener, at vi undersøger, hvad der kendetegner miljøer, hvori de kan indfri deres mål (medaljer) samtidig med at de oplever høj trivsel (mental sundhed).
  • Vores trænere fortjener at vi udvikler klare retningslinjer for hvordan sporten kan skabe sådanne miljøer, så de kan gøre det rette og vide, at de bliver vurderet på baggrund af klar evidensbaseret viden.

Forskningen har endnu ikke kigget direkte på kendetegn ved miljøer, der understøtter mental sundhed. Med baggrund i forskningen i talent-miljøer og mit arbejde som sportspsykologisk konsulent tør jeg dog godt give et forsigtigt første bud på, hvad vi leder efter.

Mentalt sunde talent- og elitemiljøer er (som minimum) kendetegnet ved:

  • Integrerede indsatser: At atleterne bliver mødt med samme holdning fra forskellige trænere, skole, forældre m.fl.
  • Passende samlet belastning: At nogen påtager sig at holde overblik og sikre, at den samlede belastning fra skole, sport, transport og de sociale fællesskaber er passende.
  • Tydelige værdier: At miljøet arbejder ud fra tydelige værdier og at både budskaber og praksis baserer sig på de værdier.
  • Tålmodighed: At man i talentudviklingsårene lader de unge prøve sig af i flere sportsgrene, lader dem fejle, lader dem miste lysten og komme igen. At vi venter med ”Det er nu eller aldrig”-diskursen til sidst i karrieren.
  • Rummelighed og fokus på personlig udvikling: At atleten kan føle sig mødt og accepteret med hele sin identitet (inklusiv etnicitet, religion, seksualitet, interesser mm.).
  • Psykologisk tryghed: At atleterne føler sig sikre på hinanden, at de tør begå fejl, tør sige til og fra, og tør være kreative – uden at være bange for konsekvenser.
  • Blik for mental sundhed: At alle tager medansvar og siger fra hvis de er vidne til praksisser, der er usunde. At man monitorerer de unges mentale sundhed og har mulighed for at iværksætte hjælp ved behov.
  • Modgang mødt med støtte og empati: Vi skal ikke lege curling og feje foran de unge og fjerne al modgang. Men modgang i sig selv gør ikke stærk. Modgang styrker når den følges af støtte, opmuntring og en snak om konkrete strategier til at håndtere den.

Disse kendetegn er som sagt et første bud. Det er også kendetegn, som mine sportspsykologiske Team Danmark kolleger og jeg dagligt stræber efter at fremme. Men vi har brug for klare evidensbaserede principper.

Måske ligger der i dette spørgsmål endda en hel ny berettigelse for eliteidrætten. Vi har længe vidst at elitesport må og skal handle om mere end medaljer. Tidligere sagde vi, at de unge mennesker i sporten lærer målrettethed og dedikation. I dag kæmper mange unge med stress. De er givetvis blevet for gode til målrettethed og dedikation. Dagens samfund er et præstationssamfund, og de unge oplever præstationspres på mange areaner. Tænk hvis sporten kunne blive den arena, der viser hvordan de unge kan præstere og trives på en og samme tid. Hvordan de unge kan være ambitiøse med det ene liv, de er givet, uden at det bliver på bekostning af deres mentale sundhed. Wouldn’t that be beautiful?

Videre læsning:
Henriksen, K., Schinke, R., Moesch, K., McCann, S., Parham, W. D., Larsen, C. H. & Terry, P. (2019). Consensus statement on improving the mental health of high performance athletes. International Journal of Sport and Exercise Psychology, 1–8. https://doi.org/10.1080/1612197X.2019.1570473

MacIntyre, T. E., Jones, M., Brewer, B. W., Van Raalte, J., O’Shea, D., & McCarthy, P. J. (2017). Mental health challenges in elite sport: Balancing risk with reward. Frontiers in Psychology, 8, 1892. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2017.01892

Uphill, M., Sly, D., & Swain, J. (2016). From mental health to mental wealth in athletes: looking back and moving forward. Frontiers in Psychology, 7, 935.
https://doi.org/10.3389/fpsyg.2016.00935

Hvis du er interesseret i nyeste forskning om talentudvikling i Danmark eller generelt mere fra forskningsenheden LET´S:
https://www.sdu.dk/da/om_sdu/institutter_centre/iob_idraet_og_biomekanik/forskning/forskningsenheder/learning+and+talent+in+sport

………………………………………………………………………………………………………………………………………………

Kristoffer Henriksen är Lektor på Institutet för idrott och Biomekanik vid Syddansk universitet och chef för forskningsgruppen ’Learning and telent in Sport (LETS). Han har arbetat som idrottspsykologisk rådgivare för Team Danmark i över tio år och han har bland annat stöttat idrottare och lag under flera Europeiska mästerskap, världsmästerskap och Olympiska spel.

Din känsla av svaghet är ingen svaghet

Att du känner dig långsam innebär inte att du är långsam

Att du känner dig tjock innebär inte att du är tjock

Att du känner dig mentalt svag innebär inte att du är mentalt svag

Bara för att vi tänker vissa tankar och känner vissa känslor innebär inte det att det är eller blir så. Tankar är tankar, känslor är känslor och beteenden är beteenden. Givetvis hänger de ihop och påverkar varandra men känslan av frustration och tanken att du vill slå något/någon (till exempel att du vill sparka till vattenflaskan) innebär inte att du gör det.

Känslor och tankar kommer och går, ibland vill man uppleva dem och ibland inte. Ju mer ok du är med att uppleva de tankar och känslor som kommer desto mindre problematiska blir de. Det handlar inte om att du ska älta dem, utan snarare om att det är viktigt att våga erkänna och uppleva dem.

Får man visa sig svag?

Det finns en kultur inom idrotten som säger att du inte ska visa dig svag. Man får absolut göra det (och det är en styrka att våga vara svag). Det skapar en sund och bra miljö om man vågar visa sig svag inför sina träningskompisar och tränare (läs mer om sårbarhet här).

Samtidigt är till exempel kroppsspråket av stor betydelse när man presterar under träningar/tävlingar (både för sig själv och medspelare samt inför motståndare). Något som är viktigt att lyfta är att det är möjligt att använda sig av ett positivt och kraftfullt kroppsspråk även om du känner dig sårbar. Det är något man kan bli bättre på genom träning.

Tips:

  • Skriv ner dina tankar och känslor efter träning och tävling. Det är ett bra sätt om du vill lära dig identifiera vad du faktiskt tänker och känner.
  • Prata med dina kompisar om hur du tänker och känner. Våga dela med dig.
  • Som tränare eller ledare kan du avsätta tid för gruppen då de ska arbeta med att själva reflektera över hur de kände, tänkte och agerade i samband med träningen/matchen.

Ishockeyspelaren Jacob Tenemyr skriver väldigt bra ien krönika om hans upplevelser när han tillät sig själv vara svag för första gången. Han berättar också att det är det starkaste och modigaste han har gjort (läs krönikan här).