Vad gör du när du gör det du inte ska göra?

Jag ska bli starkare och snabbare. Jag ska prestera som bäst när det gäller! Nästa tävling, då jäklar! 

Vad kan stoppa dig? Ingenting?

Det mest troliga är att du stoppar dig själv genom att inte göra det som krävs. 

Kanske är din utmaning att vila och få rätt återhämtning mellan dina pass? Eller så kanske det är att köra på hårdare och ta ut dig mer än vad du vågar? Är det tålamodet? Göra rätt saker fast det är det läskigaste som finns just då? Eller handlar det om att inte börja ändra upplägg bara för att det känns dåligt i början.  

Vad gör du gör istället för att göra det du ska? Det är en intressant och viktig fråga och vi vågar skriva att vi alla gör saker vi inte ska göra, lägger näsan i blöt, fastnar i telefonen, håller igen, byter tillbaka till den gamla golfklubban eller tränar för mycket eller för lite. Det är OK. 

Det fina är att om vi kan uppmärksamma när vi gör fel saker så kan vi göra något åt det, vi kan skifta fokus och vi kan välja att göra något som är bättre. En förutsättning för att uppmärksamma det är att vi känner till vad vi ska och inte göra i olika situationer. Att vi kan känna skillnad på olika typer av trötthet, veta när vi brukar hålla igen och vad vi brukar göra istället, känna igen när vi inte återhämtar oss och känna igen varningssignalerna (kollar statistik hos motståndare, kollar på gamla tävlingsvideor, gör armhävningar, spenderar all tid på Snapchat och Tik Tok, ältar gamla prestationer eller stressäter godis). 

Viktiga nycklar är alltså att lära känna oss själva och vara närvarande i nuet. För oavsett hur många du har omkring dig i din idrott är det du som ska prestera. Om du vill ha så bra förutsättningar som möjligt för att prestera väl är det viktigt att du väljer att idrotta på det sätt du vill och att du arbetar med att göra det du behöver för att komma framåt. 

Foto av Felipe Giacometti på Unsplash

Vad vill jag att mitt barn ska få ut av sitt idrottande?

Det viktigaste när det gäller ditt barns idrottande är att hen idrottar för att hen vill det och mår bra av det. Det har även stor betydelse varför du (hens förälder) vill att hen ska idrotta. Det kommer att påverka ditt engagemang och hur du kommer agera i förhållande till ditt barn och hens idrottande. Det i sin tur kommer att påverka barnets motivation och välmående. 

Varför vill du att ditt barn ska idrotta? Vad vill du att ditt barn ska få ut av sitt idrottande? 

Det är kanske självklart för många, men inte alla. Man kanske tänker att det är bra att ens barn idrottar utan att egentligen reflektera varför. Man kanske vill att hen ska få fler bra kompisar, bli bra på att samarbeta med andra, lära sig hantera press, vara fysiskt aktiv, få en livslång kärlek till idrotten, känna hur underbart det är att röra på sig, samarbeta, representera landslaget, vinna OS, tjäna mycket pengar eller för att det är bra att hen har något vettigt att göra på eftermiddagarna efter skolan. 

Även om man vet vad man vill att ens barn ska få ut av sitt idrottande betyder inte det att man agerar i linje med det. Man kanske till exempel tycker att det viktigaste är att barnet har kul när hen idrottar och ändå uttrycker besvikelse när barnet dribblade förbi den sista försvararen, har möjlighet att avgöra matchen och sedan skjuter över ribban. 

Det finns många anledningar till att du vill att ditt barn ska idrotta, vissa mer sunda och hållbara än andra. Det är därför bra att fundera över det viktigaste och bästa som du vill att ditt barn ska få ut av sitt idrottande och sedan fokusera på det, till exempel: Ha roligt, lära sig nya färdigheter, bli så bra som möjligt i sin idrott, känna gemenskap och/eller få fler kompisar (i ett nytt sammanhang). 

Det är naturligt att vilja att det ska gå bra för barnet, att hen får vinna mycket. Dels kanske man vill det för barnets skull och dels för sin egen. En del föräldrar upplever att det är jätteviktigt och andra föräldrar upplever att det är mindre viktigt eller kanske egentligen ganska irrelevant. Det är dock inte konstigt att man känner att det är kul att sitt barn vinner och presterar bra. Det viktigaste är hur man själv agerar som förälder och hur man förhåller sig till de tankarna och känslorna. 

/Redaktionen

Foto av Kelly Sikkema på Unsplash

Tacka för stödet

Vi påverkas väldigt mycket av vår omgivning, både negativt och positivt. Det gäller även inom idrotten. Kritik, irritation och utfrysning från lagkamrater kan få idrottare att uppleva ångest, må dåligt, bli stressade och underprestera. Samtidigt kan idrottare, genom positiv feedback, peppning och stöttning, hjälpa varandra att fortsätta kämpa, fokusera på rätt saker, hantera utmaningar och tro mer på sig själva. Därför är det viktigt att idrottare i laget/träningsgruppen aktivt arbetar med att hjälpa varandra i samband med träningar och tävlingar oavsett om det är en lagidrott eller en individuell idrott. 

Jesper är besviken på sig själv efter att ha presterat dåligt på fotbollsplanen de senaste 10 minuterna. Han hänger med huvudet och kämpar inte lika mycket som han brukar. Ahmed ger honom en klapp på axeln och säger ”Det är lugnt Jeppe! Kom igen! Nu grejer vi det här!” Den lugnande kommentaren och peppen från Ahmed hjälper Jesper att släppa de dåliga prestationerna. Han inser att han fortfarande kan påverka matchen här och nu. Han sträcker på sig, fokuserar på nästa aktion och gör sitt bästa

Om det är någon som är bra på att peppa er andra, som ger positiv feedback och som hjälper er på olika sätt så är det viktigt att tacka den personen. Berätta regelbundet att du uppskattar personens stöd, att det är värdefullt och att det hjälper dig. 

En del idrottare är duktiga på att stötta, peppa och ge feedback. Om någon som ger mycket knappt får något tillbaka finns det en risk att hen slutar hjälpa de andra i laget/gruppen och istället fokuserar mer på sig själv. Genom att ge positiv feedback till de som är bra på att hjälpa andra ökar sannolikheten att de fortsätter med sina positiva beteenden. En positiv sidoeffekt för dig är att det känns bra att visa uppskattning och ge positiv feedback till andra.  

/Redaktionen

Foto av Markus Spiske på Unsplash

Den som gör mest är inte bäst

Vem vinner?

Den som tränar mest eller den som har längst karriär?

Den som satsar allt på ett kort eller den som ser till att göra det till en bra resa? 

Vem vinner i längden?


När Mikael var liten hade han en båt, jollen till familjens segelbåt. Familjen kom fram till att det vore kul om jollen kunde köra fort, så de köpte en ny motor till den. Problemet var att motorn var för stor och kraftfull för den lilla båten. ”Det är nog lugnt.”

Men det var inte lugnt. Båten gick långsammare och blev farlig att köra på maxfart. Den grävde ner sig i vattnet och gick istället mycket långsammare. Om båten och motorn hade fungerat bra ihop hade båten istället planat och maximerat effekten från motorn. 

Hur ser ditt idrottande ut? Planar du eller gräver du ner dig? 

Foto av Raphael Nast på Unsplash

Stötta, hjälp och peppa dina lagkamrater när du spelar dåligt

I en lagidrott, till exempel handboll, fotboll och innebandy, är det viktigt att kommunicera mycket med varandra på planen. Kommunikation är en stor del av idrotten och genom att snacka mycket hjälper spelarna varandra att hantera utmaningar, utvecklas och att hantera framgång. Bra och frekvent kommunikation påverkar laget, spelarna och deras prestationer positivt.  

När det, under en period, går dåligt för en spelare ökar risken att hen blir tystare och istället riktar mer fokus på sig själv. Risken finns att spelaren fokuserar mycket på det som inte funkar, det som hen gör fel, hur andra kommer uppfatta hen, teknik, vad som händer om laget kommer förlora och på sina fysiologiska/psykologiska reaktioner (t.ex. ökad anspänning och höjd puls).  

Eftersom det finns en ökad risk att bli tystare när man spelar dåligt är det viktigt att jobba med att fortsätta med bra kommunikation efter sämre prestationer. Annars kan det leda till att ens prestationssvacka påverkar övriga lagmedlemmar mer negativt än vad den annars skulle göra. Det finns också en risk för att även lagmedlemmarna blir tystare eftersom man själv blir det. 

En annan bra anledning till att arbeta med att kommunicera bra med sina lagkamrater när man själv spelar dåligt är att man då inte fokuserar lika mycket på sig själv (t.ex. överanalyserar sin teknik eller ältar misstag) och man kan då prestera bättre genom att fokusera på det som hjälper en att prestera bra. 

Bra kommunikation (till exempel att man ger sina lagkamrater mycket positiv feedback när de agerar på ett bra sätt) kan göra att det känns som att man gör något bra, arbetar tillsammans med andra och att man stärker dem. Det kan även leda till att man får tillbaka mer pepp, stöttning och positiv feedback från ens lagkamrater och då skapas en positiv spiral. 

/Redaktionen

Blogginlägget handlar om att det är bra att kommunicera mer med sina lagkamrater när man spelar dåligt. Inlägget fokuserar på lagsporter och innebandy är en stor lagsport i Sverige. Därför passar det bra att inkludera ett foto på innebandy.
Foto av Claudio Schwarz på Unsplash

Lyssna aktivt

Vad vill gruppen?
Vad vill individen?
Vad vill du?

Vi lever i utmanande tider, inte minst inom idrotten. Men det är något många av oss är duktiga på inom idrotten, att hantera förändringar och göra det bästa möjliga av situationen.

Hur gör vi nu?

Det är viktigt att lyssna in och våga testa andra lösningar. Kanske en helt annan form av träning? Vad kan vi göra bättre nu under coronapandemin? Här behöver ni frigöra den kreativitet ni har som tränare. Sätt er ner tillsammans och diskutera fram bra idéer. Det är nog bra att även diskutera med tränare i andra idrottsföreningar och från andra idrotter. 

Hur viktigt är det att vi försöker fortsätta göra allt så normalt som möjligt? Vad behöver vi bli bättre på? Hur kan vi samarbeta på ett bättre sätt? 

Vi ska inte utgå från färdiga svar och att alla vill fortsätta med idrotten under dessa omständigheter. Lyssna och ta in. Agera inte direkt och gå för snabbt på lösningen. Det är en svår balansgång men vi kan nog alla bli bättre på att lyssna i det här läget. 

Kanske innebär den här tiden en välbehövlig paus för många, en chans att göra något annat eller tvärtom en möjlighet att gasa på mer. Svaret får vi bara genom att lyssna. 

/Redaktionen

Uppmärksamma det du är bra på genom att förändra din omgivning

Åh! Varför klarade jag inte det hoppet?

Sååå dåligt! Hur kunde jag missa den passningen?

Jag är så långsam idag! 

Min forehand är sämst!

Uppmärksammar du det du gör bra? Eller hamnar ditt fokus oftast på det som inte fungerar? För att få nya perspektiv och utvecklas är det bra att ibland byta miljö, kanske träna i ett annat sammanhang eller på en annan plats. Det kan ibland vara enklare att se det du är bra på om förutsättningarna runt dig förändras.

Du kan även byta tränare under en träning, inom er idrottsförening kan tränarna prova att träna varandras grupper/lag. Det kan hjälpa er att skapa nya perspektiv och upplevelser. Kanske kan det vara den tillfälliga tränaren som hjälper en idrottare att komma förbi ett hinder. Det är också nyttigt för tränarna att tillfälligt arbeta med andra idrottare. 

Att röra om lite och skapa nya strukturer är en utmaning, det vet vi. Men kanske kan du få till det vi nämner ovan en gång om året? Eller två? En gång är mycket mer än ingen gång. Att göra det kan leda till att du testar nya saker, får nya idéer, får en ökad förståelse och tydligare ser det som du gör bra. För att lyckas förändra saker behöver man göra saker annorlunda, att tjata mer och högre håller inte i längden. 

Våga släpp taget och släpp in nya perspektiv. 

Foto av Matthieu Pétiard på Unsplash

Dina tankar och känslor har betydelse

Om du är trött är du trött.

Om du är arg är du arg.

Om du är ledsen är du ledsen. 

Om du har ont i kroppen har du ont i kroppen. 

Det är viktiga signaler som kroppen skickar. Hur bra är du på att lyssna på dem? Det finns en orsak till din trötthet, irritation eller ledsamhet. Vad den orsaken är kan bara du ta reda på. 

Det är viktigt att träna på att stanna upp, reflektera och notera de tankar och känslor du har. Det är inte något vi inom idrotten bara ska trycka undan, vi behöver se och arbeta med dem. 

Ibland tänker du negativa tankar, vid andra tillfällen är dina tankar inte sanna och ibland känner du att något är fel och borde agera på det. Under vissa dagar är det rätt att träna fast du är trött och sliten och vid andra tillfällen är det kanske bäst att inte träna (läs mer om det här). En utmanade balansgång. 

Om du inte uppmärksammar vad du tänker och känner blir det svårt att hantera tankarna och känslorna väl, det blir även svårt att göra en givande analys och agera på ett bra sätt. 

Blogginlägget handlar om vikten av att uppmärksamma sina tankar och känslor. Därför har vi en bild på en idrottare som tävlar i backhoppning. Tävlingar är en situation då idrottare upplever många tankar och känslor
Foto av Todd Trapani på Unsplash

Har ni en psykologiskt trygg miljö i er idrottsförening?

Jag kan inte säga det till honom!

Jag undrar vad hon tyckte. 

Vad händer om han får reda på det? 

Det här funkar inte! Vi måste ändra på det.  

Arbetar ni med psykologisk trygghet (psychological safety) i er idrottsförening? Psykologisk trygghet kan definieras som “en upplevelse av att kunna visa och vara sig själv utan rädsla för negativa konsekvenser för sin egen självbild, status eller karriär”1. I en psykologisk trygg miljö tillåts individerna söka och ge feedback, samarbeta, uttrycka sina åsikter och de vågar testa nya idéer2.

I en longitudinell studie som Google genomförde fann de att psykologisk trygghet var det främsta kännetecknet hos högpresterande team3.

I en meta-analys som inkluderade 117 forskningsstudier och över 22,000 deltagare fann forskarna att psykologisk trygghet var positivt relaterat till engagemang i arbetet, kommunikation, arbetsprestation och tillfredsställelse4.

För en del kanske det känns självklart att tränare och personal kan uttrycka sina åsikter och att det är ok att göra fel. Men om vi tänker efter så är det inte alltid så. Det är  många som inte vågar testa nya saker, tvekar över att berätta vad de tycker och som inte vågar erkänna att de har gjort fel.

Hur psykologiskt trygg är miljön i din idrottsförening? Berätta hur du känner, fråga dina kollegor och prata om det. 

Referenser 

  1. Kahn, W. A. (1990). Psychological conditions of personal engagement and disengagement at work. Academy of Management Journal, 33, 692–724.
  2. Edmondson, A. C. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44, 350–383. 0–383. https://doi.org/10.2307/2666999.
  3. Rozovsky, J. (2015). Five Keys to A Successful Google Team. Google re:work. https://rework.withgoogle.com/blog/five-keys-to-a-successful-google-team
  4. Frazier, M., Fainshmidt, S., Klinger, R., Pezeshkan, A., & Vracheva, V. (2017). Psychological safety: A meta-analytic review and extension. Personnel Psychology, 70, 113–165. https://doi.org/10.1111/peps.12183.
Texten handlar om psykologiskt trygga idrottsmiljöer och därför passar det bra med en bild på en idrottsmiljö, mer specifikt olika tennisbanor.
Foto av 傅甬 华 på Unsplash

Vad motiverar dig mest?

Vi är alla olika och motiveras av olika saker. För en del idrottare handlar allt om att vinna. Andra idrottare älskar att vinna men drivs även av att bli bättre. Sedan finns det de idrottare som vill vinna men motiveras mycket mer av att utvecklas och bli så bra som möjligt.

Många idrottare motiveras självklart av andra saker, till exempel att de älskar sin idrott (slå en bra drive, slå tunga forehands, komma in i ett flow på cykeln eller lägga en bra passning) och/eller att de tycker om att komma ner och umgås och skratta med sina kompisar. 

Det är bra att vara medveten om vad du motiveras av och hur det kan påverka dig. Det är naturligt att drivas av att vilja vinna och förbättra sin ranking. En stor del av idrotten handlar ju även om att vinna matcher och prestera bättre än andra. Det är ok och kan vara bra att vilja vinna och vara bäst. 

Om din största motivation är att vinna är det viktigt att ha med sig att det inte ligger helt inom din kontroll. Om du vinner eller inte beror ju mycket på hur motståndarna presterar. Det gäller också att göra det du ska så bra som möjligt och att inte låta eventuella rädslor för att förlora eller göra misstag stå i vägen för att göra det du ska. 

Det finns alltid en baksida av allting, vilket innebär att vi inte kommer få allt på det sätt vi vill. Därför är det bra att lära känna oss själva och vad som motiverar oss som individer. Viktigt att du vågar känna efter och skapa bra förutsättningar för att bli motiverad och därmed ha ett roligare och mer givande liv inom idrotten! 

Texten handlar om vad som driver idrottare och därför har vi med en bild på en basketspelare som tränar själv och därmed verkar motiverad att bli bättre.
Foto av Todd Trapani på Unsplash