Vad gjorde din tränare bra idag?

Det är bra och givande att arbeta med att ge din tränare positiv feedback. Om du i nuläget inte brukar ge din tränare positiv feedback kan du ha som mål att ge minst en positiv feedback till hen under eller efter varje träning.

Fundera över vilka beteenden du vill se mer av hos din tränare. Det är de beteendena du ska förstärka genom att berätta för din tränare att det var bra att hen gjorde så. Nedan följer några exempel på beteenden.

Din tränare:

  • visade att hen bryr sig om dig som person (hen frågade hur det var med dig och tog sig tid för att lyssna på det du sa)
  • verkar ha förberett träningen väl
  • var fokuserad och närvarande
  • gav mycket positiv feedback
  • hade förberett bra och relevanta övningar
  • ansträngde sig för att göra sitt bästa under träningen
  • var glad och positiv
  • var passionerad och bidrog med mycket positiv energi
  • ansträngde sig märkbart för att lyssna på dig (och eller dina lagkamrater)

Genom att berätta vad din tränare gör bra under träningen ökar hens kunskap om vilka beteenden du uppskattar. Det kommer troligtvis göra så att tränaren kommer att bete sig på det sättet oftare.

Med mer positiv feedback i samband med träningar blir detförmodligen roligare för din tränare att träna er, bland annat för att hen upplever att hens positiva beteenden uppmärksammas och uppskattas. Hens motivation till att träna er grupp och göra ett bra jobb ökar därför. Det i sin tur kommer att bidra till bättre och mer givande träningar.


Foto av Jeffrey F Li på Unsplash

Sårbarhet – vad spelar det för roll inom idrotten?

Vi är stolta över att ha Karin Hägglund (svensk mästarinna i karate och forskar inom self-compassion) som gästförfattare till vår blogg. Här kan ni ta del av hennes kloka tankar om sårbarhet.

Stress och höga krav är ju som bekant en del av elitidrotten, inte helt överraskande, kan det vara just de omständigheterna som skapar en sårbarhet för utmattning och psykiska besvär. Samtidigt beskrivs ofta elitidrotten som en kultur där sårbarhet ses som en svaghet, vilket kan leda till att individer döljer sin sårbarhet.

Vad är då sårbarhet? Ordboksdefinitionen (Oxford English Dictionary 2010) är: Omständigheter att bli utsatt för möjligheten att bli angripen eller skadad, antingen fysiskt eller emotionellt.


Foto av Mwangi Gatheca på Unsplash

Kan det vara så att såväl träning som tävling på elitnivå i sig är att utsätta sig för sårbarhet? Det är vanligt att tränare och aktiva upplever känslor som är kopplade till rädsla för att misslyckas, oro, och osäkerhet både innan och under tävlingar. Tränare, ledare såväl som aktiva utsätter sig medvetet för att bli angripna – i vissa sporter både fysiskt och emotionellt – av motståndare, tränare, domare, publik, media och av den egna inre kritikern.

Ändå kan det finnas anledning att tro att kulturen inom elitidrott skapar en miljö där personliga förmågor som traditionellt anses vara mentala styrkor – som att till exempel ta sig igenom hinder och svårigheter på vägen samt att vara ihärdig och uthållig – är SÅ högt värderade att man har svårt att visa sårbarhet eller söka hjälp. Kanske är man rädd för att bli sedd som svag eller för att bli orättvist behandlad?

Och det är just det här – vi behöver undersöka och studera de begrepp som traditionellt har blandats ihop med ”mental svaghet” för att minska stigma och tröskeln för att söka hjälp vid behov. Ett av de begreppen är just sårbarhet.

För det kanske är så att det finns en ”annan sida av myntet ”? Att det finns en sida av sårbarhet som bara väntar på att bli upptäckt? Studier kring sårbarhet inom idrotten är i sin linda, spännande är dock att det ofta finns bakomliggande historier om sårbarhet i studier om hur vi utvecklar motståndskraft och mental tuffhet.

Däremot, i världen utanför idrotten, har ett styrkebaserat förhållningssätt till sårbarhet fått viral uppmärksamhet utifrån Brené Browns arbete. Hon menar på att: JA! – Sårbarhet är osäkerhet, utsätta sig för risk och känslomässig utsatthet. MEN att sårbarhet också är källan för mod, kreativitet och förändring.

På Gymnastik- och Idrottshögskolan pågår ett mindfulness- baserat projekt med fokus på självreflektion med elittränare från friidrott och konståkning. Deltagarna ombads att skriva ner sin version av sårbarhet. Även här framkom två olika sidor; dels det traditionella perspektivet där ordet svaghet användes, och dels det motsatta där ord som mod och styrka användes. Trots den vanliga uppfattningen att sårbarhet är svaghet föreslår Göran Kenttä, jag och två kollegor till (se referens till artikel längst ner på sidan) att sårbarhet först blir en svaghet när vi inte är medvetna om vår sårbarhet. Eller om vi är medvetna, men försöker dölja det för oss själva och andra.

Jag är nog inte den enda som försökt dölja min sårbarhet genom att (försöka) vara bullet-proof inom elitidrottens värld. Jag gjorde det i tron att det skulle förbättra min prestation, men fann att det var en illusion – att det faktiskt inte funkade. Som en av elittränarna i projektet definierade begreppet:

Att vara sårbar är att vara mänsklig.

Att vara sårbar innebär dock inte att vi delar våra känslor hela tiden, med alla, och i alla sammanhang. Det handlar framförallt om att vi själva är i kontakt med alla våra känslor, positiva som negativa, och att veta vilka vi vill dela vad med. Det är ganska rimligt att tro, med tanke på stigma mot mental svaghet och det i kombination med dålig självkännedom att:

  • Individer inte kan, eller känner motstånd inför att öppna upp till andra, att de inte kan, eller känner motstånd inför att reflektera över egna begränsningar, misstag eller behov.

Sammantaget kan det leda till en önskan att kontrollera eller undertrycka alla former av upplevd svaghet och kan försvåra för och begränsa individer att be om hjälp. MEN en spännande del med sårbarhet är ju att ofta när vi vågar dela med oss till andra – om vår sårbarhet – kan det öka upplevelsen av stöd, samhörighet och sammanhang. Jag tänker att det är en viktig del såväl som ledare och aktiv.

Mina kollegor och jag gav ett förslag på en definition av fördelar med sårbarhet för såväl forskare som praktiker att fundera på i deras arbete.

”Förmågan att med medkänsla acceptera och knyta an till alla sina känslor. Detta skapar självkännedom och mod att blottlägga och se sina tillkortakommanden och svagheter samt ger möjlighet att utveckla styrkor och resurser. Det innebär även att ha modet och kapaciteten till att dela upplevelser, söka stöd och veta när, med vem och hur mycket man ska dela med sig av (Hägglund, Kenttä, Thelwell, & Wagstaff, 2019, p. 5).

Det här är en definition som belyser att sårbarhet är en subjektiv upplevelse och att villigheten att öppna upp till den upplevelsen kan vara avgörande för att arbeta hållbart inom högpresterande miljöer.

Använd gärna det här blogginlägget för att börja prata om vilken roll sårbarhet spelar inom idrotten, till exempel genom följande frågor:

Vad innebär sårbarhet för dig?

– Vem eller vilka vågar du vara helt öppen med om dina känslor och upplevelser i samband med din roll inom idrotten?

– Finns det fördelar av sårbarhet som skulle gynna dig som ledare eller aktiv?

– Har du egna erfarenheter av att upplevelsen av att vara sårbar har lett till positiva
förändringar i ditt liv?

———————————————————————–

För dig som vill läsa mer:

Karin Hägglund, Göran Kenttä, Richard Thelwell & Christopher R. D. Wagstaff (2019). Is there an upside of vulnerability in sport? A mindfulness approach applied in the pursuit of psychological strength. Journal of Sport Psychology in Action, DOI: 10.1080/21520704.2018.1549642

———————————————————————–

Karin Hägglund är f.d. elitidrottare (nordisk mästarinna och femfaldig svensk mästarinna) och f.d. ass. förbundskapten i karate. Hon arbetar som forskningsassistent på Idrottshögskolan i Stockholm (GIH) i ett projekt om Hållbart ledarskap som grundar sig på självreflektion, mindfulness och self-compassion. Hon är även en uppskattad föreläsare inom både idrotten och näringslivet.

För kontakt och vid frågor, kontakta Karin Hägglund (www.karinhagglund.com)

 

Ha en bra dialog med din tränare

Din tränare vill med största sannolikhet ditt bästa, att du ska må bra, utvecklas och prestera bra. Det är dock inte lätt att vara tränare och det kan vara utmanande för hen att veta vad som är bäst för dig (mycket är individuellt och hen är inte tankeläsare). Därför är det viktigt att du hjälper din tränare att hjälpa dig genom att prata med hen. Ni kommer inte att tycka lika i alla frågor (vilket är bra) men det är viktigt att ha en kontinuerlig och bra dialog.

  • Säg till om det är något du inte tycker är bra. Berätta hur du skulle vilja att hen gjorde istället eller arbeta med att komma fram till det tillsammans. Om det är något ni är oense om så diskutera det, kompromissa kanske, hitta eventuellt andra alternativ och modifiera. Det viktigaste är att ni pratar om det.
  • Tala om vad som är bra. När hen gör saker som hjälper dig och beter sig på sätt som du uppskattar så berätta det för hen. Ge positiv feedback till din tränare, det kommer att öka sannolikheten för ett ännu bättre samarbete.
  • Träna på att prata med din tränare. Kommunikation är inte lätt, risken för missförstånd är stor och det är svårt att prata om och förklara vissa saker. Bästa sättet att förbättra kommunikationen på är att prata mycket och ofta.
  • Arbeta aktivt med att förbättra er kommunikation. Ha regelbundna avstämningar (en gång i månaden eller kvartalet) då ni diskuterar er kommunikation (vad som kan bli bättre och hur, samt vad som fungerar bra).
  • Skapa rutiner för avstämningar och samtal. Många gånger är det tight om tid och tränaren vill diskutera men är stressad. Därför är det viktigt att ni kontinuerligt över säsongen planerar in avstämningar.
  • På samma sätt som motivation är viktigt för dig är det viktigt för din tränare. Att ha en starkt inre motiverad tränare är mycket bättre än att ha en omotiverad tränare. Här spelar du och ditt agerande stor roll. Visa uppskattning för det arbete hen lägger ned på dig och din utveckling. Visa att du bryr dig om tränaren som människa och inte bara tränare (fråga till exempel vad hen gjorde i helgen, om hens familj och hur hen hade det under jul/nyår). Förstärk det din tränare gör bra och tänk på att ha en bra attityd och energi när du kommer till träningen. Hjälp din tränare skapa ett bra motivationsklimat på träningar och tävlingar.

Jämför du dig hela tiden med andra idrottare?

Jämför du dig med andra? Det är klart att du gör och det gör vi också. Det är inte fel att göra det, det är naturligt. Däremot kan det i vissa fall bli väldigt jobbigt och destruktivt.

Vissa idrottare jämför sig hela tiden med andra och bekräftar då gång på gång att de är dåliga. Han är ju snabbare, hon är bättre taktiskt, han är starkare och hon har bättre teknik. Det går alltid att hitta någon som är bättre. En del idrottare jämför sig också med hur bra vissa kända idrottare var i deras ålder och kan då känna sig lite uppgivna över deras egna karriär; ”Det är ingen idé”. Det kan göra att de tappar suget, börjar fokusera mer kortsiktigt och/eller får sämre självförtroende.

Hur kan vi bli bättre på att hantera detta jämförande? Vi kommer nog aldrig helt komma ifrån det. Däremot tror vi att många kan jämföra sig mer sällan och på ett bättre sätt.

Inspiration och idéer
Vill du bli bättre på något? Då kan det ibland vara intressant och givande att titta på andra som gör det bättre och inspireras av hur de gör. Vissa saker kanske inte passar men ibland kan man bli inspirerad och taggad samt få bra idéer och värdefull information.

Hitta din väg
Det är viktigt med en förståelse för att det är svårt att jämföra på ett vettigt sätt. Vi ser vissa delar av andra människors situation men inte andra. Vi ser ofta det som är bra. Det finns även olika vägar att nå dit vi vill. Det är viktigt att så mycket som möjligt utgå från dig dig själv och din situation och hitta en väg som är bra för dig.

Ha tålamod och gör ditt bästa
Ha tålamod och fortsätt att göra ditt bästa varje dag. Då ökar chansen enormt mycket att du kommer dit du vill. Och om du inte når hela vägen så finns det bra förutsättningar för dig att må bättre för att du har gjort ditt bästa.

Träna på att uppmärksamma det du gör bra.
Träna på att uppmärksamma det du gör bra genom att till exempel avsluta träningen/tävlingen/dagen med att lyfta tre saker som du har gjort bra. Det är bra att välja så specifika och konkreta saker som möjligt och som du själv kan påverka. Genom att bli bättre på att se det som man själv gör bra och uppmärksamma sin egna utveckling kan man bli mindre beroende av att jämföra sig själv med andra.

Arbeta med att glädjas åt andras framgångar.
Ibland tycker man att det är fantastiskt kul när det går bra för andra och ibland är det svårare att glädjas åt det. Det är bra att arbeta på att glädjas åt det lite oftare. Man får fler tillfällen att vara glad och färre tillfällen att sura. Det ökar förmodligen chansen att andra kommer att glädjas åt dina framgångar oftare. Generellt sett är det också nyttigt att inte hela tiden fokusera så mycket på dig själv och hur den andra personens framgångar eller motgångar påverkar dig.

Photo by Rob Wingate on Unsplash

Våga uppmärksamma och agera när det inte känns bra!

Det finns mycket du kan störa dig på som idrottare. Till exempel träningsupplägg, tränaren eller din roll i gruppen. Men när ska du agera på det? Om du läser detta och känner att du borde agera så är det nog rätt tillfälle att göra det.

Om du stör dig på hur tränaren agerar under någon enstaka träning spelar det kanske ingen roll (självklart beroende på vad du stör dig på). Men om det över tid är någonting du upplever inte fungerar. Då ska du ta upp det. Det handlar inte om att klaga eller inte bita ihop tillräckligt. Det handlar om att respektera sig själv och ta ansvar för sin utveckling.

Vi träffar för många idrottare som inte vågar säga ifrån, som istället är kvar i miljöer där de inte trivs och som hindrar deras utveckling. Idrottare kan generellt sett bli bättre på att väga säga ifrån. Det behöver inte betyda att hen byter klubb utan det kan vara någonting som kan korrigeras och därmed göra att allting blir bättre.

Fler och fler tränare börjar även bli bättre på att ta hand om de åsikter och tankar idrottarna har. Vi vet att det är svårt att hinna med allt men det är viktigt och givande att lyssna på idrottarna.

Vi ska inte vara så rädda för dålig stämning, utan det gäller att vi vågar uttrycka våra åsikter och sedan diskutera. Det gynnar utveckling!

Photo: @antoine_schibler https://unsplash.com