Jag ville för mycket!

Ibland hör vi idrottare säga att de ville för mycket och att det därför inte gick bra. Man kan dock inte vilja för mycket. Det handlar nog snarare om vad det är man vill och hur man hanterar situationen.

Exempel
Mikaela är en tennisspelare. Hon vill väldigt gärna vinna den kommande matchen mot Sara. Det som ofta händer när det är en match Mikaela vill vinna riktigt mycket är att hon blir rädd för att missa och då spänner hon sig och blir väldigt försiktig. Hon placerar sig även för långt bakom baslinjen, håller igen och duttar in bollarna och hoppas att motståndaren ska missa.

Det enda som gäller när Mikaela spelar en tennismatch är att vinna matchen. I och med att det viktigaste är att vinna blir det även viktigt att inte förlora och det finns alltid en risk att man förlorar en match (även om man är mycket bättre än motståndaren). Problemet är inte att hon ”vill det för mycket” och lösningen på problemet är därför inte heller att vilja det mindre.

En bra lösning är att fokusera på att göra det hon ska så bra som möjligt, till exempel slå igenom forehanden ordentligt i viktiga lägen (trots att hon känner sig spänd), arbeta med en hög intensitet i fotarbetet och acceptera misstag (även om det är jätteirriterande för att det är så enkla misstag).

För Mikaela gäller det att omvandla viljan att vinna till att arbeta hårdare med att göra det hon ska fast det är jobbigt. Ju mer hon vill vinna desto jobbigare kommer det förmodligen bli att slå igenom sin forehand i viktiga lägen.

Något annat som kan hjälpa Mikaela är att fokusera mer på utveckling. Om Mikaela vill bli bättre på att spela tennismatcher, och har det som huvudfokus, behöver hon arbeta med att spela på det sätt hon vill spela på. Gör hon det kommer hon att utvecklas mer och prestera bättre under matcherna. Om hon bara fokuserar på att vinna är risken stor att det låser sig. Det är generellt sett bäst att arbeta med att göra det hon ska och det hon vill bli bättre på samt att skapa bra förutsättningar för det (t.ex. att det är ok att göra misstag och att förlora).

Det är underbart att du vill mycket. Fortsätt med det.

Blogginlägget handlar om ett exempel om en tennisspelare som upplever att hon ville för mycket och därför presterade dåligt. Därför passar det väldigt bra med en bild på en tennisspelare.
Foto av mobina rb på Unsplash

Stötta andra barn i idrottsföreningen

För att era barn ska trivas, må bra och utvecklas i idrottsföreningen är det viktigt att det är ett bra klimat i föreningen. Något du som förälder kan göra för att påverka klimatet på ett positivt är att stötta andra barn i föreningen. Nedan följer några tips på hur du kan stötta andra barn på ett bra sätt:

  • Hälsa på barn du träffar från föreningen, dels på föreningens anläggningar, på stan eller i samband med tävlingar
  • Heja på dem och stötta dem när ni ser dem tävla
  • Hälsa på dem och deras föräldrar i samband med tävlingar även om ert barn strax ska tävla mot dem, har förlorat mot dem eller placerats sämre i tävlingen
  • Fråga hur det är med dem om de ser ledsna ut
  • Uppmuntra ert barn att umgås med andra barn i er förening och att behandla dem på ett schysst sätt
  • Fråga ditt barn om de andra barnen i föreningen (t.ex. om de hade roligt på träningen, om de har syskon, vilken skola de går i, vad de har för andra fritidsintressen). Visa ditt barn att du bryr dig om de andra barnen.

Det kan kännas naturligt att stötta andra barn i föreningen men det sker inte alltid, speciellt inte under tävlingar i vissa idrotter. Därför är det något som är bra att reflektera över och aktivt arbeta med.

Inlägget handlar om vikten av att stötta andra barn i sin idrottsförening. Därför passar det bra att ha en bild på idrottande barn.
Foto av Sheri Hooley på Unsplash

Hjälp dina idrottare att bli snällare mot sig själva

Huvuduppgiften för en tränare är att hjälpa idrottarna att bli bättre på deras idrott. Barn- och ungdomsidrotten är även en viktig plattform för att hjälpa idrottarna utveckla livsfärdigheter och bli bättre människor. Som tränare har man till exempel möjlighet att hjälpa idrottarna bli snällare mot sig själva och hantera utmaningar på ett sunt sätt. Självklart är det många andra i deras liv som också påverkar idrottarna och deras färdigheter (framför allt deras föräldrar) men du som tränare har definitivt betydelse när det gäller detta.

Eftersom tränare har en stor inverkan på idrottarna och hur de är mot sig själva finns det en del saker som är viktiga att reflektera över:

  • När du pratar med idrottaren innan tävlingar är det bra att fokusera på ansträngning, samarbete, glädje och utveckling. Undvik att fokusera på att vinna, på om idrottaren är bättre eller sämre än motståndaren och om idrottaren borde uppleva mycket press eller inte. Ställ gärna frågor och få idrottaren att prata om vad idrottaren ska jobba med, vad hen ska fokusera på, vad hen vill utveckla och hur hen ska göra det.
  • Innan tävlingar är det bra, om tillfälle ges, att hjälpa idrottaren acceptera känslorna hen upplever. Risken är stor att idrottaren försöker bli av med sina känslor (t.ex. tvivel och sårbarhet). Det är bra för idrottaren att träna på att vara ok med de känslor som uppstår.
  • Hur mycket positiv och korrigerande feedback ger du till idrottaren under träningar? Arbeta med att ge mer positiv än korrigerande feedback. Genom att ge mindre korrigerande feedback och mer positiv feedback till idrottaren påverkar du inte bara hens beteenden, välmående, motivation och självförtroende. Du påverkar även hur hen är mot sig själv. Om du visar att det är ok för idrottaren att göra fel och om du ger beröm när idrottaren lyckas och när hen anstränger sig påverkar du även hur idrottaren är mot sig själv och hur hen kommer att tänka i framtida situationer.
  • Hur ser ditt kroppsspråk ut under träningar/tävlingar? Har du ett negativt kroppsspråk vid misstag? När ser du mest glad ut? När idrottaren vinner/får höga poäng, gör mål eller när idrottaren gör rätt saker men missar eller när hen gör sitt absolut bästa fast hen ser ut att förlora? Arbeta med att inte gestikulera och se arg, ledsen och besviken ut när idrottaren gör misstag eller förlorar. Gör ditt bästa med att ha ett positivt kroppsspråk när idrottaren gör rätt saker oavsett om resultatet blir bra eller inte.
  • Reflektera över hur du analyserar matcher/tävlingar tillsammans med idrottaren. Hur mycket fokuserar du på det som idrottaren gjorde dåligt och hur mycket fokuserar du på det hen gjorde bra? Det kan absolut vara bra att identifiera vad idrottaren gjorde mindre bra och diskutera hur hen kan förbättra det. Huvudfokus bör dock ligga på det som idrottaren gör bra. Fokusera också gärna på vad idrottaren tyckte vad roligt och vad hen lärde sig.
  • Hur är du mot de andra tränarna?  Det är viktigt att behandla dem schyst och respektfullt. Ge gärna positiv feedback till dina kollegor när du har möjlighet. Ditt agerande mot de andra tränarna påverkar klimatet i idrottsföreningen (du mår bra av att stärka dina kollegor de mår bra av att få positiv feedback) och chansen är större att idrottarna är schysta mot varandra om de ser att tränarna stöttar och hjälper varandra.
  • Prata om vikten av att vara snäll mot sig själv och uppmuntra idrottaren att vara snäll mot sig själv. Det kan vara bra att låta äldre idrottare, som dina idrottare ser upp till, berätta om hur de kämpar/har fått kämpa med att vara snällare mot sig själva och varför det är viktigt.
  • Arbeta med att vara snäll mot dig själv. Det ger dig en bättre förståelse för vad det innebär att arbeta med att vara mer snäll mot sig själv och det skiner nog igenom om du också arbetar med det. Det kan även vara givande att dela med sig av ditt arbete med det till idrottaren. Det skapar trovärdighet.

Det är utmanande att vara tränare och det är många saker man ska hjälpa idrottarna med. Det finns inga krav att du ska vara världsbäst på att hjälpa idrottarna att bli snällare mot sig själva. Det viktigaste är att du tänker på att det du gör påverkar dem och att du gör ditt bästa med att påverka dem på ett positivt sätt. En bra start är att reflektera över punkterna ovan. Vad gör du bra nu? Vad kan vara bra att arbeta mer med?


Foto av Sheri Hooley på Unsplash

Prioritera ett gemensamt avslut efter träningar

Ett viktigt moment under idrottsträningar, oavsett om du är tränare för små barn eller vuxna elitidrottare, är samlingarna i slutet av träningarna. Under en sådan samling är det bra att reflektera över träningen, prata om hur man upplevde den, lyfta lärdomar och förstärka det man har gjort bra.

Vad har ni för syfte med era samlingar efter träningar?

Träningar ska inte genomföras bara för att, de ska ha ett syfte (ha roligt, utvecklas) och en viktig del av processen är att i slutet av varje träning utvärdera arbetet under träningen. Det är ett bra sätt att få ett avslut på träningen så att idrottarna lättare kan släppa träningen och fokusera på andra saker efter den.

Trots att det är bra med en gemensam samling och reflektion vid slutet av träningarna är det många lag, tävlingsgrupper och idrottsföreningar som inte använder sig av denna strategi eller slarvar med det. En del tränare menar på att det inte finns tid till det, tiden är knapp som det är. Tid finns det dock alltid, det handlar om prioritering.

En del tränare menar på att det är viktigare att ha tid med en extra övning under träningen. Det kan vi förstå och ibland är det motiverat. Men reflektion efter träningspasset är väldigt viktigt för inlärningen och hoppar vi det steget missar vi mycket som är värdefullt.

Utgå gärna från att ni alltid har en samling på 5-10 minuter i slutet av träningen och forma sedan träningen runt det. En sådan samling kan hjälpa idrottarna att ta med sig mycket mer från hela träningen än vad de annars skulle ha gjort. Det kommer att ge mer än att lägga in ännu en teknikövning, hoppövning eller passningsövning.

Blogginlägget handlar om vikten av att ha avslutande samlingar då man utvärderar träningen, reflekterar över det som hände och lyfter det man gjorde bra. Därför passar det bra att inkludera en bild på en grupp barn som sitter i en grupp och pratar med deras fotbollstränare på en fotbollsplan.
Foto av Alyssa Ledesma på Unsplash

Fråga din tränare om du inte förstår

Kämpa!

Du måste bli mer mentalt tuff!

Du måste förbättra ditt självförtroende.

Fokus!

Begreppen inom idrotten är många och det är ofta otydligt vad man faktiskt menar. Vad menar tränaren när hen säger fokus eller pratar om mental tuffhet?

För att du som idrottare ska utvecklas och bli så bra som du kan bli och framförallt ha det roligt på träningar och matcher är det viktigt att du vågar fråga när du inte förstår.

Alltid?

Det enkla svaret är ja. Sen kanske det inte är möjligt att prata om det just där och då (det kanske sker under pågående övning eller match). Ibland kanske tränaren inte heller vet exakt vad hen menar när hen säger kämpa eller fokus.

Utgå från att din tränare vill väl och hen vill att du ska förstå. Tillsammans kan ni hjälpa varandra kommunicera bättre och tydligare. Om du inte berättar när du inte förstår så kan det vara svårt för din tränare att veta det.

Hur är det för dig? Är din tränare otydlig ibland? Ber du din tränare förklara om du inte förstår? Är det jobbigt att fråga?

Inlägget handlar om vikten av att fråga sin tränare om man inte förstår hens instruktioner och feedback. Därför passar det bra med en bild på idrottare och tränare under en träning.
Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Sluta vara så lat!

Kom igen nu! Du orkar!

Varför är du inte motiverad?

Motivation är ett stort och viktigt begrepp inom idrotten. Ett begrepp som är relaterat till motivation är lathet och ibland träffar vi tränare och idrottare som anklagar andra idrottare för att vara lata. I en del fall handlar det dock snarare om att de sköter sin återhämtning på ett bra sätt, något som är enormt viktigt för idrottares välmående och utveckling. De kanske avstår från att träna ibland för att de känner av och/eller förstår att de behöver mer återhämtning. I andra fall är idrottarna lata i den bemärkelse att de inte pallar att gå till träningen fast det vore bra och/eller så gör de inte sitt bästa under träningar/tävlingar. Det är lätt att beskylla idrottarna för att de är lata i dessa lägen men det blir inte bättre för det.

En del barn som är ute och leker fotboll brinner verkligen för det. För vissa avtar denna entusiasm över tid. Varför då? En förklaring är att det inre drivet byts ut mot krav och måsten. Att idrottandet inte längre är det lekfulla och roliga som det en gång var. Allvaret har tagit över och fokus ligger på vinster och ranking. Omgivningen och de strukturer som finns runt idrottaren har stor betydelse här. Vad fokuserar vi på under träningar? Vad fokuserar vi på inför tävlingar? Hur analyserar vi tävlingar?

Istället för att klaga på idrottarna för att de är lata behöver vi ställa oss själva frågan vad vi (ledare, föräldrar och övriga funktionärer) runt idrottaren kan göra för att skapa goda förutsättningar för att de ska utveckla deras inre motivation.

Inlägget handlar om lathet och motivation inom idrotten, och lite extra fokus på ungdomsidrotten, och därför passar det bra med en bild på idrottande ungdomar.
Foto av Nik Shuliahin på Unsplash

Hur kan jag förbereda mig för en stressande situation?

Vi alla upplever stressande situationer ibland (t.ex. en match eller att pappa stressar iväg med oss till träningen som vanligt den här terminen) och för att ge sig själv chansen att hantera dessa situationer så bra som möjligt är det bra att vara förberedd. Nedan följer några tips på hur du kan förbereda dig.

Bestäm vad du ska fokusera på i den kommande situationen
Vad är viktigast att göra i situationen? Vilka beteenden är viktiga? Exempel på bra beteenden kan vara att hålla igång fotarbetet, markera din spelare, eller hålla linjen. Arbeta sedan med att genomföra dessa beteenden så bra som möjligt.

Förbered dig på att hantera de känslor du upplever
Förbered dig för att hantera stressen i den kommande situationen. Jag kanske inte kommer att bli stressad i situationen och det är ok. Jag kanske kommer känna mig stressad i situationen och det är också ok. Det kommer eventuellt kännas obehagligt och då får jag arbeta med att acceptera det. Då ska jag arbeta med att inte försöka bli av med obehaget utan istället låta det vara kvar och fokusera på det jag ska göra.

Arbeta med mentala föreställningar (visualisering)
Fundera på hur du tror att situationen kommer bli, hur du tror att du kommer känna dig i situationen och hur du vill agera då. Föreställ dig sedan situationen så verkligt och levande som möjligt. Föreställ dig att du upplever stressen på det sätt som du förmodligen kommer göra och arbeta med att se det som ok. Träna på att acceptera stressen och arbeta med att göra det du ska i din mentala föreställning (om du är en bordtennisspelare kan det till exempel handla om att hålla dig till din gameplan och spela på det sätt du ska).

Bordtennisexempel
Föreställ dig att du spelar en viktig match. Du vann precis förra poängen och du ska nu serva vid 8-8 i avgörande set. Du går fram till bordet och drar handen mot det lite kallare underlaget. Du känner dig stressad, stel och torr i munnen. Det är ok, du kan hantera dessa känslor och spela bra ändå. Du kan det här, kom igen! Du tar ett djupt andetag, fokuserar på din serve, har en stadig blick på bollen och servar. Ni spelar en längre bollduell, du spelar bra och vinner poängen.

Fundera på vad du kan göra under situationen för att hantera stressen
Generellt sett kan följande saker vara bra att göra under en stressande situation.

  • Ta din tid och ett par djupa andetag när du har möjlighet.
  • Ha tydliga och bra rutiner
  • Var snäll mot dig själv. Arbeta med att acceptera att du kanske inte kommer att prestera lika bra som du brukar eftersom du är mer stressad än vanligt.

 

 

 

 

 

 

 


Foto av Conor Samuel på Unsplash

Du måste inte alltid tänka positivt

Det mesta är inställt eller uppskjutet; cuper, serier, tävlingar och matcher. Träningens utformning förändras och många drömmar har krossats. Det är kris.

Det är naturligt och ok att tycka att situationen just nu är jobbig. Elitidrottare får tänka negativt, tvivla och tycka att det är skit. Även du. Det behöver inte betyda att det blir sämre, det kan tvärtom göra det bättre. Om du tvivlar eller tycker att något är jobbigt så gör du det. Det är nyttigt att erkänna det för sig själv och tillåta sig själv tycka att det är ok. Att ignorera, trycka bort sådana känslor eller ge sig själv skit för att man upplever dem kan ha negativa effekter.

Det handlar inte om att vi ska älta och gräva ned oss i katastrofscenarion (läs om hur du kan bryta negativa tankebanor här) utan det handlar snarare om att det är ok att tycka att det är jobbigt och det är ok uppleva negativa tankar.

Vi kan generellt sett bli mycket bättre på att tillåta oss att tänka negativt och tvivla inom idrotten. Rubriken i det här inlägget ”Du måste inte alltid tänka positivt” sticker nog i ögonen för många idrottare och tränare. Som att det är en självklarhet för idrottare att de ska tänka positivt. Vi är alla människor och de negativa tankarna har räddat oss historiskt. De har hjälpt oss fly faror och att lösa problem och de fyller fortfarande en viktig funktion. Inom idrotten kan vi bli bättre på att se värdet i dem.

In blogginlägget skriver vi om idrottare och corona och den här bilden ger en bra bild av en idrottare som tränar för sig själv under rådande coronapandemi.
Foto av Clique Images på Unsplash

Vad upplever du som stressande inom din idrott?

Om du är en idrottare kan det vara bra att reflektera över följande frågeställningar (det kan även vara fördelaktigt att skriva ned dina tankar): 

Vilka situationer upplever du som stressande?

  • Träningar?
  • Transport till träningar?
  • Formsvackor?
  • Skador?
  • Inför tävlingar?
  • Tävlingar?

Vilka individer runt idrotten upplever du som stressande? 

  • Mamma?
  • Pappa?
  • Vårdnadshavare?
  • Tränaren?
  • Kompisar?

När du till exempel har identifierat en stressande situation är det bra att fundera över om du kan genomföra några förändringar som kan förbättra situationen. Vissa saker är dock svåra att förändra och det är möjligt att du fortfarande kommer uppleva situationen som stressande. I så fall är det givande att kunna förbereda dig för situationen och därmed skapa bättre förutsättningar för att hantera den eventuella stressen (läs mer om du kan förbereda dig för stressande situationer här).

Idrottare som verkar helt slut efter ett hårt träningspass. Tuffa träningspass och att köra helt slut på sig själv kan nog uppfattas som stressande för en del idrottare. Därför är bilden passande för det här inlägget om stressande situationer inom idrotten.
Foto av Victor Freitas på Unsplash

Vad betyder positiv feedback?

Man hör ofta att det är bra med positiv feedback. Men vad är positiv feedback för något egentligen?

Feedback är en återkoppling till idrottaren på något som hen har genomfört, ett tekniskt moment, en prestation, övning, träning eller tävling. Feedbacken syftar till att hjälpa idrottaren utvecklas och prestera bättre.

Exempel
Efter en bordtennismatch säger Frankas tränare att hon spelade otroligt bra i viktiga lägen. Han berömmer henne för att hon genomförde sina rutiner på ett bra sätt, hade bra fokus och spelade aggressivt.

Det finns olika typer av feedback, man brukar prata om positiv och korrigerande feedback. Korrigerande feedback innebär att tränaren försöker hjälpa idrottaren att korrigera och förbättra något. Tränaren berättar för idrottaren vad hen gjorde fel och/eller hur hen ska göra det bättre.

Exempel på korrigerande feedback

  • Ta löpningen tidigare
  • Passa i djupled istället
  • Arbeta mer aktivt med fötterna
  • Vänta tills du får rätt läge nästa gång

Positiv feedback kan vara verbal (att man ger feedback med ord) och icke-verbal (att man ger feedback med sitt kroppsspråk). Exempel på positiv feedback som är icke-verbal är när en tränare eller lagkamrat:

  • Applåderar
  • Ger tummen upp
  • Ser glad ut
  • Knyter näven

Nedan följer några exempel på verbal positiv feedback.

Höjdhopp
Efter ett hopp på träningen säger Alicias tränare att hon gjorde en jättebra kurva och att hon hade en bra fotisättning vid upphoppet.

Fotboll
I halvlek under en fotbollsmatch berömmer tjejernas tränare dem för att de hela tiden pratade med varandra, hjälpte varandra och sprang mycket.

Tennis
Efter en serve på träningen säger tränaren till Arne att han fick till en bra höjd på uppkastet.

Ishockey
Efter hockeymatchen ger tränaren beröm till målvakten för att hon gjorde en riktigt bra insats med många bra räddningar. Hon fortsätter sedan berömma målvakten för att hon läste spelet väl och kommunicerade bra med backarna.

Positiv feedback kan öka idrottarens självförtroende och motivation. Det ökar även chansen att idrottaren (som tar emot feedbacken) oftare kommer att agera på önskat sätt i framtiden.


Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash