Nervositet

Idrottares upplevelser av nervositet kan skilja sig väldigt mycket åt från idrottare till idrottare. En del idrottare upplever nervositet som något positivt och hjälpsamt, andra som något jobbigt och negativt. Ifall en idrottare upplever det som positivt eller negativt kan även variera från situation till situation och förändras över tid.

Vare sig du gillar att vara nervös eller inte kommer det tillfällen då du är mer eller mindre nervös. Därför är det fördelaktigt att kunna hantera nervositet på ett bra sätt. Det bästa du kan göra när du är nervös är att acceptera nervositeten. Ifall du försöker undvika eller bli av med den kommer den förmodligen öka, vidmakthållas och bli jobbigare. Nedan följer några tips på hur du kan göra för att hantera nervositeten på ett bra sätt.

Acceptera nervositeten
Ju mer ok du kan vara med nervositeten desto bättre. Se om du kan acceptera nervositeten och ännu bättre, välkomna den. Det är naturligt att bli nervös när man idrottar, vill vinna och vill prestera så bra som möjligt. Du blir nervös för att hjärnan vill hjälpa dig hantera hotet du ställs inför. Förr i tiden kanske hotet bestod av att försvara sig mot en aggressiv och hungrig vargflock i skogen eller försvara byn mot en en främmande grupp människor. Nu för tiden är det inte så vanligt att vi ställs inför liknande hot i Sverige, för en elitidrottare är det vanligare med viktiga tävlingar. Och ja, hjärnan kan uppfatta tävlingen som ett hot. Du kanske upplever att tävlingen är väldigt viktig för dig och för hjärnan kan det liknas vid att du är ute i krig eller försvarar din by. Nervositeten är alltså där för att hjälpa dig hantera situationen. Det är dock inte alltid den upplevs som hjälpsam.

Agera på det sätt du vill fast det är jobbigt
Träna på att göra det du vill när du är nervös. Låt inte nervositeten bestämma vad du ska göra. Agera i värderad riktning (till-beteenden). Det kan vara jobbigt att agera i värderad riktning när du är nervös. Kortsiktigt kan det vara lättare och kännas givande att istället försöka få bort de jobbiga känslorna, agera överdrivet försiktigt och hålla igen. Långsiktigt (och i många fall även kortsiktigt) är det mer fördelaktigt att göra det du ska. Släpp loss och slå igenom driven, kör maxlöpning mot plankan, finta motståndaren och gå sedan rakt mot mål.

Acceptera misstag
Generellt sett är det hjälpsamt att acceptera misstag så snabbt som möjligt och det gäller verkligen när man är nervös och upplever prestationsångest också. Sträva efter att vara medvetet närvarande i nuet, agera i värderad riktning och göra ditt bästa. Om du gör ett misstag så acceptera det, sträva efter att vara i nuet och lägga fokus på det som är relevant.

Det viktigaste är inte att undvika misstag utan att arbeta med att göra det du ska så bra som möjligt. Då kommer du att göra misstag ibland. Om du känner att det inte är ok att göra misstag eller om du är taskig mot dig själv om du gör misstag så ökar risken att du kommer använda från-beteenden istället för till-beteenden.

Förenkla
Om du är tight och upplever mycket prestationsångest kanske du inte presterar lika bra som du brukar kunna göra. I dessa situationer brukar det vara fördelaktigt att förenkla, ha lite bättre marginaler och agera bestämt. Även om du känner dig osäker kan du välja att lita på din kropp och dina förmågor och agera bestämt. Det innebär dock inte att det är lätt eller går bra, men det är fördelaktigt att träna på att göra det.

Andas
När idrottar och kämpar hårt fysiskt ligger andningen ofta högt upp. När du är nervös finns det också en tendens att andas högre upp och ibland kan det nästa bli att idrottaren håller andan. Att andas med magen och andas lugnt är bra sätt att bli mer avslappnad på. Därför är det bra att tänka på att andas lugnt och djupt när du har möjlighet, till exempel mellan poäng under badmintonmatchen eller när du sitter i båset under ishockeymatchen. Försök dock inte få bort nervositeten med hjälp av andningen. Andas för att det är bra, för att centrera dig och för att hjälper dig att lugna dig och slappna av.

Var medvetet närvarande i nuet
När man är nervös har man ofta fullt upp att hantera tankar och jobbiga känslor. Besvärande tankar kanske hakar fast i dig samtidigt som du upplever känslor och kroppsförnimmelser som du vill bli av med. Ifall du kämpar med dessa tankar och känslor är du inte närvarande i nuet och fokuserar inte på det som är mest hjälpsamt. För att bli närvarande i nuet är det bra att sätta ord på dina tankar och känslor och sedan rikta din uppmärksamhet på det du gör.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Peter Drew på Unsplash
Annons

Är nervositet ett monster?

Nervositet kan både upplevas positivt och hjälpsamt och något som är jobbigt och negativt. Många idrottare upplever att det är för jobbigt och att det får dem att må dåligt och prestera sämre. Därför vill de ofta få bort nervositeten. Att de försöker få bort den leder i regel till mer problem. Det är bättre att acceptera den och vara öppen för den. Det kan dock vara lättare sagt än gjort och kräver i många fall träning över en längre tid. Ibland märker man snabbt att det blir mer hanterbart.

Man kan likna nervositeten vid känslan av ett monster. Ju mer du försöker bli av med det desto större och farligare blir det. Monstret är i det här fallet inte farligt i sig. Så om du utmanar nervositeten och frågar ”Visa vad du har! Kom igen då!” så händer inte så mycket. Ingenting egentligen. Det är inte så att nervositeten kan brotta ner dig eller äta upp dig. Ju mer du lyser på den och släpper fram den i ljuset desto mindre läskig och skrämmande är den.

Ifall du släpper fram nervositeten, låter den vara där och är nyfiken på den så kan den fortfarande vara jobbig. Det kan kännas besvärande i kroppen och mentalt men du kan även uppleva att det är ok och att du kan prestera samtidigt som du har de känslorna. Arbeta därför med att acceptera nervositeten och fokusera på att göra det du ska så bra som möjligt. Låt nervositeten hänga med. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Så här dålig är jag inte! 

Ibland upplever idrottare att de presterar sämre än vad de borde göra. Det kan självklart vara jobbigt, de vill ju prestera bra och det är tungt när det funkar som det brukar. En del känner också helhjärtat eller till viss del att de alltid borde kunna undvika att prestera dåligt. Är det möjligt? Nej, det är det inte. Självklart är det genom mycket träning möjligt att bibehålla en relativt jämn och hög lägstanivå och även om de över tid blir bättre och bättre kommer de ibland prestera på en nivå som de tycker är för låg. 

Hur mycket man vänder och vrider på det så kommer idrottare prestera dåligt ibland. Ska vi fortsätta vägra inse att det är så det är eller ska vi göra det bästa av situationen? Jag tycker det sistnämnda är klokast. Det positiva är att om de arbetar med att vara ok med att de kommer prestera dåligt ibland (och tränar på att hantera det) kan de bli bättre på att hantera de situationerna och därmed inte prestera lika dåligt då som de annars hade gjort samt snabbare kunna vända en svacka till att börja prestera bra igen. Här är några tips på saker du kan tänka på när du presterar dåligt: 

  • Förenkla. Med det menas inte att du ska lägga dig på en för lätt nivå, snarare att du inte ska krångla till det i onödan. Våga göra det du ska, fly inte från det (och testa om du kan tillåta att besvärande tankar och känslor hänger på).
  • Lita på din kropp, lita på din förmåga. Du kan göra det (till exempel åka slalom, slå en bra forehand, lägga en djupledspassning) även om det fungerar sämre just då och även om du tvekar och har lägre självförtroende. Välj att lita på din kropp och kör på. Sträva efter att agera på samma sätt som du skulle ha gjort om du var i bra form (samtidigt som du förenklar).
  • Arbeta med att ha en extra bra förståelse och acceptans för misstag. Du kommer troligtvis göra fler misstag nu, vilket är förståeligt. Det är bra om fokus ligger på att börja göra rätt saker oftare snarare än att minska antalet misstag.
  • Ha ett bra kroppsspråk.
  • Lägg märke till när du agerar på ett sätt du inte vill agera på (till exempel håller igen när du egentligen vill fortsätta möta bollen och slå igenom; från-beteenden) och börja agera på önskat sätt. Det vill säga att göra de sakerna du ska (och har tränat på att göra (till-beteenden), sen kanske det inte lyckas och det är ok.
  • Uppmärksamma när du agerar på ett bra sätt och i värderad riktning (till-beteenden) och när du lyckas med det du strävar efter.
  • Hjälp dig själv (var snäll mot dig själv).
  • Fortsätt göra ditt bästa och arbeta med att göra det du ska (till-beteenden)
  • Hjälp varandra att kriga, fokusera på rätt saker och göra ert bästa när ni har det tungt. Ge varandra positiv feedback och peppa varandra.  

Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Träna på att hjälpa dig själv så att du blir bättre på det

Det är tufft att vara en tävlingsidrottare. Det är mycket hård träning, konkurrens, press och prestationsångest som ingår i en ambitiös tävlingsidrottares vardag. Det räcker med de utmaningar man har, man behöver inte ha en extra utmaning av att stå i vägen för sig själv och vara taskig mot sig själv. Det är så viktigt att vara snäll och hjälpa sig själv, dels hjälper det en att prestera bättre, dels bidrar det till en hållbarhet när det gäller idrottarens karriär. Det är dock inte lätt att hjälpa sig själv, speciellt inte när man är trött, sliten och under hård press. Om man ofta är taskig mot sig själv är det troligtvis något man har hållit på med länge och det kan därför vara svårt att ändra på det. Det kommer lätt och naturligt att älta dåliga prestationer, älta hur dålig man är och till exempel slå sönder utrustning. 

Bästa sättet att bli bra på att hjälpa dig själv mer när du till exempel sliter under en tung träningsperiod eller kämpar i de avgörande ögonblicken under en stor tävling är att träna på det. Och träna på det regelbundet under träningar, tävlingar och även utanför idrotten. 

Här är några saker du kan göra för att träna på att hjälpa dig själv mer: 

  • Reflektera över vad du hade sagt till en god vän i det läget. Vill du din väns bästa? Ja det är klart. Då är nog det bästa du kan göra att agera på samma sätt mot dig själv. 
  • Påminn dig själv. Förbered dig inför träningen och sätt mål relaterat till det innan träningen och tävlingen. Vad kan du göra för att nå målen? Hur vill du agera? 
  • Påminn dig gärna under träningen/tävlingen. Det är bra att ha med dig en lapp där det står vad du ska tänka på och göra. Du kan läsa mer om det här: ”Ha med dig anteckningar som du tittar på under träningar
  • Prata gärna med en tränare innan träningen och diskutera hur hen kan hjälpa dig agera på ett bra sätt och vara snäll mot dig själv. Ett bra tips är att hen ställer frågor till dig vad du tänker på, om du hjälper dig själv eller inte. Ifall det är något du är beredd på och vill så kan det vara ett bra sätt att bli påmind om det och framförallt kan det hjälpa dig att göra jobbet. Det kan vara svårt att arbeta med det här och att då få lite hjälp att reflektera över det och uttrycka dina tankar om det under en pågående träning när du jobbar med det kan hjälpa dig att faktiskt göra arbetet. Om du gör det själv är risken större att du undviker den mentala träningen. 


/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Förbered dig mentalt inför träningen 

Vill du få ut mer av din träning? Om svaret är ja så se till att förbereda dig mentalt inför träningen. Det finns givetvis en mängd olika sätt du kan gå tillväga på för att göra detta men jag ska ge dig några förslag på saker du kan tänka på. 

  • Planera in när du ska förbereda dig mentalt inför träningen. Det kan vara att du är på plats på anläggningen lite tidigare så att du har tid att förbereda dig. Det behöver inte vara lång tid innan, kanske 15 minuter tidigare än vanligt om du inte brukar ägna lite tid åt mentala förberedelser.
  • Tänk igenom vad du vill få ut av träningen. Vad vill du utveckla? Hur ska du träna på det? Vad ska du göra? Vilka är dina till-beteenden? Vilka är dina från-beteenden? Gör det så konkret som möjligt och skriv gärna ned det. Utvärdera hur det gick efter träningen.
  • Hur kan du öka chansen att du genomför dina till-beteenden? Några konkreta saker du kan tänka på/göra.
  • Ifall du känner dig stressad så tänk igenom vad det är som stressar dig. Det kanske är en uppgift på jobbet, en tenta eller att du behöver förnya ditt pass inför nästa tävling. Reflektera över hur du ska hantera detta och när du ska göra det. Gör det sedan klart för dig själv att du inte kan påverka det under den kommande träningen. Det kommer förmodligen dyka upp tankar om det och det är ok. Då noterar du dem och återfokuserar du på det du ska göra. 
  • Se till att få mental återhämtning (om möjligt innan träningen). Det kan vara värdefullt att inte gå runt och tänka för mycket på din idrott, dina träningar och ditt tävlande innan träningen. Arbeta med att vara medvetet närvarande i dina andra aktiviteter innan träningen, då kommer du förmodligen vara mer medvetet närvarande senare under din träning.

Förbereder du dig mentalt inför träningar? Vad är viktigt för dig? Något som fungerar bra för dig? Skulle du kunna testa några av tipsen ovan? Berätta gärna i kommentarsfältet nedan.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Chuttersnap på Unsplash

Tio tips på hur du kan få ut mer av varje träningstimme

Har du höga ambitioner? Vill du träna jättemycket? Det är positivt att du vill träna jättemycket. Men innan du ökar antalet timmar är det viktigt att arbeta med att få ut så mycket som möjligt av de timmar du faktiskt tränar. 

Här är tio tips på hur du kan få ut mer av varje träningstimme: 

  1. Förbered dig inför varje träning
  2. Skriv ned vad du ska fokusera på under träningen
  3. Sätt mål för inför varje övning
  4. Utvärdera hur det gick under föregående övning
  5. Gör ditt bästa 
  6. Fysisk och mental återhämtning mellan varje övning
  7. Hjälps åt att skapa bra träningar
  8. Träna på rätt saker under träningen
  9. Var medvetet närvarande under träningen
  10. Utvärdera din träning

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Sätt idrottaren i centrum

Det spelar ingen roll hur duktig du som tränare är på teknik och taktik ifall du inte når fram till idrottaren. Det spelar ingen roll hur bra feedback på tekniken du ger om idrottaren inte förstår hur du menar. 

Det är idrottaren som ska lära sig färdigheterna och anstränga sig för att prestera. Det känns därför rimligt att fokus ligger på den aktive och att skapa goda förutsättningar för hen att vilja lära sig och att hen har bra möjligheter att ta till sig informationen och komma ihåg det du säger. 

Som tränare är det därför viktigt att du utgår från idrottaren i ditt ledarskap. Anpassa ditt upplägg till hen och möt idrottaren där hen är just nu. Det är många faktorer som kan påverka hur väl idrottaren tar till sig det du som tränare säger till hen. Om du till exempel inte lyssnar så bra på idrottaren samt ger hen för många och för svåra instruktioner ökar risken att idrottaren:

  • Inte lyssnar på det du säger
  • Inte vill göra det du säger
  • Inte förstår det du säger
  • Glömmer bort det du säger

Några saker som kan vara bra att tänka på för att sätta idrottaren i centrum är att fokusera på glädje, variation och kreativitet. Ge få instruktioner, mer positiv än korrigerande feedback, våga vara tyst och arbeta med frågor så att hen själv får reflektera och ta beslut. Engagera idrottaren och följ upp instruktioner och feedback med positiv feedback och frågor. Hjälp idrottaren förstå när hen arbetar i rätt riktning (till-beteenden) och gör saker bättre.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Vad är korrigerande feedback?

Det finns olika typer av feedback. De vanligaste typerna av feedback inom idrotten är positiv feedback och korrigerande feedback. Vi har skrivit om positiv feedback i ett tidigare blogginlägg. Det innebär att man ger beröm till idrottaren. Man berättar vad idrottaren gjorde bra. I det här blogginlägget ska jag gå kortfattat gå igenom vad korrigerande feedback är för något. Jag kommer skriva fler inlägg i där jag berättar mer om feedback och hur man kan använda det på ett bättre sätt i sitt ledarskap. Jag kommer även skriva mer om just korrigerande feedback. 

Korrigerande feedback innebär att tränaren försöker hjälpa idrottaren att korrigera och förbättra något. Tränaren berättar för idrottaren vad hen gjorde fel och/eller hur hen ska göra det bättre. Den kan både vara verbal och icke-verbal. Här är några exempel på verbal korrigerande feedback: 

  • Kasta bollen 10 cm högre!
  • Träffa bollen tidigare!
  • Accelerera mer i slaget!
  • Håll armbågen högre när du gör det!
  • Du behöver komma djupare ner i knäna!

Generellt sett brukar man vilja sträva efter att använda mer positiv än korrigerande feedback. Korrigerande feedback kan till exempel ha en negativ inverkan på idrottares motivation och självförtroende. Samtidigt som många tränare skulle tjäna på att ge korrigerande feedback mindre frekvent fyller det en viktig funktion och kan vara väldigt effektivt. Det är ett värdefullt verktyg som tränare kan använda sig av för att hjälpa idrottare utvecklas, förbättra sin teknik och prestera bättre. 

Ifall möjligt är det fördelaktigt att ge feedbacken på ett bra sätt. Ha gärna en positiv ton och fokusera på hur idrottaren kan göra det bättre, inte på att beteendet var dåligt. Efter att du har gett korrigerande feedback är det bra att följa upp den med frågor och positiv feedback i senare skeden (här är en kort video om det: ”Följ upp den korrigerande feedbacken med positiv feedback och frågor”). Det gör att den både upplevs och blir mer värdefull.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)


När känslorna har makten

Varför gör vi inte det vi vill? Varför gör vi inte det vi borde? I många fall är det för att vi inte orkar vara i känslorna som sköljer över oss. Flera av oss undviker obehagliga känslor i vardagen, ibland medvetet och ibland omedvetet. Det hakar fast i oss och styr många gånger det vi gör utan att vi tänker på det. Förutom att vi inte gör det vi egentligen vill leder det även till att vi inte tränar på att hantera känslorna på ett adekvat sätt. 

Ju mer du undviker eller försöker bli av med dina obehagliga känslor desto mer makt får känslorna över dig. Istället för att du bestämmer vad du vill göra och istället för att gå i värderad riktning (och använda dig av till-beteenden), så styr känslorna vad du gör. Ger du känslorna mer makt blir det också svårare att ta tillbaka makten senare.  

Basketexempel
Lisa är basketspelare. Hon har börjat tycka att det är jobbigt att gå mot korgen under matcher. När hon ser en öppning låser det sig. Hon upplever det som läskigt och ångestladdat. Istället för att gå mot korgen passar hon en lagkamrat eller tar ett skott. I många av situationerna är det inte rätt läge att ta ett skott. Men hon tar dem för att hon är stressad och det leder ofta till att hon missar skotten. 

Nu har även Lisa börjat undvika att gå mot korgen under träningar. Det tar emot när hon har läge och hon väljer ofta att passa. I och med att hon numera sällan går mot korgen brukar det tyvärr inte gå så bra när hon väl gör det. Dels har hon en hög anspänning och känner sig osäker när hon väl gör det, dels tränar hon ju inte så ofta på att göra det (det är naturligt att färdigheten försämras då).  

Ifall du önskar att bli bättre på att göra det du vill och gå i värderad riktning (till-beteenden) oavsett vilka känslor du upplever är det bra att träna på att göra det. Något som är hjälpsamt är att oftare notera vilka känslor du upplever. Vet du vilken känsla du upplever har du bättre möjlighet att hantera den på ett bra sätt samt och att agera på ett önskat sätt. Chansen är också större att du lägger märke till att du gör något du egentligen inte vill göra (beteendet är känslostyrt och ett från-beteende). 

Arbeta även med att vara kvar i känslorna lite längre ibland, ge dem plats och se om du kan acceptera dem. Det kan hjälpsamt att sätta ord på de känslor du upplever (till exempel: ”Nu känner jag mig rädd”). Det kan också vara bra att reflektera över var du känner känslan. Var känns det som mest? Är det kanske främst i magen? Är det i bröstet och magen eller är det en generell känsla i hela kroppen. Du kan också till exempel ge känslan en färg. Det kanske låter lite flummigt men det hjälper dig att skapa lite mer distans till känslan. Ja, du känner den och den finns där men den tar inte över och styr dig. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Markus Spiske på Unsplash

Mental träning under tennisträningen

En bra strategi när det gäller mental träning är att reflektera över vad du vill arbeta med och förbättra under den kommande tennisträningen. När du har kommit fram till vad du vill förbättra så tänk på hur du kan gå tillväga för att träna på det. Ofta hjälper sunt förnuft, om du vill förbättra ditt fokus så arbeta med att fokusera på det du ska när du spelar. Självklart finns det mycket mer du kan tänka på och göra för att arbeta med ditt fokus, men du kommer långt med den här enkla strategin. Ifall du är osäker på hur du kan göra för att till exempel förbättra de psykologiska färdigheterna du vill jobba med är det bra om du pratar med din tränare om det. Det kan även vara klokt att konsultera en idrottspsykologisk rådgivare. Här kan du läsa mer om hur du kan tänka under träningen för att utvecklas och kunna prestera bättre under tennismatcher: ”Mental träning under träningar: Träna för att prestera bättre på tennismatcher”.

Arbeta sedan med det du har planerat under träningen. Självklart kommer det upp en massa andra moment, utmaningar och möjligheter då du kan träna på det mentala. Men oavsett det så är det bra att ha en plan för vad du vill arbeta med. Då är det en mycket större chans att du går i rätt riktning med din mentala träning.

För att öka chansen att du jobbar med det du ska när du vill är det bra att skriva ned några tankar på mobilen eller i en träningsdagbok, du kan läsa mer om det här: ”Ha med dig anteckningar som du tittar på under träningar”. Det är bra att stämma av anteckningarna under träningen. Skriv gärna ned lite reflektioner också. Det är även bra att inkludera tränaren i arbetet om möjligt. Då kan hen påminna dig, ställa frågor och observera vissa moment och beteenden. 

När träningen är klar är det en god idé att reflektera över hur det gick under träningen. Tränade du på det du hade planerat. Hur gick det? Känns det som att det var ett bra sätt att träna på? Går det att förbättra arbetet? Vad funkade väl? Utvärderingen behöver inte vara lång, men det är viktigt att genomföra den. Då tar du tillvara på den träning du har lagt ned på ett mycket bättre sätt. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Erik Werlin på Unsplash