Strategi 2025

Varför slutar så många barn delta i föreningsidrott redan när de är 11–12 år gamla? 

Det finns självklart många anledningar till att barn och ungdomar slutar med föreningsidrott men av anledningarna är att vi i många fall arbetar på fel sätt. En förändring håller dock på att ske. Idrottsföreningar arbetar med att möjliggöra en idrott för alla så att de som vill idrotta ska kunna göra det på deras villkor för att må bra och utvecklas. Idrotten har tagit fram en strategi som heter Strategi 2025. Det är en strategi som ska modernisera svensk idrott och få barn och vuxna att stanna kvar i idrotten längre oavsett om de vill motionera eller tävla på elitnivå. 

Eftersom den här bloggen om idrottspsykologi huvudsakligen riktar sig till idrottare, tränare, idrottsföräldrar och andra som är verksamma inom svensk idrott är det viktigt att vi uppmärksammar Strategi 2025. Det är bra om så många som möjligt inom svensk idrott känner till strategin och arbetar i linje med den. 

Vad innebär Strategi 2025? 

Riksidrottsförbundet har tillsammans med SISU och alla specialidrottsförbund tagit fram fyra strategiska områden:

●      Livslångt idrottande

●      Idrottens värdegrund är vår styrka

●      Idrott i förening

●      Idrotten gör Sverige starkare

I linje med dessa strategiska områden har fem gemensamma mål tagits fram.

●      Svensk idrott ska vidareutveckla verksamheten så att barn, unga, vuxna och äldre väljer att idrotta i förening under hela livet.

●      Svensk idrott ska nå fler idrottsliga framgångar internationellt.

●      Alla lever och leder enligt svensk idrotts värdegrund.

●      Svensk idrott ska vidareutvecklas, samverka med andra aktörer och ge goda möjligheter att idrotta i förening.

●      Idrottsrörelsen är en ännu starkare samhällsaktör.

För att nå dessa mål har fem utvecklingsresor tagits fram: 

●      Den moderna föreningen engagerar

Verksamheten ska utformas och utvecklas så att medlemmar i idrottsföreningar ska vilja engagera sig. Det ska även vara enkelt att engagera sig i idrotten oavsett vem man är. 

●      Inkluderande idrott för alla
Alla ska kunna idrotta och vara välkomna till idrottsföreningen, oavsett vilka förutsättningar och bakgrund man har. 

●      En ny syn på träning och tävling

Fokus ska ligga på att idrottaren ska utvecklas, ha roligt och må bra och att alla ska få möjlighet att idrotta på deras villkor. Man ska få välja om man bara vill träna eller om man även vill tävla. Det ska bli naturligt att idrotta i en förening under hela livet. 

●      Jämställdhet för en framgångsrik idrott

Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att utöva och leda idrott, ha samma makt att forma idrotten och sitt idrottsdeltagande samt ha lika stort inflytande i beslutande och rådgivande organ. 

●     Ett stärkt ledarskap

Alla tränare och ledare ska leda enligt svensk idrotts värdegrund och man ska hela tiden sträva efter utveckling. 

Det är viktigt att ledarskapsutbildningarna på alla nivåer är av hög kvalitet och det ska vara en bra merit för en framtida karriär att man har varit idrottsledare. 

——————————-

Prata med andra idrottare, tränare och idrottsföräldrar om Strategi 2025. Om de inte har gjort det så tipsa dem att gå in och läsa om det. Det är också bra att stöta och blöta vad allt innebär och hur man kan applicera det till sin idrottsförening.

På hemsidan www.strategi2025.se finner ni tips på vad man som tränare, förälder och idrottsförening kan göra. Ni finner även bra initiativ som har genomförts av olika idrottsföreningar och olika resurser som ni kan använda er av i ert arbete. För att Strategi 2025 ska bli framgångsrikt är det viktigt att så många som möjligt engagerar sig i det. Därför vi behöver vi prata om det mer, informera om det, diskutera utmaningar och lösningar samt dela med oss av lärdomar och strategier.

/Fredrik Weibull

Foto av NeONBRAND på Unsplash

Självbilden att vara bäst

Tre pallplatser i förra veckans alpina världscup i Hammarbybacken i Stockholm. Ett otroligt lyckat arrangemang. Men hur sura var Hargin, Myhrer, Hansdotter och Pietilä Holmner över att de inte vann? Det var ju så nära, endast några hundradelar. I intervjuer efteråt kunde man framförallt från Myhrer ana en viss besvikelse. Inte konstigt, det var ju så nära.

Vi upplever att idrottare har blivit bättre på att fokusera på processerna i deras idrott, inte enbart resultatet. I media uppmärksammas resultatet. Den ishockeyspelare som gjorde bäst uppspel under nattens NHL-matcher nämns inte. Istället nämns den som har gjort poäng.

Det är en utmaning att vara processinriktad inom idrotten. För visst var det ett lyckat event i Hammarbybacken. Det var så mycket mer som var bra förutom resultatet. Vädret, backen, folksamlingen och kanske när Myhrer åkte ikapp i semifinalen, den känslan när man tror han har förlorat och sen kommer ikapp. Kanske bättre än att vinna guld?

Skidåkare som tränar
Foto av Fredrik Weibull

Självbilden att vara bäst är tuff och hård men möjlig. Bara du som äger självbilden vet vad det innebär att vara bäst? Är det att vinna alla tävlingar? Om dina främsta konkurrenter blir skadade och du vinner, är du då bäst? När du kommer i tid till den oerhört tidiga morgonträningen, är du då bäst? Är du bäst när du sätter en ny teknik på träningen?

Att vara bäst innebär så mycket. Den enda som kan definiera det är du, men kanske med hjälp av andra. Du bör hitta ett förhållande till din självbild som är realistisk och som får dig att må bra.

En sak kan du vara säker på, du är bäst på att vara dig själv.

/Mikael och Fredrik

Måste du verkligen genomföra alla dina rutiner?

  • Två kokta ägg och en kopp kaffe till frukost
  • Göra exakt som du har gjort tidigare när du kommer till tävlingsanläggningen
  • Ha telefonen avstängd under hela tävlingsdagen
  • Sova exakt åtta timmar natten innan tävling
  • Dubbelkolla att dina turkläder är nedpackade innan du går och lägger dig

Många inom idrotten söker efter ett lugn, en trygghet, självförtroendet, känslan att jag kommer göra en bra tävling. Ett sätt att försöka kontrollera denna känsla är genom rutiner. Det går inte att kontrollera känslorna men vi kan hantera dem. Är rutiner dåliga? Det beror på.

Om du som idrottare vill ha en speciell keps i samband med tävlingar för att det känns bättre för dig, fine. Men om samma idrottare också vill ha speciella strumpor, vara sist ut på uppvärmningen, slå fem gånger på benen innan tävlingen börjar och dricka fem klunkar kaffe en timme innan tävlingen. Då känns det som att rutinerna tar lite väl mycket energi.

rutiner

Vi har ett automatiserat nervsystem i kroppen. Vissa funktioner kan vi inte till hundra procent kontrollera med vår vilja, till exempel hjärtslagen, blinkningar med ögon och känslor. Utsätts vi för fara är vi uppbyggda att bli rädda, varna oss själva och se till att vi är på tå så att vi klarar av utmaningen. Det kan handla om allt från att hinna i tid till en träning eller undvika att bli påkörd av en bil. En funktion av systemet är att hjälpa oss hantera stressfulla situationer.

Det innebär att systemet kommer sättas igång när du som idrottare tävlar.  För en tävling innebär att du kan misslyckas och andra idrottare hotar dig genom att vilja prestera bättre. Det triggar systemet vare sig vi vill eller inte. Så att försöka motarbete det kan bli kontraproduktivt.

Att värma upp kroppen, ha rätt utrustning och att förbereda sig tekniskt inför en tävling är oftast bra rutiner. De rutiner vi vill att du ifrågasätter är de rutiner du har för att skapa en känsla av trygghet och lugn. Där funktionen för ökad prestation går att ifrågasätta. Det är till exempel tveksamt om du i längden presterar bättre med dina turstrumpor och tanken ”varje gång jag har ätit pasta med köttfärssås innan tävling har det gått bra” kan göra att du skapar tvivelaktiga rutiner.

De vi önskar är att du kritiskt granskar dina rutiner så att de inte slutar med att du blir mer stressad över att missa en rutin än över själva tävlingen.

Återhämtning är en viktig del av din träning

När folk pratar om viktiga komponenter av idrottande så nämner de ofta själva idrotten (till exempel teknik och strategi), det fysiska och det mentala. Vi vill lägga till en fjärde komponent, nämligen återhämtning. Det är under återhämtningen kroppen byggs upp och blir starkare. Det är rentav nödvändigt med bra fysisk och mental återhämtning för att utvecklas och prestera så bra som möjligt.

Vi tror att det är bra att se det som en viktig komponent av träningen istället för något utanför träningen, något som förhindrar oss från att träna och utvecklas. En idrottare som värderar återhämtning högt och satsar på kvalitativ återhämtning kommer troligtvis uppleva flera positiva effekter, såsom:

  • Återhämta sig snabbare och bättre fysiskt
  • Ökad motivation och fokus när hen genomför sina fysiska träningspass
  • Bättre på att hantera misslyckanden och fortsätta kämpa vidare
  • Bättre på att vara medveten och kritiskt granska den ”game plan” som finns

Om man hjälper och uppmuntrar idrottare att se återhämtning som en del av träningen ökar nog chansen att idrottarna ser återhämtning som något viktigt snarare än något nödvändigt ont.

Hur kan man göra återhämtningen så bra och givande som möjligt då? Kommentera gärna och dela med dig av dina idéer och tankar!

/Fredrik och Mikael

idrott och idrottspsykologi
Källa: www.fotoakuten.se