Jag kan alltid lära mig något

En bra inställning inför, under och efter träningar/tävlingar är (1) att sträva efter att lära sig så mycket som möjligt och (2) att man alltid kan lära sig något, oavsett om det gäller bra eller dåliga prestationer.

Om idrottaren lär sig något under tävlingen så har hen fått ut något av den, då har den varit givande även om varken prestationen eller resultatet har varit positivt. Man kan få nya insikter, idéer och lärdomar och man kan eventuellt träna på något i den specifika situationen, vilket gör att man utvecklar vissa färdigheter. Förmodligen så har idrottaren även gjort åtminstone vissa saker bra, och det är viktigt att ta med sig det.

Om man arbetar med att inte bli lika knäckt efter en dålig tävling kan man skapa bättre förutsättningar inför nästa tävling. Om badmintonspelaren Nora inte surar lika länge efter den dåliga matchen och inte slår på sig själv lika mycket så kanske hon inte känner lika mycket oro inför nästa tävling. Hon kanske inte heller blir lika nervös när det börjar dra ihop sig i avgörande set i finalen.

Om tennisspelaren Gabriel är nervös när han ska serva hem matchen kan han träna på att göra det han ska fast han är tight. Det hjälper honom att hantera situationen så bra som möjligt och det gör att han blir bättre på att hantera viktiga lägen i framtiden.

Om innebandylaget ligger under med tre mål efter sju minuter så är det ett jättebra tillfälle att träna på att fortsätta vara positiva, stötta varandra och fortsätta med bra beteenden i ett jobbigt underläge. Det skapar självförtroende, utvecklar viktiga förmågor och ger goda förutsättningar inför nästa underläge.

Det handlar inte om att allt ska vara bra och positivt. Det kommer det ändå inte att vara, hur mycket man än vill det. Därför handlar det snarare om att acceptera situationen och göra det bästa av det (det är aldrig fel).

Det är ok att saker inte är bra eller känns bra och man kan träna på att göra det man ska fast det inte är bra. Att orka göra det man ska fast det är jobbigt kräver träning och det underlättar även med bra förutsättningar, till exempel bra återhämtning (sömn, mat, balans).

Annonser

Sluta jaga självförtroende

Många idrottare jagar självförtroende! De tror att ett bättre självförtroende är lösningen på det mesta och jakten på självförtroendet får därför stor uppmärksamhet under träning och tävling. Absolut, självförtroende är bra men en tillfällig tro på sin förmåga är inte lösningen i det långa loppet. En ständig jakt på självförtroendet och den rätta känslan kan i många fall rentutav vara destruktivt. Något som kan vara viktigare att sträva mot är förmågan att fokusera på rätt saker och genomföra dem trots att man under en period har lägre självförtroende.

Tennis självförtroende

Även om du för tillfället har ett sämre självförtroende, till exempel när det gäller din forehand i tennis, kan du prestera väl (slå bra forehandslag). Du kan fortfarande fokusera på det du ska göra och genomföra det. Om du anstränger dig för att agera på det sättet om och om igen när du har sämre självförtroende tränar du upp din förmåga att hantera dåligt självförtroende. Behovet av att det måste kännas på ett visst sätt blir inte lika starkt, för du vet att du kan prestera bra även om det inte känns bra. Du blir heller inte blir lika orolig inför tävlingar.

Måste du verkligen genomföra alla dina rutiner?

  • Två kokta ägg och en kopp kaffe till frukost
  • Göra exakt som du har gjort tidigare när du kommer till tävlingsanläggningen
  • Ha telefonen avstängd under hela tävlingsdagen
  • Sova exakt åtta timmar natten innan tävling
  • Dubbelkolla att dina turkläder är nedpackade innan du går och lägger dig

Många inom idrotten söker efter ett lugn, en trygghet, självförtroendet, känslan att jag kommer göra en bra tävling. Ett sätt att försöka kontrollera denna känsla är genom rutiner. Det går inte att kontrollera känslorna men vi kan hantera dem. Är rutiner dåliga? Det beror på.

Om du som idrottare vill ha en speciell keps i samband med tävlingar för att det känns bättre för dig, fine. Men om samma idrottare också vill ha speciella strumpor, vara sist ut på uppvärmningen, slå fem gånger på benen innan tävlingen börjar och dricka fem klunkar kaffe en timme innan tävlingen. Då känns det som att rutinerna tar lite väl mycket energi.

rutiner

Vi har ett automatiserat nervsystem i kroppen. Vissa funktioner kan vi inte till hundra procent kontrollera med vår vilja, till exempel hjärtslagen, blinkningar med ögon och känslor. Utsätts vi för fara är vi uppbyggda att bli rädda, varna oss själva och se till att vi är på tå så att vi klarar av utmaningen. Det kan handla om allt från att hinna i tid till en träning eller undvika att bli påkörd av en bil. En funktion av systemet är att hjälpa oss hantera stressfulla situationer.

Det innebär att systemet kommer sättas igång när du som idrottare tävlar.  För en tävling innebär att du kan misslyckas och andra idrottare hotar dig genom att vilja prestera bättre. Det triggar systemet vare sig vi vill eller inte. Så att försöka motarbete det kan bli kontraproduktivt.

Att värma upp kroppen, ha rätt utrustning och att förbereda sig tekniskt inför en tävling är oftast bra rutiner. De rutiner vi vill att du ifrågasätter är de rutiner du har för att skapa en känsla av trygghet och lugn. Där funktionen för ökad prestation går att ifrågasätta. Det är till exempel tveksamt om du i längden presterar bättre med dina turstrumpor och tanken ”varje gång jag har ätit pasta med köttfärssås innan tävling har det gått bra” kan göra att du skapar tvivelaktiga rutiner.

De vi önskar är att du kritiskt granskar dina rutiner så att de inte slutar med att du blir mer stressad över att missa en rutin än över själva tävlingen.

Framgångar och misslyckanden

Vad har du gjort bra och mindre bra under ditt år som idrottare?

Det passar bra att reflektera över vad du har gjort bra och mindre bra under året som passerat nu när 2015 står och väntar runt hörnet. Har du nått de mål du satt upp? Fundera på helheten gällande både träningar och tävlingar. Fokusera på de prestationer som du kan kontrollera. Till exempel hur förhållandet mellan vila och träning har sett ut. Har du fått in tillräckligt många vilodagar? Har ditt återhämtningsarbete fungerat bra?

Hur gick det med ditt målsättningsarbete?
– Satte du mål i början av året?
– Har du arbetat med process-, prestations- och resultatmål?
– Har du satt både långsiktiga, kortsiktiga, träningsmål och tävlingsmål?
– Har du haft en plan för hur du ska nå målen och har du utvärderat dem regelbundet?

Reflektera över vad du har lärt dig under året. Några nya insikter? Kanske du har lärt vilka fokusord som fungerar bra när du är på handbollsplanen, tagit fram en riktigt bra spelplan på tennisbanan, eller att sömnen verkligen har betydelse för din prestation.

Vilka var dina bästa prestationer? Det behöver inte innebära att du vann eller placerade dig bra, utan då du presterade som bäst. Som vi skrev tidigare är det viktigt att fokusera på det du kan kontrollera. Att vinna en tävling kan du inte kontrollera, för det kommer vara fler som vill vinna och för att du ska stå som vinnare krävs det att de andra förlorar och du kan inte kontrollera hur de andra agerar. Däremot kan du kontrollera ditt fotarbete, din ansträngning och andra specifika detaljer som är mer oberoende av motståndare. Det kan även gälla prestationer på träning. Använd dig av mentala föreställningar och återupplev prestationerna. Om du har prestationerna inspelade så ta gärna hjälp av det materialet för att minnas bättre. Hur kändes det? Vilket tillstånd befann du dig i? Ser du något mönster mellan dem? Förberedde du dig på något speciellt sätt inför dem? Diskutera gärna med till exempel tränare, lagkamrater, föräldrar. Skriv ned prestationerna med nyckelord på telefonen eller på något speciellt ställe i träningsdagboken och ta fram dem när det känns tungt nästa år. Här kan du även skriva ned de ögonblick då du mådde allra bäst och ögonblick och händelser som inspirerade dig under året.

Julklappar träna tanken

Vilka var dina mindre bra prestationer? Om vi ska vara ärliga så var nog inte alla prestationer jättebra, några var mindre bra. Vad lärde du dig av dessa? Kan du se några mönster? Ta fram några konkreta idéer på hur du kan lära dig av dina misstag. Analysera det du kan förbättra och acceptera det som har gått fel. Du kan inte ändra på det nu och du har möjlighet att lära dig av dem. Tillåt dig att nu fokusera på dem och verkligen gå in i dem för att sedan gå vidare och fokusera på hur du kan genomföra nästa träningspass så bra som möjligt, eller kanske på hur du kan vila och återhämta dig på bästa sätt de närmsta dagarna.

Glöm inte återhämtningen!

Vila och återhämtning är viktigt och dess betydelse går inte att betona tillräckligt. Det är viktigt av många olika anledningar. En av dessa är att undvika skador, inte bara just nu men även för att du ska kunna ha en lång och givande idrottskarriär, så att du inte behöver sluta med idrotten om 5-10 år på grund utav att din kropp säger, skriker ifrån. Det är också viktigt att du ska utvecklas så bra som möjligt. Genom träning och tävling bryter du ned kroppen och genom vila och återhämtning bygger du upp den.

Det är heller inte bara fysiologiskt viktigt, det är minst lika viktigt för det mentala och psykologiska. Om du är nedtränad blir det svårare att bibehålla koncentrationen på rätt saker, ditt humör kommer bli sämre, det blir svårare att bibehålla motivationen och kämpa när det verkligen behövs. Idrotten kommer inte bli lika roligt. Genom att ge dig själv rätt vila kommer du må bättre och träna och tävla mycket bättre.

Variera din återhämtning. Ligg inte bara i soffan när du vilar utan hitta på saker, umgås med dem du tycker om och testa nya aktiviteter. Prova att laga nya maträtter tillsammans med din partner, ta ett varmt bad med levande ljus och skön musik. När var du senast på ett museum eller teater? Se till att ha några helt lediga dagar under julen. Några dagar då du inte ens tänker på prestationer, släpper allt som har med träning, tävling, jobb och skola att göra (ok, det är klart du kan spela lite bordshockey eller sällskapsspel med familjen). Då du är med nära och kära och bara är i nuet. Var med personer som du mår bra av, som respekterar dig och ger dig kärlek.

Nästa år bjuder på nya möjligheter, ett nytt rent papper som du kan fylla med den text och de bilder du vill. Det gäller varje dag också, varje minut som går så har du möjlighet att ta tag i saker, göra förändringar och påverka ditt liv i den riktning du vill. Det är inte alltid lätt, utan tvärtom, oftast svårt. Men vad härligt det är när man lyckas, när man märker en förändring, en utveckling.

God Jul och Gott nytt år önskar redaktionen
Mikael och Fredrik

Träna tanken och föreställ dig din väg till framgång

Mentala föreställningar (visualisering) är en av de mest populära teknikerna inom mental träning och det är en teknik som många använder sig av utan att kanske vara så medvetna över det. Mentala föreställningar innebär att du skapar eller återskapar erfarenheter med hjälp av dina sinnen. Ibland kanske du tänker tillbaka på när du åkte skidor sist, hur skönt det var att åka ner för backen, känna den friska vinden mot ditt ansikte och den härliga känslan i din kropp när du arbetar i svängarna. Om du ska ha ett jobbigt samtal med en vän kanske du ibland förbereder dig för det kommande samtalet genom att förställa dig det, du föreställer dig vad du ska säga och hur du tror att din vän kommer att reagera och säga. Du kanske förbereder dig på olika reaktioner och ord så att du kan hantera dem på ett bra sätt. Detta är exempel på när vi i vardagen använder oss av mentala föreställningar.

Mentala föreställningar är en teknik som de flesta inom världseliten i idrotten använder sig av för att utvecklas och prestera bättre. Vi på Imagine that AB arbetar även med denna teknik inom näringslivet. Mentala föreställningar kan användas för en mängd olika syften (t.ex. höja självförtroendet) och i en mängd olika situationer (t.ex. innan, under och efter viktiga prestationer). I det här blogginlägget berättar vi om hur du kan använda dig av mentala föreställningar för att förbereda dig för olika prestationer.

Här kommer ett exempel från vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. Superstjärnan Carolina Klüft berättade för oss hur hon använde sig av mentala föreställningar innan hon skulle hoppa längdhopp:
Under tävlingar när det snart är min tur att hoppa använder jag mig ofta av mentala föreställningar för att det hjälper mig att koppla på fokus. Mellan hoppen vill jag vara avslappnad men samtidigt ha lätta knep för att återigen hamna i den optimala avspänningen innan hoppet. Mentala föreställningar är ett exempel på ett sådant knep. Jag föreställer mig då att jag genomför det kommande längdhoppet på ett så bra sätt som möjligt och att de tekniska detaljerna fungerar. Jag ser att jag påbörjar ansatsen, hur jag springer, genomför själva avstampet, flyger i luften och hur jag landar. Jag avslutar föreställningen med att jubla. I samband med att jag har avslutat hoppet och jublar upplever jag också en massa positiva känslor (s. 38, Weibull, Wallsbeck & Almgren, 2012).

Här följer ett exempel på hur du kan använda dig av mentala föreställningar innan ett golfslag:
Föreställ dig att står och är redo att slå och att du tror på din förmåga. Du vet att du kommer slå det slag du har bestämt dig för att slå. Det känns bra. Du befinner dig i det tillstånd du vill befinna dig i. Du föreställer dig att du slår slaget på det sätt du vill slå det, att det känns som du vill att det ska kännas i kroppen. Du hör bollträffen och ser bollen flyga i den båge du vill och att den landar där du vill att den ska landa.

När du använder dig av mentala föreställningar är det bra att göra dem så verkliga och levande som möjligt. Det finns olika sätt att göra det på.
– Inkludera så många relevanta sinnen som möjligt i föreställningen (syn, ljud, känsel,  muskelkänslor, smak, doft och ).
Inkludera dem som är relevanta för dig i den specifika situationen. En bra tumregel är att inkludera de sinnesintryck
som du vill fokusera på i verkligheten i den givna situationen.
– Inkludera de känslor (t.ex. glädje) som du vill uppleva i den specifika situationen.

Här kommer ett annat exempel från vår bok ”Träna tanken”. Den forne världsmästaren i simning Josefine Lillhage delade med sig hur hon använde mentala föreställningar för att förbereda sig för ett lopp:
Innan tävlingen började gick jag iväg för mig själv och satte mig i tysthet. Där gick jag igenom mitt lopp i huvudet, längd för längd, armtag för armtag. Jag såg framför mig hur jag simmade mitt lopp. Först såg jag mig själv på startpallen, hur jag dyker i när jag startskottet går och kommer upp med bra glid och en stark simning. Jag ser mig själv jobba mig in i loppet för att avsluta starkt de sista 15 metrarna hela vägen in i kaklet. Därefter vänder jag mig mot resultattavlan och ser sen 1:a framför mitt namn och sträcker sedan upp ena armen i luften som segergest (s. 79, Weibull, Wallsbeck & Almgren, 2012).

Träna tanken
För att optimera dina mentala föreställningar när det verkligen gäller rekommenderar vi att du sätter dig ner i god tid innan den viktiga prestationen och tänker igenom vad du vill inkludera i din föreställning. Hur ska du agera för att prestera så väl som möjligt? Vilka sinnesupplevelser ska du fokusera på? Vilka känslor vill du uppleva? Vad vill du tänka? Hur lång ska din föreställning vara? När ska du använda den? Sedan är det bra att börja öva på föreställningen i lugn och ro och kanske modifiera innehållet vid behov (t.ex. korta ner den, förlänga den, ta bort detaljer, lägga till detaljer etc.). När föreställningen känns bra rekommenderar vi att du testar den i olika situationer innan du använder den vid den viktiga prestationen. I idrott är det bra att först testa den och öva på den under träning och även eventuella mindre tävlingar innan den viktiga tävlingen.

Lycka till!
Redaktionen

Använd dig av triggers för att nå dina optimala tillstånd

En trigger är en rörelse, föreställning eller ord som kopplas ihop med känslor, tankar och beteende. Ett exempel på en trigger kan vara att du trycker tummen och pekfingret mot varandra. Triggers är ett bra sätt att använda sig av för att nå det tillstånd man vill befinna sig i. Ett exempel kan du vara en idrottare som innan tävling använder en trigger för att hitta ett avspänt och fokuserat tillstånd. När hon trycker ihop tummen och pekfingret samtidigt som hon tar ett djupt andetag så når hon ett skönt avspänt tillstånd samtidigt som fokus på tävlingen ökar.

Triggers är vanligt i idrotten. Inom idrotten kan man se idrottare som till exempel ser sprinters, höjdhoppare och längdhoppare slå händerna på låren, ropa något etc. innan de går ner i blocken eller påbörjar ansatsen.

Ju fler gånger du använder triggern i kombination med det önskade tillståndet desto starkare associeras tillståndet med triggern. Vi brukar kalla detta för att ladda triggern. Det vill säga, ju oftare idrottaren använder triggern då hon är avspänd och har fokus på det hon ska göra i tävlingen desto starkare associeras detta tillstånd med triggern. Det betyder också att hon snabbare når detta tillstånd när hon senare använder triggern.

Det finns olika sätt att ladda triggern på. Bland annat är det bra att använda sig av triggern när du befinner dig i det tillståndet, t.ex. en bandyspelare under match eller en spjutkastare efter ett riktigt bra kast. Du kan även använda dig av mentala föreställningar (visualisering), musik och self-talk för att ladda på triggern med de upplevelser, tankar och känslor du vill ladda triggern med.

Vi rekommenderar du att laddar triggern ordentligt innan du använder den i ett skarpt läge. Ett första steg kan då vara att du som idrottare laddar på den utanför träning/tävling genom till exempel mentala föreställningar för att sedan använda den under träning. Sedan om det känns bra kan du använda triggern i mer skarpa lägen, till exempel innan matchen, loppet, då du upplever negativa tankar eller kanske när du har tappat fokus. Fortsätt regelbundet ladda triggern i både träning och tävling.

Vilken tillstånd skulle du vilja nå oftare?
Vilken är din trigger eller skulle kunna vara din trigger?

Triggers kan användas i mängder av sammanhang, till exempel under träning/tävling, på kontoret, under ett möte eller när du är hemma.

Finn din trigger och ditt sätt att nå dina optimala tillstånd.

Ge gärna exempel i kommentarsfältet på den trigger du använder!

Trevlig helg!
/Redaktionen