Träna mentalt och bli bättre på att vara närvarande i nuet

En viktig psykologisk färdighet i idrott är att kunna reglera sitt fokus och komma tillbaka till nuet. Vår uppmärksamhet fångas titt som tätt av olika tankar, intryck och kroppsliga förnimmelser. Det krävs inte mycket för att vi ska lämna nuet och i stället börja tänka på något som redan har hänt eller på något som kan ske i framtiden. Vår problemlösningsförmåga är fantastisk och risken är stor att vi även försöker problemlösa sådant som faktiskt inte går att lösa genom att grubbla, till exempel obehagliga känslor, osäkerhet eller något som redan har skett.

När vår uppmärksamhet lämnar nuet vill vi notera det och snabbt föra tillbaka den till nuet. Det är när vi är närvarande i nuet som vi presterar som bäst i vår idrott. Det är bra och viktigt att ibland problemlösa och reflektera men oftast har vi mest att vinna på att vara närvarande i det vi gör och att genomföra våra idrottsliga färdigheter så bra som möjligt.  

För att bli bättre på att rikta vår uppmärksamhet på det vi vill och att vara närvarande i nuet behöver vi träna på det. Det finns många olika sätt att träna på detta och det mest centrala i den här mentala träningen är att arbeta med att göra det i olika situationer och framförallt i de situationer man vill bli bättre på det. Om vi vill bli bättre på att göra det under tävlingar är det viktigast att träna på att göra det just under tävlingar. Nedan följer några tips på saker som du kan göra och tänka på för att bli bättre på att vara närvarande i nuet under tävlingar.    

Påminn dig själv innan tävlingen
Ifall du strax innan tävlingen påminner dig själv om att arbeta med det är chansen mycket större att du faktiskt kommer göra det under tävlingen. Om du inte gör det är risken stor att du gör som du brukar och glömmer bort det. När anspänningen höjs inför en tävling brukar fokus smalna av och det kan göra det svårt för oss att komma ihåg att använda nya strategier.

För att du ska komma ihåg att påminna dig själv är det hjälpsamt att skriva ned det. Det ska vara lättillgängligt och något du vet att du kommer att använda, till exempel en lapp i tävlingsväskan, en träningsdagbok, text på en vattenflaska eller anteckningar i mobilen.

Påminn dig själv om det under tävlingen
Har du möjlighet är det bra att påminna dig själv om det under pauser på tävlingen, till exempel i periodpaus, halvlek eller sidbyten. Nu i början är det speciellt viktigt att göra det regelbundet. Om du inte har arbetat med det så påminns du om att göra det under till exempel nästa game, period eller halvlek. Är det så att du arbetat med det är det givande att uppmärksamma det och ge dig själv beröm för det.

Utvärdera efter tävlingen
Efter tävlingen är det fördelaktigt att utvärdera hur det gick och hur du arbetade med att vara närvarande i nuet. Att genomföra utvärderingar efter träningar och tävlingar är givande på flera sätt. Det behöver inte heller vara en lång utvärdering, det centrala är att stämma av det viktigaste. Det är även fördelaktigt att skriva ned några kommentarer.

Genom att utvärdera arbetet efter tävlingen visar du dig själv att det är viktigt och något du prioriterar. Det hjälper dig även att lära dig av det, göra korrigeringar, förbättringar och ta med dig det du gör bra.

Träna på det under träningar
För att bli bra på att göra det under tävlingar är det fördelaktigt att även träna på det under träningar. Det är klokt att använda liknande strategier som jag har gått igenom ovan, till exempel att påminna dig själv innan träningen, påminn dig i pauser och utvärdera efter träningen. Det är också givande att påminna dig själv om det inför nästa övning. Förbered dig och arbeta sedan med det under övningen. Utvärdera kort efter övningen hur det gick och hur mycket du ansträngde dig för att vara närvarande.

När du arbetar med din mentala träning under träningar är det bra att sträva efter att ha ett tävlingsfokus när det passar. Alltså att du föreställer dig att det är tävling, att det gäller mer och att du arbetar med att ha samma inställning och fokus som du vill ha på tävlingar när du tränar på att vara närvarande i nuet.

Sträva efter att vara mer närvarande i nuet i ditt övriga liv
Om du vill bli bättre på att reglera ditt fokus och komma tillbaka till nuet är det givande att även träna på det i vardagen utanför träningar och tävlingar, till exempel under lektioner, i ett möte och när du går hem. Jag har tidigare skrivit om det, till exempel här: ”Mer närvarande i vardagen”. Det är även positivt att arbeta med olika typer av fokus- och mindfulnessövningar. Här hittar du övningar att arbeta med: Övningar. Tveka inte att höra av dig om du har några frågor: fredrik@imaginethat.se.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Att komma fram till vad du gjorde dåligt är inte bra i sig

Något som ibland kan vara givande att göra efter ett misstag är att fundera på hur du kan göra det bättre nästa gång, till exempel att du då ska slå igenom ordentligt, arbeta mer aktivt med fötterna eller slå passningen tidigare. Genom att reflektera över det kan du lära dig mer av misstaget och faktiskt få ut något av det. Det är även något som är bra att göra för att släppa misstaget och gå vidare (och fokusera på nästa aktion). 

Efter ett misstag måste du dock inte reflektera över hur kan göra det bättre vid nästa tillfälle, du kan hoppa över det. Många gånger kan det vara bättre att fortsätta vara närvarande i det som händer och gå vidare från misstaget utan att reflektera över det. Och ibland kanske det ger mer att bara uppmärksamma det du gjorde bra i situationen, till exempel att du gjorde en bra nedtagning, att du läste spelet bra, eller vågade utmana en mot en (ett till-beteende för dig). För att sedan fokusera på nästa aktion. 

Många idrottare tänker att det är bra att analysera vad de gjorde dåligt. Och det kan som sagt vara bra att göra det om de reflekterar över hur de skulle vilja agera nästa gång de är i den situationen och/eller vad de behöver träna på att för att bli bättre på det. Det finns dock inget egenvärde i att identifiera alla tillfällen då de gör misstag eller presterar dåligt. Det är troligtvis inte så mycket som blir bättre av att bara uppmärksamma saker man har gjort dåligt och trycka ner sig själv och plåga sig själv med det. Risken är snarare att man blir mer rädd för att göra misstag, upplever mer prestationsångest, blir taskigare och taskigare mot sig själv samt får sämre motivation och självförtroende.

Du behöver nog inte anstränga dig för att identifiera de situationer som är dåliga. Du märker det. Om du generellt sett är närvarande och reflekterande missar du inte de situationerna. Du tjänar mycket mer på att lära dig av dem (när det är lämpligt är det bra att fundera över hur du kan göra det bättre och hur du kan träna på att bli bättre på det), snabbare fokusera på nästa aktion och bli bättre på att uppmärksamma när du agerar med till-beteenden (önskvärda beteenden i linje med dina värden) och presterar bra.

Sammanfattning
Det behöver inte vara bra och givande att uppmärksamma saker du har gjort dåligt. Om du gynnas av att analysera händelsen och om du kan lära dig av situationen är det nog bra att göra en analys. Om du inte får ut något användbart av det så släpp det, gå vidare och fokusera på något meningsfullt och hjälpsamt.

/Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Slå ”på” och ”av” på tennisbanan

Det går snabbt i tennis och det gäller att vara närvarande och fokusera på rätt saker under varje poäng som spelas, strax innan serven slås till dess att poängen är avgjord. För att öka chanserna att man är närvarande i nuet och fokuserar på att göra rätt saker är det bra om man ”slår på” precis innan man inleder spelet. Att ”slå på” innebär lite olika saker i olika idrotter men i tennis handlar det generellt sett om att ha fokus på tennisen, på det man ska göra och det man gör, här och nu. Det handlar om en lite höjd aktivering och intensitet, att man är ”på tårna”. Du kan läsa mer om att slå på och av här: ”Arbeta med att slå ”på” och ”av” under träningar och tävlingar”. En viktig del av den mentala träningen inom tennis är att aktivt arbeta med att slå på och av under varje träning och match. Genom att aktivt arbeta med det regelbundet så blir man bättre på det. Om man inte arbetar med det är risken att man oftare är lite off när man spelar, att man inte riktigt är närvarande och att man inte arbetar med den intensitet man vill när man spelar. Om man inte regelbundet tränar på det blir det förmodligen svårare att ”slå på” när man vill och behöver göra det.

För att öka chanserna att man verkligen är ”påslagen” och påkopplad underlättar det om man själv väljer att slå på och att göra det på ett medvetet och aktivt sätt. Att ”slå på” innebär inte något märkvärdigt, eller magiskt, utan att man gör sig redo. Som servare kan det innebär att man bestämmer var man ska placera serven och vad för serve man ska slå och hur man ska spela poängen, vad man vill fokusera på. Sen slår man på (bestämmer sig för att köra) och genomför sin serverutin. En del spelare väljer att tagga igång.

Som servemottagare kan man förbereda sig på olika sätt men oavsett är det bra att bestämma hur man vill spela (det vill säga sin game-plan). Det är sedan bra att bestämma sig för att vara öppen för det som kommer ske (för olika slags servar) och slå på, vilket kan innebära att man fokuserar på servaren, läser hen för att kunna upptäcka ledtrådar för hur hen kommer att serva samtidigt som man är dynamisk, i lätt rörelse, avspänd, och redo att reagera. 

Direkt efter det att poängen är färdigspelad är det bra att arbeta med ett positivt kroppsspråk och sedan göra en kort analys av poängen. Efter analysen är det fördelaktigt att tydligt slå av och ha en kort mental paus. Jag tycker att det är bra att ta 1-3 djupa och långsamma andetag och då enbart fokusera på andningen. Släpp tennisen, få en kort paus och samla dig. Fokusera sedan på nästa poäng och förbered dig innan du slår på igen. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Tennisspelare som slår av mellan poäng.

Kasta ankar innan matchen

När idrottare presterar som bäst i sin idrott, till exempel på tennisbanan, golfbanan eller i skidbacken, är de i hög grad närvarande i nuet. När de presterar dåligt är det vanligare att de ältar det som har hänt (till exempel olika misstag de har gjort) eller kämpar med jobbiga känslor (nervositet/prestationsångest). Under en svacka, när det går sämre, är det även vanligt att idrottare oroar sig för framtiden, till exempel att de ska prestera dåligt i den kommande aktionen eller att de oroar sig hur det kommer gå i tävlingen eller hur de ska förklara förlusten efter tävlingen.

Det enda tillfället då idrottaren har möjlighet att påverka det som händer i tävlingen är i nuet. Det är därför viktigt att kunna haka loss från besvärande tankar/känslor och rikta uppmärksamheten till det som händer här och nu och till att agera i värderad riktning (till-beteenden; oavsett vilka tankar/känslor som upplevs). 

En teknik inom Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som är framtagen av Russel Harris (2020) kallas för Kasta ankar. Den används just för att rikta fokus till det som händer i nuet. Kasta ankar består av tre olika delar: 

  1. Notera inre upplevelser
    Att notera inre upplevelser handlar om att du uppmärksammar vad du tänker och känner och att du sätter ord på det, till exempel ”Nu sätter min kritiska hjärna igång”, ”Nu säger mina tankar att jag inte får missa” och ”Nu känner jag frustration”. 
  2. Återvänd till kroppen
    Genom att återvända till kroppen fokuserar du på något du kan påverka och som du har mer makt över än dina tankar och känslor. Det finns mycket du kan göra för att återvända till kroppen, några exempel är att röra på dig, röra på dina axlar, sträcka på dig, ställa dig upp, känna underlaget under dina fötter, känna stavarna, tennisracket, bordtennisracket eller golfklubban i dina händer. 
  3. Delta aktivt i världen omkring dig
    Ett bra sätt att delta i världen omkring dig, att bredda din uppmärksamhet, är att använda dina sinnen. Vad känner du för dofter? Känner du någon smak? Känner du vinden i ditt ansikte? Vad hör du för ljud? Använd synen och sätt ord på vad du ser framför dig, till exempel lysrör, klocka, tennisbana, nätet, publik, Linnea, domarstol, tennisracket, tennisbollar, ett skynke och en bänk. 

När du genomför stegen ovan förs uppmärksamheten till nuet. Du är då inte uppe i huvudet och brottas med tankar och känslor. Du är i nuet och har då en mycket bättre utgångspunkt att själv ta över rodret (att agera som du vill istället för att dina tankar/känslor styr) över dina beteenden och agera med till-beteenden. 

Kasta ankar är en teknik som jag ofta använder med klienter och de flesta tycker att det är en teknik som är hjälpsam och fungerar bra. Jag rekommenderar dig att testa den och att öva på det i vardagen när du har möjlighet. Genom att träna på att använda tekniken oftare kommer du bli bättre på att använda den. Du kommer kunna använda kortare varianter och chansen är även större att du kan haka loss från besvärliga tankar/känslor i riktigt utmanande situationer.

Referenser

Harris, R. (2020). ACT helt enkelt: En Introduktion till Acceptance and Commitment Therapy. Natur och Kultur.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Conor Samuel på Unsplash

Träna på att slå på och fokusera på rätt saker

Inom elitidrott är det generellt sett viktigt att verkligen vara påkopplad när man presterar. Det gäller att ha fokus riktat mot rätt saker och ha en hög intensitet i det man gör, till exempel: 

  • Inför en tekning i ishockey
  • Inför nästa poäng i tennis (innan man returnerar eller servar)

För att öka chansen att du är på tårna och fokuserar på rätt saker (genomföra till-beteenden) är det hjälpsamt att förbereda dig inför momentet. Det är fördelaktigt att samla dig efter det förra momentet och sedan reflektera över vad du vill fokusera på under nästa moment, påminna dig om att gå in med rätt intensitet och att vara närvarande i nuet. 

För att bli bra på det här och bli bra på att vara påkopplad (läs mer om att slå på här) och prestera med rätt intensitet och fokus är det avgörande att arbeta med det på träningar. Det är även givande att filma genomförandet under träningar och att analysera dessa moment. Det skulle kunna ge dig en ökad insikt hur du faktiskt agerar och hur det ser ut.

När du arbetar med det så testa och jämför när du gör ditt bästa och kanske även när du släpper intensiteten och går in i situationen lite mindre påkopplad. Testa med olika fokus, anspänningsnivåer och intensitetsnivåer. Prova även att överdriva åt båda hållen. Hur påverkas prestationen? Hur upplever du det? Hur ser det ut på video? Vad är skillnaderna? Det kan hjälpa dig att bli bättre på att agera så bra som möjligt i dessa situationer och att fokusera på hjälpsamma saker. Genom att testa olika sätt att göra det på och även arbeta med videoanalys blir det lättare att ta på det och göra det tydligare hur du ska agera och fokusera. Det kan även underlätta kommunikationen med din tränare. Det kan göra det lättare att prata om det med hen.

Testa gärna detta och återkom med reflektioner (i kommentarsfältet) om hur det gick. Vad fick du ut av det? Hur var det att arbeta på det här sättet? Har du några frågor om det? Har du några tips?

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Yifey Chen på Unsplash

Ibland när spelet inte fungerar på tennisbanan är det bättre att sluta analysera

Ifall du spelar dåligt under en tennismatch kanske du tänker, analyserar och grubblar över varför spelet inte fungerar och hur du kan göra för att spela bättre. Ibland är det bra att analysera och problemlösa (många spelar behöver generellt sett bli bättre på att analysera under matcher och att träna deras taktiska förmågor) och ibland är det bättre att förenkla, vara mer närvarande i nuet och lita på att du kan hantera det på ett bra sätt när du spelar.

När du spelar bra tennis upplever du nog ibland att du inte tänker så mycket, eller kanske inte alls. Du bara spelar. Men det är inte för att du har slutat tänka, det är för att du är närvarande i spelet, i det som sker och i det du gör. Om du försöker sluta tänka finns det en risk att du stör dig ännu mer på olika icke-hjälpsamma tankar, känslor och kroppsförnimmelser. Det är bättre att sätta ord på tankarna och känslorna och sedan rikta fokus till nuet och att göra det du ska på banan.

Om du känner att spelet inte fungerar, du kanske känner dig vilsen och inte vet vad du ska göra, är det oftast fördelaktigt att gå tillbaka till några konkreta saker du vet hjälper dig att spela bra tennis och arbeta med att vara närvarande i nuet när du spelar. Saker som brukar hjälpa att fokusera på är: 

  • Aktivt fotarbete 
  • Ligg kvar i duellen så länge som krävs och arbeta med att skapa ett bra läge
  • När du har läge så sträva efter att avgöra poängen bestämt och helhjärtat. Välj att lita på dig själv och ditt slag. Du kanske missar och det är ok, sträva efter att slå slaget på det sätt du har tränat på. 
  • När spelet inte fungerar är det fördelaktigt att öka marginalerna och fortsätta slå på bollen. Fortsätt slå ordentliga slag, möt bollen och slå igenom. 
  • Arbeta med att acceptera att det inte känns så bra som det brukar göra och som du vill att det ska göra. Om du strävar efter att det ska kännas bra kan det bli svårt. Sträva istället efter att göra det du ska fast det känns dåligt. 
  • Om bollen flyger så prova att slappna av mer i kroppen (fast det känns läskigt), testa att slå igenom mer, accelerera mer (trots att du inte är bekväm med det).  
  • Om du missar så arbeta med att acceptera och ge dig själv beröm för att du arbetar med rätt saker (för att du vågade slå på bollen, för att du vågade arbeta med slappna av mer i armen). Du kan läsa mer att förstärka bra beteenden här: Träna mentalt och prestera bättre på tennisbanan.

Du kan självklart inte arbeta med allt samtidigt. Hitta något att fokusera på, arbeta med det och var närvarande i spelet. Förenkla. Ofta hjälper det även att sluta fokusera så mycket på ditt spel och din teknik. Fokusera mer på var du ska placera tennisbollen och hur du vill att bollen ska flyga (hur mycket spinn till exempel), hur motståndaren spelar och rör sig och hur du kan göra det svårare för hen. Det kan hjälpa dig att vara mer närvarande i spelet och att släppa de tankar som kanske har hakat fast i dig.  

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Boris Misevic på Unsplash

Jag vill sluta tänka när jag spelar fotboll!

Tankarna säger saker till oss nästan hela tiden. Syftet med våra tankar är att hjälpa oss hantera vårt liv och de utmaningar vi ställs inför. Tankarna pratar med oss för att varna oss och ge oss information. Ibland har vi nytta av det och ibland inte. På samma sak som tips och råd från dina föräldrar, ibland har du nytta av det och ibland inte. 

Vi inte sluta tänka i vissa situationer oavsett hur gärna vi skulle vilja det. Det är istället bättre att träna på att hantera tankarna bättre och kunna vara medvetet närvarande i nuet när vi vill. Tankar är tankar, de är verbala konstruktioner som inte behöver vara sanna. 

Ifall du vill bli bättre på att vara närvarande i nuet och inte påverkas negativt av olika tankar är det fördelaktigt att träna på det. Träna på att göra det du ska oavsett vad tankarna säger och oavsett vilka känslor som kommer istället för att undvika tankarna och känslorna. Träna på att uppmärksamma när du blir distraherad, när tankar hakar fast i dig. Notera det och återfokusera på det du gör och arbeta med att gå i värderad riktning. Träna på det utanför fotbollen också. 

Du kan inte sluta tänka. Ibland känns det som att du inte tänker och det är för att du riktar uppmärksamheten på det som händer i nuet, på dina yttre beteende och det som sker runt dig. Du är helt närvarande i det, i dina aktioner. Du är närvarande när du tar emot bollen, scannar efter lagkamrater, motståndare, hur de rör sig och vilka ytor som finns. Du rör dig med bollen, scannar och lägger sedan djupledspassningen till din lagkamrat som kommer springande i hög hastighet bakom dig. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Jason Charters på Unsplash

Vad menar du med det?

Koncentrera dig! 

Tro mer på dig själv! 

Tuffa till dig! 

Vad innebär egentligen begreppen ovanför? Ibland kan det tyvärr vara svårt att förstå vad din tränare vill att du ska göra när hen ger dig feedback. Det kan verka som att det är tydligt vad det innebär med uttrycket ”Koncentrera dig!”, men för många idrottare kan det vara oklart. Speciellt om de inte har pratat med sin tränare om detta tidigare. Du kanske tänker att du ska fokusera på vissa saker medan tränaren tänker att du borde fokusera på andra saker.

Det är även svårt för tränaren att veta hur mycket du faktiskt anstränger dig för att fokusera på rätt saker. För tränaren kanske det ser ut som att du inte försöker fokusera samtidigt som du krigar med mängder av tankar som hakar fast i dig och som du har svårt att hantera. Då hjälper det inte att hen säger att du måste koncentrera dig mer. Det är förmodligen mer lönsamt att prata om vilka beteenden du ska göra i vissa situationer, det blir mycket tydligare. Om möjligt kanske det bästa är att fråga dig hur du upplever situationen.

Generellt sett är det även bra att prata mer om fokus i samband med träningar. Det skulle gynna många tränare och speciellt idrottare att prata mer om det och att ha en pågående dialog om det. Hur kan du hantera tankar på ett bättre sätt? Vad är bra att fokusera på i olika situationer? Vad sa tankarna till dig under pausen? Vad fokuserade du på under förra momentet?

Din tränare vill med största sannolikhet ditt bästa. Hen vill att du ska utvecklas och känna en stark inre motivation. En viktig förutsättning för det ska ske är att du förstår hur tränaren menar. Därför är det viktigt att du frågar när du inte förstår. Jag förstår att det kan kännas jobbigt ibland. Om du har en bra tränare så bör hen uppskatta att du ställer frågor och därmed uppmuntra det beteendet. Det är ditt liv och ditt idrottande det handlar om. Tränaren är där för att hjälpa dig utvecklas så testa att fråga när du inte förstår. Om du ändå är på träningen och ifall du ändå satsar så mycket som du gör så är det värt att ta mer plats och ställa frågor. Det kanske känns pinsamt att ställa frågor i vissa situationer men generellt sett kommer det nog att kännas bättre. Det kan kännas bättre när man kan ta mer plats, när man säger till och säger ifrån. Man hjälper sig själv mer och visar sig själv mer respekt.

Det kan dock vara väldigt svårt att visa sig sårbar inför sin tränare. En del tränare skapar ett klimat som gör det svårare för idrottare att ställa frågor och visa att man inte förstår (även andra idrottare i gruppen kan bidra till ett sämre klimat). Om det är fallet är det viktigt att lyfta det med en eller flera personer i laget/gruppen/idrottsföreningen. Ifall du inte känner att du vågar ställa frågor till tränaren för att hen kan bli irriterad eller arg så finns det ett stort problem. Då är det viktigt att tränaren gör vad hen kan för att förbättra situationen. Om du inte känner att du kan prata med huvudtränaren om det så prata med andra ledare för gruppen, andra idrottare, andra resurspersoner (till exempel en idrottspsykologisk rådgivare om det finns), andra i idrottsföreningen (till exempel klubbchefen eller ordförande) och dina föräldrar (om du inte är vuxen). Psykologisk trygghet är viktigt i idrottsföreningar. Du kan läsa mer om det här: ”Har ni en psykologiskt trygg miljö i er förening?” (i den texten ligger huvudfokus på miljön för tränare men det är minst lika viktigt när det gäller idrottarna i föreningen).

Du hjälper även tränaren om du berättar för hen när du inte förstår. Det kommer förmodligen leda till en bättre kommunikation och mindre frustration hos er båda. Chansen är ju även mycket större att du som ett resultat av att fråga tränaren faktiskt börjar arbeta med det som hen vill att du ska fokusera på. Tränaren är inte en tankeläsare. För hen är det ofta klart och tydligt vad hen menar. Så det är rimligt att hen tror att det är det för dig också.

Tränaren kanske även börjar uttrycka sig tydligare om du säger till när du inte förstår. Hen kommer förmodligen att reflektera över hur hen uttrycker sig oftare och anstränga sig för att formulera sig bättre. Det kan även hjälpa tränaren att bli bättre på att kommunicera och formulera sig generellt sett.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Jeffrey F Lin på Unsplash

Arbeta med att slå ”på” och ”av” under träningar och tävlingar

Som idrottare är det enormt viktigt att kunna fokusera på rätt saker vid rätt tidpunkt. För att bli bra på att göra det gäller det att slappna av mentalt när man kan. Det går nämligen inte att vara hundra procent fokuserad på något under en längre tid. Att hela tiden anstränga sig för att vara fokuserad leder till att man blir tröttare mentalt. Till slut kommer idrottaren ha svårt att fortsätta fokusera på det hen vill och risken ökar då för att hen hakar fast i tankar och känslor samt att hen blir distraherad oftare och under längre tid varje gång. Istället för att råka slå av mitt under en poäng i badminton eller mitt under ett stavhopp är det bättre att medvetet välja att slå av och vila mentalt mellan poängen eller hoppen för att sedan slå på igen innan nästa serve/retur eller påbörjad ansats. 

Med att vara på menas att fokus ligger på idrotten. Det kan vara vad som helst, till exempel ältande av vad som gick fel i första halvlek, flera snabba scanningar av var medspelare och motståndare befinner sig, ett flow-tillstånd under löpningen eller tankar som ”Vad händer om jag förlorar?” eller ”Ja! Jag vann första set, nu kommer jag att vinna matchen”. När jag pratar om att slå på handlar det dock om att fokusera på det som hjälper idrottaren att agera i värderad riktning i stunden. När man medvetet slår på vill man ju rikta fokus på det som är hjälpsamt. Det kan handla om att påminna sig om sin taktik, fundera på hur man ska förändra taktiken, vara närvarande i sina rutiner eller att fokusera på idrottandet i sig (t.ex. läsa av kroppsrörelser och uppkastet när motspelaren servar, vara närvarande i simningen eller vara närvarande löpningen, passningsspelet och kommunikationen med medspelare). 

Med att slå av menas att man fokuserar på vad som helst förutom idrotten. Syftet med att slå av är att vila mentalt, få mental återhämtning, så att man orkar vara fokuserad på hjälpsamma saker. För att orka det är det bra och ibland nödvändigt att vila mentalt när man har möjlighet (till exempel när domaren blåser av för icing i ishockey, mellan poäng i bordtennis, på bänken mellan inhopp under en handbollsmatch, eller när bollen flyger över sidlinjen i basket). Hur länge man är av kan variera mellan sekunder och timmar och det är viktigt att poängtera att en mikropaus på några sekunder (till exempel att man är helt närvarande i ett andetag) faktiskt kan också göra skillnad. 

När man är av är det mest fördelaktigt att fokusera på något som är hjälpsamt (till exempel andningen mellan poäng i padel) eller något neutralt/neutralt positivt som inte skapar mer ångest eller stress (till exempel den vackra omgivningen på golfbanan). Det är inte problematiskt om man upplever ångest när man är av, då är det bra att fortsätta att vara medvetet närvarande i nuet och fortsätta att vara av. Till exempel ge utrymme för ångesten och sedan uppmärksamma den spegelblanka sjön eller gladorna som flyger över träddungen. 

Om man inte slår av när man kan (till exempel mellan hoppen under en höjdhoppstävling) ökar risken att man slår av mot en ens vilja under ansatsen eller hoppet. För att det ska bli mer effektfullt är det bra att göra det tydligt när man går från av till på och från på till av, speciellt när man slår på. Det är inte heller fördelaktigt att vara lite halvt av eller på, det är bra att sträva efter att slå helt av eller slår helt på, 1 eller 0. 

Det är viktigt att arbeta med mental avslappning och mikropauser under både träningar och tävlingar. Det gäller ju att arbeta med det under träningar för att bli bra på att göra det under tävlingar. Dels för att kunna slå på och av på ett bra sätt, dels för att få in beteendet med att slå av och på så att det blir naturligt och att man verkligen ser till att göra det, även när man upplever mycket prestationsångest eller är stressad. Man kan även med fördel arbeta med det utanför träningar och tävlingar, dels i olika situationer i vardagen, dels genom olika övningar. Exempel på situationer då man kan arbeta med att slå av och på i vardagen är på jobbet, i skolan eller när man läser läxor. Här kan ni läsa om en övning som kan hjälpa idrottare att använda andning för att få till givande mikropauser: Andningsövning. Det finns flera olika sätt att arbeta med att slå av och på under träningar och tävlingar. Här följer två idrottsspecifika exempel på hur idrottare kan arbeta med det under tävling: 

Tennisexempel
Kajsa använder sig av mikropauser under tennismatcher, både mellan poäng och under sidbyten. Hon fokuserar då på sin andning. Hon tar några andetag och fokuserar på hur hon andas och hur det känns i kroppen, hon gör det utan att värdera eller döma. Ifall tankarna vandrar iväg under detta moment noterar hon det och återfokuserar sedan på andningen. När hon använder sig av den här mikropausen mellan poäng är hon medvetet närvarande i andningen. 

Kajsa spelar just nu en tennismatch. Hon servar och det står 4-4 och 0-15 i första set. Kajsa slår nu en ganska hård kickserve ut på Astrids backhand. Astrid får tillbaka en lös retur mitt i banan och Kajsa tar några steg in och försöker döda bollen med en hård forehandcross men drar ut den med en decimeter. Efter en kort analys släpper hon föregående poäng och slår sedan av. Hon tar två djupa andetag och fokuserar på andningen. Efter mikropausen slår hon på igen. Hon bestämmer att hon under nästa poäng ska fortsätta med att slå på Astrids backhand, att hon ska arbeta aktivt med fötterna och möta bollen tidigt. Hon bestämmer att hon ska slå en hård flack serve mot kroppen på Astrid. Hon ställer sig vid baslinjen och förbereder sig, studsar bollen tre gånger och servar. 

Golfexempel
Amir spelar en golftävling och ska slå ut på hål tre. Han slår en riktigt lång drive som lägger sig på höger sida av fairway. När han ser var bollen ligger genomför han sin post-shot rutin. När han är klar med rutinen knäpper med fingret och slår av (han lämnar golfbubblan). Samtidigt som han går mot bollen fokuserar han på sin gång. Han är medvetet närvarande i hans gång och arbetar med att vara rak i ryggen och hålla ett högt tempo. Claes som går i samma boll som Amir går upp jämsides honom. De pratar lite om en dejt Claes hade varit på förra helgen och hur katastrofalt dåligt det gick. De skrattar och Claes viker av för att gå till hans boll som ligger ute i ruffen. När Amir närmar sig sin boll knäpper han med fingret igen och slår på. Nu går han in i hans golfbubbla och ser sig omkring, han reflekterar över hur vinden blåser och funderar på om han ska använda en järnsjua eller järnåtta och hur han ska slå slaget (ni kan läsa mer om vad man kan tänka på mellan slagen här: Vad ska jag tänka på mellan slagen?). 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Guzmán Barquin på Unsplash

Hur ofta är du närvarande i nuet?

Vi tänker ofta på det som har hänt eller det som ska hända. Vi ältar jobbiga saker som vi har varit med om, misslyckanden och saker vi ångrar att vi har gjort. Vi oroar oss för saker som skulle kunna hända, som vi är rädda för och vill undvika.

Vardagsexempel 
Hannes funderar över varför Greta var så frånvarande igår efter tennisträningen (tanken hakar fast i honom), sen oroar han sig för hur han ska hinna göra klart uppgiften tills imorgon och så hoppar han tillbaka till gårdagen igen och tänker på hur Greta agerade. Hade han gjort något fel? Hon verkade inte bry sig om honom. Tycker hon inte om honom längre?
Hannes borde plugga men han har istället fastnat i sina tankar.

Idrottsexempel
Nora är frustrerad över hur hon kunde missa mål när hon hade världens målchans. Hon börjar undra om det andra laget kommer hinna kvittera innan första halvlek är över. Plötsligt ser hon en möjlighet och tar en lång djupledslöpning i nästan maxfart men hon fick ingen passning. Hon följer med spelet och håller sin position men är lite frånvarande. Hennes tankar hoppar mellan det missade skottet, tankar om hur de ska hinna kvittera och om hon kommer behöva starta på bänken nästa match. 

Hur ofta är du närvarande i stunden, i det du upplever just då? Det är inte så lätt att vara närvarande här och nu. Tankarna glider ofta iväg bakåt och framåt i tiden. Och det kan självklart vara bra att också tänka på det som har hänt och det som kommer att hända. Det finns många anledningar till varför det också kan vara givande (till exempel undvika faktiska faror). Generellt sett är det dock bäst att vara närvarande i nuet. Det är ju nu vi lever, det är nu livet händer.

Medveten närvaro har haft positiva effekter på ångest, stress, depression och utmattning. Om vi arbetar med att vara närvarande i fler situationer i övriga livet (till exempel när vi går hem från jobbet, sitter på en föreläsning eller prata med en kompis) har vi förmodligen också bättre möjligheter att lyckas vara närvarande under övningar på träningar och i viktiga situationer under en tävling (när du serva hem första set). Förmågan att vara närvarande i nuet är en träningssak, vi behöver aktivt träna på det ofta och regelbundet för att bli bättre på det.

Det är bra att påminna sig själv att vara närvarande då och då, till exempel varje morgon, några bestämda gånger varje dag eller i vissa situationer, till exempel när du viker tvätten, äter frukost, har ett möte med en kollega, pluggar hemma, hälsar på mormor eller inför varje övning på träningen. När vi är närvarande i stunden är det bra att arbeta med att vara öppen för våra tankar och känslor (prova även att ge känslorna tillåtelse att vara hos dig) samt det som händer runt oss. Att vi inte dömer och värderar, utan är accepterande, visar oss själva förståelse och strävar efter att vara nyfikna.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)  

Foto av Yente Van Eynde på Unsplash