Det är viktigt att förstå att mental träning kan vara jobbigt och utmanande. I många fall märker inte någon annan om man hoppar över den mentala träningen och det är tyvärr lätt att även ljuga för sig själv. Risken är därför stor att man slutar arbeta med det man ska och istället fortsätter göra som man brukar. Här följer några exempel på hur idrottare ibland lurar sig själva:
- Handbollsspelaren Martin intalar sig själv att han faktiskt genomför den mentala träningen fast han inte gör det (t.ex. han skriver ned vad han ska träna på inför träningen och sen under träningen tänker han inte mer på det).
- Tennisspelaren Anna intalar sig att mental träning är onödigt eftersom hon inte upplever några positiva effekter av den (det är som att säga att fysträningen är onödig för att hon inte upplever några effekter, istället borde hon träna mer eller förändra hur hon tränar).
- Innebandyspelaren Johanna tänker att hon ska ta tag i den mentala träningen vid nästa tillfälle istället.
- Golfaren Alex väljer att inte fokusera på det mentala och försöker istället kompensera bristen på mental träning genom att öka mängden fysisk eller teknisk träning.
Nedan följer ett exempel på en innebandyspelare som förbereder sig för att träna mentalt innan träningen. Hon börjar arbeta med det mentala under inledningen av träningspasset men när hon sedan spelar sämre så blir det jobbigare att fortsätta med det mentala arbetet och då slutar hon.
Exempel
Anna spelar innebandy och under det kommande träningspasset har hon som mål att träna på att bli snällare mot sig själv. Det hon konkret ska arbeta med under innebandyträningen är att uppmärksamma när hon säger taskiga saker till sig själv. Hon ska då sluta med det och istället fokusera på det hon ska göra (till exempel markera sin spelare och jobba intensivt med fotarbetet). Hon ska även arbeta med att ge beröm till sig själv efter att hon har gjort bra saker (bra dragning, bra snack, bra löpning, bra passning, bra skott, bra fokus).
Anna inleder innebandyträningen på ett framgångsrikt sätt. Hon spelar bra och det är därför lätt för henne att inte vara så självkritisk. Hon lyckas även berömma sig själv några gånger när hon gjorde bra saker. Efter 20 minuter börjar hon att spela sämre. I samband med det blir hon också snabbt mer kritisk och taskig mot sig själv (”Åhh, det var dåligt!”, ”Så jäkla onödigt!”, ”Du kan verkligen inte passa!”) och hon slutar med att ge sig själv beröm när hon gör bra saker. Hon börjar även ge sig själv kritik för att hon inte fortsätter med sin mentala träning (”Det är klart att du inte pallar träna mentalt”, ”Du förtjänar inte att vara snäll mot dig själv”).
Här är sex saker som är bra att tänka och göra för att kunna genomföra den mentala träningen på ett bra sätt.
1. Ta hand om dig själv. Ät och sov bra och planera in aktiv återhämtning (t.ex. umgås med vänner, läs en bok eller spela biljard).
2. Förenkla den mentala träningen. Det är bättre att ta mindre steg, ha tålamod och faktiskt genomföra träningen än att försöka göra för mycket och göra det för svårt och komplicerat. Om man gör det för svårt är risken större att man istället avbryter den mentala träningen eller slarvar med den.
Exempel
Alva är en tennisspelare och försöker använda sig av en bra rutin mellan varje poäng (bra kroppsspråk, ta med sig något bra, mental paus och sedan fokus på nästa poäng). Det är svårt och det går inte bra. Hon förenklar rutinen och har nu som mål att identifiera något hon gör bra mellan varje poäng (till exempel ”Starkt att jag väntade tills jag fick läge”, ”Grym rak backhand”, ”Bra retur”, ”Bra att jag slog igenom forehanden ordentligt!”) och att ge sig själv beröm för det. Sedan förbereder hon sig för nästa poäng.
3. Prioritera. Även om vi vill genomföra många grejer så snabbt som möjligt kan vi bara göra ett begränsat antal saker åt gången och därför måste vi prioritera, annars är risken att vi slutar med den mentala träningen eller att kvaliteten på träningen försämras. Fokusera på få aspekter i träningen och gör det bra.
Exempel
Leo är en badmintonspelare. Han har kommit fram till att han behöver förbättra tre saker när det gäller det mentala: (1) Frustration, (2) Spela mot sämre motståndare och (3) Spela bra i viktiga lägen (Bli bäst när det gäller).
Istället för att arbeta med allt på en gång börjar han att fokusera på att hantera hans frustration på badmintonplanen. De andra sakerna får han fokusera på vid ett senare tillfälle. Han bryter ned hans arbete med frustration i tre konkreta saker han ska arbeta med (se nedan). Under nästa träning fokuserar han främst på en av dem.
- Ta ett par djupa andetag mellan poängen och bara fokusera på andningen.
- Ge sig själv beröm när han gör rätt saker (även om resultatet inte blir bra).
- Arbeta med att acceptera att han är frustrerad, när han är det, och fokusera på att göra det han ska.
Visserligen gör han saker som även kan hjälpa honom i hans arbete med att spela mot sämre motståndare och spela bra i viktiga lägen men hans huvudfokus ligger på att hantera hans frustration.
4. För att orka fortsätta arbeta med din mentala träning över en längre tid, trots olika sorters svackor och utmaningar, är det viktigt att vara snäll mot dig själv och ha tålamod. Det är viktigt att inte vara så hård mot dig själv om det inte går som du vill. Det gäller att visa förståelse för att det är tufft och ge dig själv beröm för att du gör ditt bästa. Du tränar ju på det du gör för att du behöver bli bättre på det och för att det är svårt. Därför är det inte konstigt om det är utmanande och tar tid att bli bättre. Det viktiga är att du gör ditt bästa med att lära dig av arbetet och att du fortsätter med den mentala träningen.
5. Ta tillvara på dina vanliga träningspass. När du tränar (gymnastikträning, fotbollsträning, tennisträning eller genomför ett fyspass) så se till att träna mentalt också. Fundera på vilka mentala färdigheter (t.ex. fokus, bli snällare mot dig själv eller rutiner) du vill träna på under träningspasset och träna sedan på det. Utvärdera hur det gick efter träningen.
6. Om möjligt är det bra att inkludera din tränare i arbetet så att du kan få feedback från någon utomstående, hen kanske kan se saker du inte kan (t.ex. förbättringar, bra beteenden) och hen kan hjälpa till att peppa dig till att fortsätta med den mentala träningen. Det blir också svårare att hoppa över den om någon annan vet vad du tränar på.
Avslutningsvis är viktigt att även lyfta att den mentala träningen inte behöver vara jobbig. Ibland funkar det mentala jättebra och man märker förbättringar, då kan man få självförtroende och motivation och så flyter arbetet på. Men det är viktigt att hela tiden påminna sig om det mentala arbetet (innan, under och efter träningar/tävlingar) så att man aktivt arbetar vidare med det annars är det lätt att man inte gör det man ska och kör på som vanligt (och då kanske man inte utvecklas mentalt).
/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)
Foto av John Such på Unsplash
En blogg om idrottspsykologi 