Etikett: Känslor

Hjärnan är vår säkerhetsavdelning

Hjärnan försöker hjälpa oss genom att skicka ut känslor och automatiska tankar. Syftet är till exempel att varna oss för eventuella faror, hjälpa oss i olika situationer och att vi ska lära oss av våra erfarenheter. Tankarna och känslorna är ibland hjälpsamma och ibland inte. Det är nyttigt att se hjärnan som vår säkerhetsavdelning (eller informationsavdelning) som försöker hjälpa oss genom att påverka våra beteenden och ge oss information. Det är sedan upp till oss att hantera informationen på ett bra sätt. Tyvärr styrs vi ofta i stället av våra tankar och känslor och det kan leda till att vi gör saker vi inte vill och att vi inte gör saker vi vill.

Eftersom våra tankar och känslor i många fall är obehagliga och besvärliga leder det till att flera av oss lägger locket på och därför inte medvetet upplever våra känslor eller lyssna på vad tankarna säger. Det som händer då är att risken för att tankarna och känslorna ska styra våra beteenden ökar. Då kanske vi inte märker när ohjälpsamma tankar hakar fast i oss och får oss att agera på ett sätt som inte ligger i linje med våra värden.

En metafor
Föreställ dig att du är en VD på ett stort internationellt företag och att ni har en säkerhetsavdelning på företaget. Säkerhetsavdelningens uppgift är att ge information till dig och att varna för brister, risker och vad som kan gå fel.

Informationen som säkerhetsavdelningen ger dig är säkert jobbig att hantera och ta ställning till. Men det blir inte bra om du slutar lyssna på dem eller om de tar över styrandet av företaget.

Det bästa du kan göra är att skapa en bra dialog med säkerhetsavdelningen, ta del av informationen så snabbt som möjligt och ta informerade beslut. En del av informationen är användbar, annan information är inte användbar. Du bestämmer hur du ska agera när du har tagit del av informationen.

Med metaforen ovan vill jag förmedla att det ofta leder till kortsiktiga och framförallt långsiktiga problem om vi inte vill möta våra tankar och känslor. Det är bättre att träna på att vara ok med våra tankar och känslor och att lyssna på dem, för att sedan ta informerade beslut och agera på ett sätt som är bra för oss med till-beteenden (i linje med våra värden). Det är även hjälpsamt att se det som att vår säkerhetsavdelning försöker hjälpa oss (det underlättar att ha det perspektivet).

Med metaforen vill ovan vill jag betona att det är gynnsamt att se hjärnan som vår säkerhetsavdelning som hela tiden arbetar för att hjälpa oss. Även om våra tankar och känslor ibland inte är hjälpsamma är syftet med dem att vara behjälpliga. Men syftet är inte att alla känslor och tankar ska guida oss. Det är vi som ska hantera informationen och använda den på ett gynnsamt sätt. Man kan likna det när du googla något. Du använder inte alla tips du får fram när du googlar något, du tar till dig informationen och använder den information som är hjälpsam.

Om du frågor om det här, eller om något annat inom mental träning, så kontakta gärna mig direkt eller ställ en fråga i kommentarsfältet.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

Foto av Jonathan Chng på Unsplash
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Det är ok att bli arg

Skriker du fula ord när du missar en passning? Skriker du och slår racket i marken efter en enkel forehandmiss? Många idrottare som agerar ut deras frustration och ilska har det jobbigt. De vill inte bete som de gör när de blir arga men ilskan tar över och de agerar känslostyrt.

Idrottare som gör samma misstag för tredje gången på kort tid och blir riktigt arga kan uppleva att de inte har kontroll över sitt agerande. Det blir inte lättare att hantera humöret när de vet att kompisarna, tränarna och föräldrarna blir arga på dem för att de uttrycker sin ilska. Det blir inte heller lättare att hantera känslorna när de blir arga på sig själva för att de blir arga och när de blir rädda för vad de kanske kommer att ställa till med.  

Upplever du att du agerar på ett problematiskt sätt när du blir frustrerad och arg under träningar och tävlingar? Något som är hjälpsamt att känna till och förstå är att det aldrig är fel att bli arg och frustrerad. Det är alltid ok att uppleva de känslor som kommer. Det är inte du som bestämmer om du ska bli arg eller frustrerad, det bara kommer. Det är din hjärna som försöker hjälpa dig även om det kanske inte är så hjälpsamt att guidas av de känslorna i de situationerna. Du har större chans att hantera känslorna på ett bra sätt om du är ok med att uppleva känslorna, om det är ok att de är där.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , , 2 kommentarer

Haka loss från tankarna och känslorna

Lisa spelar en tennismatch. Det står 3-3 och hon ska serva. Hon slår en bra förstaserve och slår sedan ut en ganska enkel forehand. Under nästa poäng missar hon en till forehand, även den blir lång. Hon tänker ”Jag kan inte hålla på att missa så här, då kommer jag att förlora matchen”. Tanken hakar fast i henne och stressar upp henne. Det känns riktigt jobbigt. ”Jag får inte missa min forehand, det är inte ok”. Hon känner plötsligt väldigt mycket gummi i forehanden och i resten av matchen vågar hon inte slå sin forehand ordentligt, hon duttar mer och håller igen slagen. Hon förlorar tillslut tennismatchen med 3-6 1-6.

Det är förståeligt att Lisa i exemplet ovan upplever tankarna som jobbiga och att de styr henne och påverkar hennes spel negativt. Det är mänskligt och naturligt att inte vilja uppleva de tänkarna och känslorna. Men att försöka undvika dem eller få bort dem kan leda till större problem för Lisa.

Det kan vara problematiskt att försöka undvika eller bli av med besvärliga tankarna och känslor. Det är bättre att skapa distans till tankarna och känslorna, att haka loss från dem. Det kallas även för kognitiv defusion. Och det är något som är jättebra och givande att arbeta när det gäller din mentala träning.

Ett bra sätt att haka loss från tankarna och känslorna är att sätta ord på dem. Om du lyckas haka loss från dem styr de inte dig längre. De kanske påverkar dig, men du får lite mer utrymme att agera på det sätt du vill (på ett sätt som är bra för dig) samtidigt som tankarna och känslorna finns där.

De automatiska tankarna och känslorna skapas för att hjälpa dig. Se dem som information och hjälp från din säkerhetsavdelning. Viss information är hjälpsam medan annan information inte är det. Du noterar vad du tänker och känner, tar till dig av det som är hjälpsamt och sen agerar du på det sätt du vill (med till-beteenden).

Här är några exempel på hur du kan sätta ord på dina tankar och känslor: 

  • Nu sätter min arga hjärna igång!
  • Nu sätter min kritiska hjärna igång! 
  • Nu sätter min stressade hjärna igång!
  • Nu säger min hjärna till mig att jag inte får göra misstag
  • Nu säger mina tankar att jag kommer att missa serven
  • Nu har jag har tanken ”Jag kommer att missa serven”
  • Jag noterar att jag har tanken ”Jag kommer att missa serven”
  • Nu säger mina tankar taskiga saker till mig 
  • Jag noterar ångest
  • Jag lägger märke till att jag känner mig arg
  • Jag noterar att jag känner rädsla

Det kan kännas svårt och framförallt lite främmande för många att sätta ord på sina inre upplevelser. Det kan vara annorlunda mot hur man brukar hantera tankar och känslor och det kanske känns som att det är en så liten sak och är därför inte heller värt ansträngningen. Men den där ”lilla saken” kan ha väldigt stor effekt. Man kanske har tanken ”jag måste vinna”. Och bara då genom att sätta egna ord på tanken: ”Nu säger mina tankar att jag måste vinna” så kan greppet som tanken håller om dig släppa. Det blir tydligare att det bara är en tanke. Det är inte så det är, utan det är bara något som dina tankar säger. Du måste inte vinna, det är något du vill göra. Du bestämmer vad du ska göra, hur du ska agera. Dina automatiska tankar ska inte vara din chef, de ska ge dig information.

En annan utmaning och tröskel för många när det gäller att sätta ord på sina tankar och känslor är att de ofta är väldigt otydliga och flyktiga. Det kan därför vara svårt att veta vad man tänker och känner, att vara säker på det. Och det positiva är att man inte behöver vara säker på det. Försök att sätta ord på vad tankarna vill säga och om det blir fel så gör det inget. Det kan nog inte bli fel heller, det är din upplevelse. Och det är något som du kommer att bli bättre på med träning. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , , , , 2 kommentarer

Osäkerhet på tennisbanan

Det mesta i livet är osäkert och det är inte farligt eller problematiskt att ibland känna osäkerhet. Det är snarare något väldigt naturligt och sunt med tanke på hur osäker världen är och hur oförutsägbart livet är. Att vi känner osäkerhet betyder inte att något är fel, snarare att vi fungerar som vi ska.

Många (tennistränare, föräldrar och spelare) säger att det inte är bra att känna sig osäker på tennisbanan. Att det gäller att försöka få bort osäkerheten och att man behöver ha ett starkt självförtroende. Det stämmer inte. Det är klart att det kan bli jobbigt när man känner sig osäker och det kan påverka spelet negativt. Och det är i regel bra att ha ett högt självförtroende. Dock är detta inte så lätt att styra och eftersom det mesta är osäkert är det sunt att känna osäkerhet ibland (för saker är osäkra). Samtidigt går det att spela bra tennis när man känner osäkerhet och när självförtroendet sviktar. Det är känslor och tankar det handlar om, de behöver inte styra oss. Och vi kan lära oss hantera dem på ett bra sätt.

Försöker man få bort osäkerhet och om man är rädd att känna osäkerhet ska kan det bli väldigt problematiskt. Ju mindre tolerans för osäkerhet man har desto mer kommer man att påverkas negativt av osäkerhet. Förmodligen kommer man även uppleva mer ångest och rädslor. 

När det gäller osäkerhet är det bra att arbeta med att vara ok med den. Att acceptera känslorna av osäkerhet. Men man behöver inte överdriva den. Sträva efter att se på situationen på ett realistiskt sätt och testa att acceptera den som den är.

Du kan spela bra tennis fast du känner dig osäker. Om du tränar på att spela din tennis (till-beteenden) när du känner dig osäker blir du bättre på det. Det leder förmodligen även till att osäkerheten känns mindre jobbig, besvärande och problematisk. Det är också viktigt, som jag nämnt ovan, att arbeta med att acceptera osäkerheten. Låt den vara där, ge den plats. Något som brukar vara hjälpsamt är att haka loss från tankarna och känslorna, det ger dig lite mer distans till dem (du kan läsa mer om det här: ”Haka loss från tankarna och känslorna”). Förutom det är det bra att acceptera misstag och uppmärksamma (beröm) när du arbetar på ett bra sätt (till exempel jobbar aktivt med fötterna och slår igenom slagen) när du missar.

Det är naturligt att känna osäkerhet under träningar och matcher. Arbeta med att låta känslorna vara där och spela din tennis och skruva på rätt rattar (läs mer om vad det innebär att skruva på rätt rattar här: ”Spela fler matcher mot sämre motståndare”). Om inte spelet fungerar som du vill så arbeta mer med att spela din tennis och förbättra det du behöver förbättra, till exempel arbeta mer aktivt med fötterna, slappna av mer, lita mer på dina slag, möt bollen mer och slå igenom ordentligt. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

—–

Tips om du vill läsa mer om mental träning och tennis: ”Träna mentalt och prestera bättre på tennisbanan”.

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Skrik inte ut ilskan!

Ett tips som många tränare ger till idrottare är att skrika ut ilskan. Att se till att få ut den ordentligt och på en gång. De säger att det är bättre att göra det än att hålla den inne och gå runt och vara irriterad och frustrerad under en längre tid.  

Tyvärr är det inte ett bra tips. Det är ofta ett effektivt sätt att får ur sig frustrationen och det kan vara skönt att göra det på det sättet. Problemet är att eftersom det ofta är effektivt och skönt så vill man göra det igen, och igen. Det blir den enkla utvägen när man blir frustrerad och arg, det blir svårt att hantera känslorna på ett annat sätt och risken finns att idrottaren över tid beter sig värre och värre. Tennisspelaren kanske börjar med att skrika och gestikulera, efter en tid har det övergått till att han ofta slår iväg bollar och slår sönder sitt racket. 

Något annat som är viktigt är att det inte handlar om att man antingen behöver gå runt och vara irriterad och småsur eller kraftfullt skrika ur sig känslorna. Det går att hantera frustrationen och ilskan på andra sätt, på bättre sätt. 

Se om du kan acceptera frustrationen och ilskan. Det är alltid ok att bli arg. Uppmärksamma känslorna när de börjar komma. Testa att sätta ord på dem, till exempel ”Jag märker att jag börjar bli arg” eller ”Nu sätter min arga hjärna igång”. Låt känslorna finnas där, visa dig själv medkänsla och ta ett par djupa andetag. Det är förståeligt att det är jobbigt. Testa att ge känslorna tillåtelse att vara där, fokusera på det du ska göra. Använd energin till att till exempel komma rätt till bollen eller ta en djupledslöpning.

Det är inte lätt att bli bättre på att hantera frustrationen och ilskan och det kan ta tid. Men det är värt att arbeta på det. Skapa bra förutsättningar för det också, se till att bra med återhämtning och sömn. Se till att äta ordentligt och få i dig något innan/under träning och tävling. Arbeta med att ta steg i rätt riktning och acceptera samt var snäll mot dig när det inte går. Uppmärksamma också de tillfällen när du lyckas hantera frustrationen och ilskan på ett bra sätt. När du låter den finnas där och samtidigt agerar med till-beteenden (du kan läsa mer om till-beteenden här).

Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , , , , Lämna en kommentar

Ge känslorna tillåtelse till att vara hos dig

Att uppleva är en naturlig del av att vara en människa. Vi kan uppleva många olika känslor, till exempel sorg, rädsla, skam, äckel, glädje och ilska. Känslorna är till för att hjälpa oss på olika sätt, till exempel för att ge oss information, hjälpa oss att agera bättre i framtiden och att hantera olika situationer. En del av känslorna kan vara härliga att uppleva, andra känslor kan upplevas obehagliga.

Många av oss har svårt att hantera besvärliga och obehagliga känslor. Det leder ofta till att vi försöker undvika dem och bli av med dem. Det i sin tur gör att vi inte lär oss hantera dem på ett bra sätt och att vi gör saker vi inte vill göra och inte gör saker som vi egentligen vill göra. Om vi försöker undvika vissa känslor har de även en tendens att bli ännu besvärligare och läskigare.

Ett bra sätt att hantera känslor på är att se dem som naturliga och normala. Att inte försöka undvika dem utan att istället möta dem och lära sig av dem. Att acceptera dem. Om du ska acceptera besvärliga känslor betyder det inte att du behöver tycka om dem. Det innebär inte heller att du behöver vilja uppleva dem. Prova att ge känslorna tillåtelse att vara hos dig. 

Testa att säga det här (med din inre röst): ”Jag vill inte känna så här mycket nervositet men jag ger tillåtelse till känslorna. Det är ok att det känns så här” 

Du kan även testa att välkomna känslorna. Att välkomna känslorna betyder inte heller att du behöver tycka om dem eller vilja känna dem. Om du väljer att välkomna känslorna blir det naturligt att inte försöka bli av med dem. Chansen är större att du verkligen accepterar dem. 

Referenser

Harris, R. (2020). ACT helt enkelt: En Introduktion till Acceptance and Commitment Therapy. Natur och Kultur.

/Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , Lämna en kommentar

Möt de jobbiga tankarna innan du påbörjar ansatsen

Det är ganska vanligt att stavhoppare får svårt att hoppa med vissa stavar (styvare stavar) och på vissa höjder. Det blir för jobbigt och läskigt att hoppa. Det låser sig och man påbörjar inte ansatsen. Ibland kan stavhopparen komma iväg i ansatslöpningen men väljer i slutändan att avbryta hoppet.

Eftersom tankarna och känslorna är så besvärliga är det förståeligt att många stavhoppare vill få bort dem innan de påbörjar ansatsen. Ibland lyckas de påbörja ansatsen samtidigt som de kämpar med att hålla borta tankarna och känslorna. Vad som ofta sker då är att de inte lyckas sätta i staven och genomföra själva hoppet. Känslorna och tankarna intensifieras nämligen när de kommer närmare ribban och ska sätta i staven. Det blir som att fördämningen brister och det blir för mycket känslor att hantera.  

Om du springer igenom hoppet ofta utan att hoppa är det bra att arbeta med att möta de besvärliga tankarna och känslorna innan du påbörjar ansatsen. Testa att välkomna dem istället för att försöka mota bort dem. Det är förståeligt att du inte vill välkomna dem och acceptera dem. De är besvärliga och det känns förmodligen som att det minskar chansen att du kommer att genomföra ett lyckat stavhopp samtidigt som att det kan finnas en skam och en rädsla att inte genomföra stavhoppet alls, för att du ska låsa dig ännu en gång.

Det är dock ett helt annat sätt att förhålla sig till känslorna och tankarna om man strävar efter att acceptera och till och med välkomna dem jämfört med om man försöker bli av med dem och hålla dem stången. Om du bestämmer dig för att tillåta känslorna och tankarna är det möjligt att taggarna på dem inte längre är lika vassa. När du riktar ljuset mot det läskiga är det möjligt att det inte känns lika skrämmande längre. 

Prova att låta dem vara där nästa gång. Du behöver inte gilla dem och du behöver inte vilja ha dem där. Men testa att avväpna dem lite genom att ge dem tillåtelse att vara där. Det är en stor skillnad mellan att vilja få bort något och inte vilja ha det där jämfört med att ge det tillåtelse att vara där. Det kommer förmodligen att upplevas på ett lite annat sätt då.

Möt känslorna och tankarna, testa att acceptera dem och rikta sedan fokus mot det du ska göra. Fokusera på det du brukar fokusera på när du ska hoppa stav. Låt samtidigt känslorna och de andra tankarna få finnas där i bakgrunden. Du kan hoppa ändå.

Var beredd på att det kanske kommer kännas ännu besvärligare när du väl ska sätta i staven. Se om du även kan möta det lite nu när du står och förbereder dig. Att det får vara ok att känslorna under ansatsen blir ännu intensivare.

Testa nu att hoppa. 

/Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar

Normalisera och validera idrottarnas tankar och känslor

Många av oss har tankar som hakar fast i oss ibland. De är jobbiga, vi känner besvärliga känslor och vi vill bli av med dem. Så är det för idrottare också. 

Som tränare har du en bra möjlighet att hjälpa idrottarna hantera detta bättre genom att validera och normalisera deras tankar och känslor. Med validera menas att man visar att det är ok och förståeligt att uppleva tankarna och känslorna. Det gör det lättare för idrottarna att själva vara ok med dem och hjälper idrottarna att acceptera dem och haka loss från dem istället för att styras av dem. 

Det finns olika sätt att validera och normalisera idrottarnas tankar och känslor på. Här är några exempel: 

Dela med dig av egna erfarenheter och upplevelser
Ett sätt att validera upplevelserna är att du förklarar att du också tänker liknande tankar och att även du känner nervositet, ångest och frustration i olika situationer. Ge gärna konkreta exempel till idrottaren.

Idrottarna delar med sig av deras erfarenheter och upplevelser med varandra
Skapa en trygg miljö och ha diskussioner mellan idrottarna då de delar med sig av hur de tänker och känner till varandra. Det kan vara i samband med träffar utanför den ordinarie träningen, eller samband med träningar och matcher.

Det är bra att inledningsvis prata om hur värdefullt det kan vara att dela med sig av erfarenheter och funderingar med varandra och vikten av att lyssna på varandra samt visa respekt och förståelse när andra berättar om deras upplevelser. För att det ska gå bra att öppna sig för varandra är det en förutsättning att man känner sig trygg och respekterad.

Äldre och bättre idrottare delar med sig av deras erfarenheter 
Det är bra att ibland låta äldre och bättre idrottare från föreningen eller en annan idrottsförening berätta om vad de kan ha för tankar i olika situationer och hur de har och/eller brottas med prestationsångest, nedstämdhet och frustration. 

Berätta att idrottarnas tankar och känslor är normala 
När idrottarna berättar om besvärliga tankar och känslor är det bra att du tar dig tid och lyssnar på dem och att förklarar att det är normalt och naturligt att tänka och känna så i den situationen. Om du inte har möjlighet att ta dig tid att lyssna så fråga om ni kan fortsätta prata om det vid ett annat tillfälle (gärna nära i tid) och se till att verkligen följa upp det också. Det är bättre att ni pratar vid ett annat tillfälle istället för att hafsa igenom det eller att det kanske märks att du inte lyssnar. Det är invaliderande om du inte lyssnar ordentligt och inte verkar bry dig om det idrottaren säger.

Förklara att det är förståeligt att tankarna och känslorna kommer
När det passar är det också bra att berätta för idrottaren att det är förståeligt att hen upplever tankarna och känslorna. Med tanke på idrottarens tidigare erfarenheter och på grund av omständigheterna i den specifika situationen är det logiskt. Det är så hjärnan fungerar.

Det kan vara bra att prata om det i samband med träning så att idrottaren får en bättre förståelse för det och är lite förberedd på det. Det är även bra att ta upp det i specifika situationer under träningar och tävlingar när det blir aktuellt. Då blir det lättare för idrottaren att koppla ihop det med de specifika tankarna och känslorna i det sammanhanget. Det blir lättare för idrottaren att acceptera upplevelserna istället för att försöka få bort dem och kanske trycka ner sig själv eller skämmas för det.

/Fredrik Weibull (Idrottspsykologisk rådgivare och KBT-terapeut, steg 1)

av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar

Prova att vara nyfiken på de obehagliga känslorna

Ett bra sätt att hantera känslor på är att acceptera dem. Känslor är ett av hjärnans sätt att ge oss information, hjälpa oss hantera olika situationer och hjälpa oss att överleva. Bland de viktigaste sakerna man kan arbeta med i sin mentala träning är att bli mer ok med sina känslor.

Det är bra att notera känslorna, lägga märke till hur de påverkar oss, lära oss av dem och sedan bestämma hur vi vill agera. Ibland upplever vi besvärliga och obehagliga känslor. Många vill då bli av med känslorna men det kan vara svårt och leda till att de vidmakthålls och blir starkare. Istället är det bättre att acceptera känslorna. Många gånger kan det vara svårt att acceptera en obehaglig känsla. Då kan det hjälpa att vara nyfiken på den.

Ifall du är nyfiken på en känsla försöker du inte bli av med den, du går närmare den. Du är mer öppen för den och får lite mer distans till den.

Hur känns det när du känner känslan? Var i kroppen känner du den? Kan du tillåta känslan att vara där? Prova att ge den utrymme.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)

Foto av Joe Neric på Unsplash
av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar

När känslorna har makten

Varför gör vi inte det vi vill? Varför gör vi inte det vi borde? I många fall är det för att vi inte orkar vara i känslorna som sköljer över oss. Flera av oss undviker obehagliga känslor i vardagen, ibland medvetet och ibland omedvetet. De hakar fast i oss och styr många gånger det vi gör utan att vi tänker på det. Förutom att vi inte gör det vi egentligen vill leder det även till att vi inte tränar på att hantera känslorna på ett adekvat sätt. 

Ju mer du undviker eller försöker bli av med dina obehagliga känslor desto mer makt får känslorna över dig. Istället för att du bestämmer vad du vill göra och istället för att gå i värderad riktning (och använda dig av till-beteenden), så styr känslorna vad du gör. Ger du känslorna mer makt blir det också svårare att ta tillbaka makten senare.  

Basketexempel
Lisa är basketspelare. Hon har börjat tycka att det är jobbigt att gå mot korgen under matcher. När hon ser en öppning låser det sig. Hon upplever det som läskigt och ångestladdat. Istället för att gå mot korgen passar hon en lagkamrat eller tar ett skott. I många av situationerna är det inte rätt läge att ta ett skott. Men hon tar dem för att hon är stressad och det leder ofta till att hon missar skotten. 

Nu har även Lisa börjat undvika att gå mot korgen under träningar. Det tar emot när hon har läge och hon väljer ofta att passa. I och med att hon numera sällan går mot korgen brukar det tyvärr inte gå så bra när hon väl gör det. Dels har hon en hög anspänning och känner sig osäker när hon väl gör det, dels tränar hon ju inte så ofta på att göra det (det är naturligt att färdigheten försämras då).  

Ifall du önskar att bli bättre på att göra det du vill och gå i värderad riktning (till-beteenden) oavsett vilka känslor du upplever är det bra att träna på att göra det. Något som är hjälpsamt är att oftare notera vilka känslor du upplever. Vet du vilken känsla du upplever har du bättre möjlighet att hantera den på ett bra sätt samt och att agera på ett önskat sätt. Chansen är också större att du lägger märke till att du gör något du egentligen inte vill göra (beteendet är känslostyrt och ett från-beteende). 

Arbeta även med att vara kvar i känslorna lite längre ibland, ge dem plats och se om du kan acceptera dem. Det kan hjälpsamt att sätta ord på de känslor du upplever (till exempel: ”Nu känner jag mig rädd”). Det kan också vara bra att reflektera över var du känner känslan. Var känns det som mest? Är det kanske främst i magen? Är det i bröstet och magen eller är det en generell känsla i hela kroppen. Du kan också till exempel ge känslan en färg. Det kanske låter lite flummigt men det hjälper dig att skapa lite mer distans till känslan. Ja, du känner den och den finns där men den tar inte över och styr dig. 

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) 

Foto av Markus Spiske på Unsplash
av Etiketter: , , , , Lämna en kommentar