Etikett: Träna tanken

Träna tanken och föreställ dig din väg till framgång

Mentala föreställningar (visualisering) är en av de mest populära teknikerna inom mental träning och det är en teknik som många använder sig av utan att kanske vara så medvetna över det. Mentala föreställningar innebär att du skapar eller återskapar erfarenheter med hjälp av dina sinnen. Ibland kanske du tänker tillbaka på när du åkte skidor sist, hur skönt det var att åka ner för backen, känna den friska vinden mot ditt ansikte och den härliga känslan i din kropp när du arbetar i svängarna. Om du ska ha ett jobbigt samtal med en vän kanske du ibland förbereder dig för det kommande samtalet genom att förställa dig det, du föreställer dig vad du ska säga och hur du tror att din vän kommer att reagera och säga. Du kanske förbereder dig på olika reaktioner och ord så att du kan hantera dem på ett bra sätt. Detta är exempel på när vi i vardagen använder oss av mentala föreställningar.

Mentala föreställningar är en teknik som de flesta inom världseliten i idrotten använder sig av för att utvecklas och prestera bättre. Vi på Imagine that AB arbetar även med denna teknik inom näringslivet. Mentala föreställningar kan användas för en mängd olika syften (t.ex. höja självförtroendet) och i en mängd olika situationer (t.ex. innan, under och efter viktiga prestationer). I det här blogginlägget berättar vi om hur du kan använda dig av mentala föreställningar för att förbereda dig för olika prestationer.

Här kommer ett exempel från vår bok Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. Superstjärnan Carolina Klüft berättade för oss hur hon använde sig av mentala föreställningar innan hon skulle hoppa längdhopp:
Under tävlingar när det snart är min tur att hoppa använder jag mig ofta av mentala föreställningar för att det hjälper mig att koppla på fokus. Mellan hoppen vill jag vara avslappnad men samtidigt ha lätta knep för att återigen hamna i den optimala avspänningen innan hoppet. Mentala föreställningar är ett exempel på ett sådant knep. Jag föreställer mig då att jag genomför det kommande längdhoppet på ett så bra sätt som möjligt och att de tekniska detaljerna fungerar. Jag ser att jag påbörjar ansatsen, hur jag springer, genomför själva avstampet, flyger i luften och hur jag landar. Jag avslutar föreställningen med att jubla. I samband med att jag har avslutat hoppet och jublar upplever jag också en massa positiva känslor (s. 38, Weibull, Wallsbeck, & Almgren, 2012).

Här följer ett exempel på hur du kan använda dig av mentala föreställningar innan ett golfslag:
Föreställ dig att står och är redo att slå och att du tror på din förmåga. Du vet att du kommer slå det slag du har bestämt dig för att slå. Det känns bra. Du befinner dig i det tillstånd du vill befinna dig i. Du föreställer dig att du slår slaget på det sätt du vill slå det, att det känns som du vill att det ska kännas i kroppen. Du hör bollträffen och ser bollen flyga i den båge du vill och att den landar där du vill att den ska landa.

När du använder dig av mentala föreställningar är det bra att göra dem så verkliga och levande som möjligt. Det finns olika sätt att göra det på.
– Inkludera så många relevanta sinnen som möjligt i föreställningen (syn, ljud, känsel, muskelkänslor, smak, doft och ).
Inkludera dem som är relevanta för dig i den specifika situationen. En bra tumregel är att inkludera de sinnesintryck som du vill fokusera på i verkligheten i den givna situationen.
– Inkludera de känslor (t.ex. glädje) som du vill uppleva i den specifika situationen.

Här kommer ett annat exempel från vår bok ”Träna tanken”. Den forne världsmästaren i simning Josefine Lillhage delade med sig hur hon använde mentala föreställningar för att förbereda sig för ett lopp:
Innan tävlingen började gick jag iväg för mig själv och satte mig i tysthet. Där gick jag igenom mitt lopp i huvudet, längd för längd, armtag för armtag. Jag såg framför mig hur jag simmade mitt lopp. Först såg jag mig själv på startpallen, hur jag dyker i när jag startskottet går och kommer upp med bra glid och en stark simning. Jag ser mig själv jobba mig in i loppet för att avsluta starkt de sista 15 metrarna hela vägen in i kaklet. Därefter vänder jag mig mot resultattavlan och ser sen 1:a framför mitt namn och sträcker sedan upp ena armen i luften som segergest (s. 79, Weibull, Wallsbeck & Almgren, 2012).

Träna tanken
För att optimera dina mentala föreställningar när det verkligen gäller rekommenderar vi att du sätter dig ner i god tid innan den viktiga prestationen och tänker igenom vad du vill inkludera i din föreställning. Hur ska du agera för att prestera så väl som möjligt? Vilka sinnesupplevelser ska du fokusera på? Vilka känslor vill du uppleva? Vad vill du tänka? Hur lång ska din föreställning vara? När ska du använda den? Sedan är det bra att börja öva på föreställningen i lugn och ro och kanske modifiera innehållet vid behov (t.ex. korta ner den, förlänga den, ta bort detaljer, lägga till detaljer etc.). När föreställningen känns bra rekommenderar vi att du testar den i olika situationer innan du använder den vid den viktiga prestationen. I idrott är det bra att först testa den och öva på den under träning och även eventuella mindre tävlingar innan den viktiga tävlingen.

Lycka till!
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , 1 kommentar

Pratar du också med dig själv? Lugnt, det är en väl använd teknik inom idrottspsykologin

”Kom igen Tara! Du fixar det här!” ”Rör på fötterna! Lätta, snabba steg”

När vi tänker kan vi antingen tänka i form av bilder och sinnesupplevelser (dvs. mentala föreställningar) eller i form av en inre verbal dialog, det vi i denna text kallar self-talk (kan på svenska även kallas ”självprat”). Du kan använda dessa två sätt att tänka som medvetna tekniker inom mental träning för att påverka dig själv (se exempel ovan), för att utvecklas och prestera bättre. Visualisering har vi skrivit om i tidigare blogginlägg, se t.ex. ”Simmare kan använda visualisering (mentala föreställningar) för att prestera bättre” och ”Visualisering (mentala föreställningar): en teknik som även kan användas inom näringslivet”.

Du kan använda self-talk (självprat) mentalt (dvs. som en inre dialog, tankar, utan att prata högt) eller genom att säga fraser högt till dig själv.

Eftersom vi dagligen tänker en enorm mängd tankar är det bra att vara medveten om vad vi egentligen säger till oss själva. Vi har tyvärr en tendens att vara negativa och alldeles för elaka mot oss själva (ofta helt obefogat). Det är därför bra att bli medveten om sina negativa tankar och ”byta skiva på skivspelaren” istället för att plåga oss själva om och om igen. Ingen annan blir glad för att du trycker ner dig själv och inte du heller. Bli bättre på att lyfta upp dig själv istället.

Det är bra att känna till hur du kan arbeta med self-talk och dra nytta av den resurs som du faktiskt besitter. Self-talk kan bland annat användas för att rikta fokus, öka din motivation, öka ditt självförtroende och påverka dina mentala föreställningar på ett positivt sätt. Nedan ger vi några konkreta praktiska tips:

Koncentration
Du kan använda self-talk för att rikta fokus mot rätt saker. Du kan till exempel använda det i en tävling/match: ”Håll igång fötterna. intensivt fotarbete”, ”En boll i taget”, ”vinkeln på racket”.

Motivation
Du kan använda self-talk för att peppa dig själv och öka motivation, till exempel under ett hårt träningspass: ”OS, kämpa för OS”, ”Fortsätt spring, håll ut, du är stark”.

Självförtroende
Du kan övertyga dig själv om att du klarar det och berätta för dig själv att du tror på dig själv, få dig att tro på att du är kapabel till det som du faktiskt är kapabel till: ”Du kan vinna över Emina, tro på dig själv, gör det du ska göra!”, ”Jag har hoppat 1.92 innan och jag kan klara höjden nu också, flyg högt!”

Mentala föreställningar
Du kan använda dig av self-talk för att förstärka dina mentala föreställningar. Om du till exempel föreställer dig själv cykla under en väldigt tuff del av ett cykellopp kan du lägga till self-talk i föreställningen, till exempel ”Fortsätt, fortsätt! Jag orkar”, ”Håll rygg på henne! Häng kvar!”, ”Jag är stark, jag är en urstark klättrare, trampa!”. Du kanske brukar använda det i de situationerna och det kan därför göra att föreställningen känns verkligare. Det kan också förstärka de känslor (emotionella och fysiska) som du vill uppleva i föreställningarna, till exempel ”Åh va kul”, ”Jag älskar det här”, ”Glädje”, ”Det suger i låren och jag älskar det”, ”Mjölksyra upp till öronen, det är då jag presterar som bäst”, ”Svetten rinner. Underbart! Kämpa! Öka!”.

Ishockey

Det är väldigt individuellt med self-talk. Ett ord kan ha en viss innebörd för en idrottare och någon helt annan innebörd för en annan.

Börja använd self-talk redan idag:
Steg 1. Under två veckor kan du skriva ned vad du säger till dig själv under träningar/tävlingar. Skilj på det som har en positivt upplevd effekt och det som påverkar dig negativt.

Steg 2. Utifrån det du har skrivit ner kan du komma på vissa specifika fraser som fungerar bra för dig.

Steg 3. Föreställ dig situationen och använd fraserna på det sätt du vill och upplev att de har effekt för dig.

Steg 4. Prova att använda dig av fraserna på träningar, om det känns bra och naturligt kan du börja använda dem på tävlingar/matcher.

När du använder dig av self-talk är det viktigt att du är ärlig. Det hjälper inte om du blåser upp dig själv med en falsk tro på dig själv. Använd fraser som är realistiska och trovärdiga. Våga samtidigt vara positiv och hjälp dig själv.

Så fortsätt att prata med dig själv och utvecklas till den människa du vill vara.

Vi önskar dig en trevlig fortsättning på dagen,
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , 3 kommentarer

Simmare kan använda visualisering (mentala föreställningar) för att prestera bättre

Visualisering (mentala föreställningar) är en mental teknik som går att använda för en mängd olika syften i både idrotten och näringslivet, till exempel för att öka självförtroende och motivation. De flesta elitidrottarna använder sig av visualisering för att utvecklas och prestera bättre. Det finns dock fortfarande mycket vi kan lära oss om visualisering för att använda det på ett bättre sätt. Därmed är det viktigt med mer forskning på området.

I det här inlägget presenterar vi information från en studie som nyligen publicerades i Journal of Applied Sport Psychology. Artikeln heter “The effects of Imagery training on Swimming Performance, An Applied Investigation”. Studien genomfördes av Phillip Post, Sean Muncie och Duncan Simpson (2012).

Författarna till artikeln använde sig av Weinberg och Goulds (2011) definition av visualisering: ”The creation or re-creation of an experience in the mind” och baserat på forskningslitteraturen menar att det finns ett behov av fler interventioner genomförda i fältet behövs, dvs. på idrottare i samband med deras träningar och tävlingar för att se om det förbättrar deras färdigheter och prestationer och i så fall varför.

Flera interventioner har genomförts på idrotter med “discrete tasks” (dvs. rörelser som har en tydlig början och slut, t.ex. tennisslag, straffkast i basket eller ett golfslag) och ”serial tasks” (t.ex. uppgifter som kräver en serie av ”discrete skills”, t.ex. gymnastik). Däremot menar de på att väldigt få interventioner har genomförts på idrotter med ”continuous tasks ” (d.v.s rörelser utan en tydlig början eller slut som i t.ex. simning och löpning) Många idrottare inom dessa idrotter har berättat att de använder visualisering och att det hjälper dem att prestera bättre. Det finns många studier som tyder på detta. Dock menar författarna på att det finns ett behov för fler interventioner för att undersöka effekten av visualisering inom dessa idrotter.

Metod
Syftet med denna studie var att undersöka effekten av visualisering på simmares prestation under en distanssimning. En visualiseringsintervention med en multiple-baseline design genomfördes på fyra simmare (1 kille och 3 tjejer) deltog i studien. Simmarna (medelålder = 15.5; SD = 1.29) som deltog i studien valdes ut från en seniorgrupp i en simklubb. Seniorgruppen bestod av 16 simmare (medelålder = 15.9; SD = 1.89) som simmade året runt och tränade ungefär 20 timmar i veckan. Baserat på olika kriterier (t.ex. de gick med på att delta i studien, hur regelbundet de simmade och att de var skadefria) deltog tillslut fem simmare i studien. En skadades dock så det var fyra simmare som tillslut genomförde hela interventionen.

Studien varade i 15 veckor och för att mäta effekten av interventionen simmade deltagarna ett träningslopp i veckan som var 1000 yards (914.4 meter) långt. Innan loppet värmde de upp under 20 minuter. För att undersöka så att simmarna hade tillräckligt bra visualiseringsförmåga innan studien inleddes undersöktes deras visualiseringsförmåga. Till det användes frågeformuläret MIQ-R (Hall & Martin, 1997). Simmarna fick välja deras starkaste simsätt, tre simmare (P1, P2, P4) simmade frisim och en deltagare (P3) valde 200 medley. Efter interventionen genomfördes intervjuer med simmarna för att komplettera resultatet.

Studien bestod av tre faser, en baseline-, intervention- och efter-interventionsfas. Visualiseringsinterventionen pågick under tre veckor och innehöll sammanlagt nio tillfällen. Programmet genomfördes i enlighet med ”Model of key elements of an imagery training program” av Morris, Spittle och Watt (2005) som också presenteras i Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten (Weibull, Wallsbeck, & Almgren, 2012). De tre första tillfällena innehöll tre delar: (a) introduktion av visualisering. (b) mätning av deras visualiseringsförmåga och (c) individanpassad visualiseringsträning.

Endast en av simmarna (P3) hade tidigare erfarenheter av visualisering men ingen formell träning. Den inledande visualiseringsträningen med enkla simrörelser etc. genomfördes i ett tyst och behagligt rum. Sedan skapades visualiseringsövningar till varje simmare baserat på feedback från simmarna och information från deras huvudtränare. Efter de tre första tillfällena så lyssnade simmarna på ett utkast av deras visualiseringsövning och fortsatte att träna på enkla föreställningar relaterade till deras prestation (t.ex. simtag och vändningar). Simmarna fick möjlighet att göra ändringar och modifiera texten efter deras individuella preferenser. Under de följande fem tillfällena förstärktes visualiseringsträningen och övningen skräddarsyddes ytterligare för att passa simmarens behov och tränarens rekommendationer. Simmarna fick lyssna på övningen och ge feedback (gällande teknik, timing och känslomässiga aspekter) efter övningen. Den här informationen presenterades sedan till tränaren för ytterligare feedback (t.ex. hur tekniken kunde beskrivas i ord). Ljudfilen uppdaterades sedan till simmarnas nästa visualiseringstillfälle. Efter det nionde tillfället fick simmarna en cd-skiva innehållande deras färdiga individanpassade övning.

Simmarna blev sedan instruerade att lyssna på deras visualiseringsövning två gånger per vecka (en gång under helgen och en gång under veckodagarna) och en gång innan deras 1000 yards lopp. De fick också instruktionen att fylla i en logbok varje gång de lyssnade på visualiseringsövningen. De antecknade vilket datum de genomförde övningen och skattade deras förmåga att föreställa sig innehållet.

I enlighet med Bio-informational theory (Lang’s, 1977, 1979) inkluderades både stimuli information (miljön och distraktioner) och responsinformation (dvs. simmarnas önskvärda reaktioner på dessa stimuli, t.ex. perfekta simtag, vändningar och kämpa trots trötthet).

Övningarna inkluderade flera sinnen (t.ex. syn, ljud och muskelrörelser), miljön och timing (korrekt timing av simtag/vändningar).

The effects of imagery training on Swiming performance An Applied investigation Träna tanken - en bok om mentala föreställningar i idrotten Fredrik Weibull visualisering

Resultat och diskussion
Alla deltagarna hade tillräckligt bra visualiseringsförmåga för att delta i studien. Tre av de fyra simmarna (P2, P3, P4) genomförde visualiseringsprogrammet på ett bra sätt. P1 genomförde övningarna två gånger i veckan men missade att anteckna det flera gånger innan 1000 yard loppet. Alla simmarna kunde både se och känna deras simupplevelser under visualiseringsövningarna.

Visualiseringsinterventionen förbättrade tre av de fyra simmarnas prestationer. Simmare P2 förbättrade sin prestation mycket mer än de andra. En anledning till detta kan vara att hon även föreställde sig övningen under loppen vilket inte de andra rapporterade. En av simmarna (P1) förbättrade inte sina tider. Detta kan bland annat bero på att P1 inte genomförde hela visualiseringsprogrammet.

Samtliga simmare berättade att det var viktigt för dem att förbättra deras prestationer på 1000 yard simningen. Simmarna P2, P3 och P4 rapporterade att de tyckte om visualiseringsinterventionen och att interventionen hade förbättrat deras tider. Simmare P1 tyckte ganska mycket om interventionen och trodde att interventionen delvis hade förbättrat hans simprestation. Alla simmarna berättade att de skulle fortsätta använda visualisering efter interventionen, både under träning och tävling.

På frågan varför de tror att interventionen hjälpte dem att prestera bättre berättade de att den hjälpte dem fokusera på vad de behövde göra. P3 berättade bland annat att det hjälpte henne att fokusera på varje simtag och på hur hon ville genomföra dem. P1 sa också att det ökade motivationen och förbättrade attityden. P2 berättade att hon föreställde sig visualiseringsövningen när hon simmade loppet, hon föreställde sig hennes simtag eller vändningarna och sedan försökte hon agera så när hon simmade. Det hjälpte hennes från att distraheras av smärtan. Författarna diskuterade att detta kan ha hjälpt henne med hennes fokus och att fokusera på korrekt teknik.

Författarna gav tips till idrottspsykologiska rådgivare baserat på resultaten i studien, här är några av dem:

  • Implementera visualiseringsinterventioner systematiskt (introducera visualisering, mät på ett bra sätt och individanpassa träningen)
  • Involvera tränarna i skapandet av visualiseringsövningarna
  • Arbeta med idrottarna och tränarna på att se till så att idrottarna verkligen följer programmet

Slutord av redaktionen
Det är alltid trevligt med tillämpade visualiseringsstudier. Resultaten från studien visade att visualisering kan användas för att förbättra simmares prestationer och en hel del från den kan nog tillämpas av simmare och simtränare. För mer detaljerad och fullständig information om studien rekommenderar vi att ni läser hela artikeln (se referens nedan). I detta inlägg lyfte vi bara fram en del av informationen. Om ni har frågor om studien, visualisering eller mental träning i övrigt så är det bara att kommentera i bloggen eller maila till oss på Imagine that AB.

Referenser

Inlägget baserades på den här forskningsartikeln:

Phillip Post, Sean Muncie & Duncan Simpson (2012): The Effects of Imagery Training on Swimming Performance: An Applied Investigation, Journal of Applied Sport Psychology, 24:3, 323-337.

Övriga referenser i inlägget:

Hall, C. R., & Martin, K. A. (1997). Measuring movement imagery abilities: A revision of the movement
imagery questionnaire. Journal of Mental Imagery, 21, 143–154.

Lang, P. J. (1977). Imagery in therapy: An informational processing analysis of fear. Behavior Therapy, 8, 862–886.

Lang, P. J. (1979). A bio-informational theory of emotional imagery. Psychophysiology, 16, 495–512.

Morris, T., Spittle, M., & Watt, A. P. (2005). Imagery in Sport. Champaign, IL: Human Kinetics.

Weibull, F., Wallsbeck, & M., Almgren, A. (2012). Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. Stockholm: SISU idrottsböcker.

Weinberg, R. S. & Gould, D. (2011). Foundations of sport and exercise psychology (5th ed.). Champaign, IL: Human Kinetics.

Här är ett tips på en ny artikel som handlar om hur du kan skriva effektiva visualiseringsövningar: 

Här kan du läsa om hur du kan göra din visualiseringsanvändning mer meningsfull: ”It works for you but it does not make sense to me: How to use exercise imagery in a meaningful way”

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , 5 kommentarer

Hur väl känner du dig själv? Självkännedom inom idrotten och näringslivet

Självkännedom är något väldigt grundläggande för oss, både när det gäller att prestera som idrottare, chef eller att som individ fungera tillsammans med andra människor.

När du arbetar med personlig utveckling är det bra att känna dig själv. Vad är dina styrkor och svagheter? Vad gillar och vad gillar du inte? Vad fungera och vad fungerar inte för dig?

Vid målsättningsarbete är det viktigt att veta vilka mål som är utmanande och realistiska för dig samt vad du behöver förbättra för att nå dina utsatta mål.

Du kan utveckla din självkännedom på flera olika sätt.

Reflektion i vardagen
Stanna upp i din vardag ibland och känn efter lite mer, lyssna på kroppen, tankarna och dina känslor.  Ju bättre vi lär känna oss själva desto bättre blir vi på att göra det som är rätt för oss och vi fungerar bättre tillsammans med vår omgivning.

Dagbok
Ett bra sätt att öka medvetenhet om hur du själv fungerar, känner och tänker är att föra dagbok. En dagbok som du till exempel kan dela med tränaren, rådgivaren eller helt enkelt ha för dig själv. En dagbok kan ha följande olika inriktningar:
– träningsdagbok
– kostdagbok
– mentalträningsdagbok
– privat dagbok för generella saker.

Träningsdagbok Träna tanken

Efter en genomförd prestation, oavsett om det gick bra eller dåligt kan du utvärdera dig själv på olika sätt.

1)      Du kan skriva ner vad du gjorde bra och hur du kände dig, vad du gjorde mindre bra och hur du skulle kunna göra istället.

2)      Du kan skriva nyckelord eller längre texter beroende på vad som passar dig.

3)      Du kan skatta dig själv på olika skalor. Det kan vara en tio-gradig skala där till exempel 1 = väldigt lågt självförtroende och 10 = väldigt högt självförtroende. Genom att använda skalor kan du enkelt se hur du har utvecklats över tid när du går tillbaka och tittar i dina anteckningar. Det är fördelaktigt om du kompletterar skalorna med text.

Du kan även göra anteckningar innan prestation. Fördelen med att anteckna innan och efter kan vara att du då kan gå tillbaka och se hur du tänker och agerar när du presterar bra respektive dåligt.

Videofilm
Ett annat sätt att öka din självkännedom är att filma dig själv och se hur du agerar. Video är användbart i många olika situationer ute på idrottsanläggningen, i personalrummet, konferensrummet och i en rådgivningssituation.

Fråga andra
Du kan skapa en diskussion med andra genom att fråga dem hur de uppfattar dig i olika situationer. Detta är självklart enbart deras perspektiv och sätt att se på det, men det kan ibland vara nyttigt och givande att höra. Idag finns det flera mätinstrument som kan användas för det här, till exempel att medarbetare får beskriva varandra.

Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES).
Om du vill arbeta med visualisering (mentala föreställningar) är det bra att börja med att analysera hur du använder det. Du kanske redan idag använder dig av visualisering på fler sätt än du tänkt på. När vi arbetar med grupper och individer skapar det direkt en positiv effekt för individen att bli medveten om sitt användande. Det är bra att lära dig mer om vad som fungerar bra, mindre bra och vad som inte fungerar alls. Ett bra sätt att öka din medvetenhet om ditt visualiseringsanvändande är att använda IPIES. Det är ursprungligen utvecklat inom idrott men har även använts för att kartlägga visualiseringsanvändandet hos motionärer och kan även tillämpas inom andra områden, till exempel hos en säljare, chef eller receptionist. Du hittar IPIES  och hur du använder det i boken Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

IPIES Träna tanken
Varma hälsningar,
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , 1 kommentar

Julklappstips: Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten

Imagine that AB bjuder på årets bästa julklappstips: Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. Ni kan beställa boken. 

Det är en bok som handlar om mentala föreställningar (visualisering). Genom att läsa boken lär ni er mer om mentala föreställningar och vad det innebär. Ni lär er även om hur ni kan använda er av tekniken på ett bra sätt och hur ni kan träna upp er föreställningsförmåga. Boken är skriven av Fredrik Weibull, Mikael Wallsbeck och Anders Almgren. 

Boken är främst skriven för idrottare men den är även givande att läsa för tränare, föräldrar, cirkusartister, artister, skådespelare, mentala coacher, idrottspsykologiska rådgivare, terapeuter, psykologer samt medarbetare och chefer. 

Tre exemplar av Träna tanken - en bok om mentala föreställningar i idrotten ligger på en julduk tillsammans med inslagspapper och snören. I inlägget tipsas läsaren om att köpa boken Träna tanken så därför är det väldigt passande med en bild på när man slår in boken Träna tanken.

Om ni är intresserade av mentala föreställningar är det här en bra artikel: ”Seeing the difference: Developing Effective Imagery Scripts for Athletes”. Den handlar om mental träning och mer specifikt hur du skriver effektiva föreställningsövningar i idrotten.

Mvh,
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , 1 kommentar

Förutsägbara och icke förutsägbara karriärövergångar inom idrotten

Hej alla glada läsare! Hoppas att ni har det bra därute!

Vi fortsätter att definiera idrottspsykologins karriärövergångar. Det är viktigt att vi har en gemensam syn på begreppet karriärövergångar.

I det förra inlägget skrev vi att det finns olika karriäröverångar i livet, till exempel byta jobb, avsluta en idrottskarriär, etc. Ytterligare dissekering av begreppet görs genom att beskriva förutsägbara och icke förutsägbara övergångar. ”Jag vet att jag ska sluta spela ishockey om ett år” (förutsägbar karriärövergång) eller hen skadar sig ordentligt och tvingas sluta direkt (icke förutsägbar övergång).

En förutsägbar karriärövergång är när Leif som spelar i Luleå bestämmer sig vid 33 års ålder att sluta med ishockey. Anledningarna är bristande motivation och att han inte är lika bra tränad som förut. Leif känner sig nöjd över beslutet att köra en sista säsong med Luleå innan skridskorna hamnar på den berömda hyllan.

I exemplet ovan har Leif fattat beslutet helt själv och har full kontroll över situationen. Om Leif inte har förberett sig tidigare så har han nu ett helt år på sig innan han slutar. Ett år att fundera på vad han ska göra efter idrottskarriären (t.ex. bli tränare, säljare eller kanske utbilda sig till idrottspsykologisk rådgivare eller statsvetare).

Ett exempel på en icke förutsägbar övergång kan vara Jens som precis har blivit ordinarie i Djurgårdens IF. Han har spelat riktigt bra i början på säsongen och många lovordar honom. Han njuter av livet som professionell ishockeyspelare och livet består just enbart av hockey. I omgång 15 skadar sig Jens och hans ishockeykarriär är över.

Det här är en betydligt jobbigare karriärövergång. Vi är medvetna om att exemplet är extremt och det kan handla om mindre skador eller att något händer i ens privata liv. Hursomhelst är förändringen stor från att vara en framgångsrik ishockeyspelare till att inte kunna spela, och därmed bli tvungen att satsa på något annat. I det här fallet så mår Jens sämre psykologiskt än vad han gör fysiskt.

För att en idrottare ska hantera karriärövergångar på bästa sätt finns flera metoder. Den mest effektiva är att vara förberedd för en karriär efter idrotten, att inte helt förlita sig på sin idrott, ha en färdig plan B. Oavsett om det blir ett förutsägbart eller oförutsägbart slut på idrottskarriären så kommer den ta slut någon gång. Det går inte att gömma sig för det. Även om man har haft en fantastisk karriär och väljer att avsluta den kan det bli riktigt tungt om man inte har något spännande att syssla med efter karriären.

Med vänliga hälsningar
Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Oavsett om karriäravslutet sker på ett planerat sätt eller om det sker mot idrottarens vilja kan det vara utmanande för idrottaren. Livet efter idrottskarriären kan i många fall se annorlunda ut och/eller upplevas på ett annat sätt än vad idrottaren har kunnat förutse. Därför är det bra om hen har ett bra stöd och nätverk runt sig. Ibland kan det vara bra att hen får hjälp i form av till exempel beteendeaktivering. Du kan läsa mer om hur det kan gå till här: Karriäravslut och elitidrott: En utmaning för många. 

av Etiketter: , , , , , , 1 kommentar

Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten

Inom idrotten används visualisering (mentala föreställningar) av de flesta i världseliten för att utvecklas och prestera bättre. Det är också en teknik som används av andra som strävar efter att prestera på topp, till exempel dansare, artister, säljare och högt uppsatta chefer.

De flesta använder visualisering på ett eller annat sätt, ofta utan att reflektera över det så mycket. De flesta, även dem som presterar på absolut världsnivå, kan använda visualisering på ett mycket bättre sätt än vad de gör idag. Till exempel upplever elitidrottare ibland föreställningar med negativa effekter. Hur kan du bli bättre på att använda visualisering?

Vi på Imagine that AB (Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck) har tillsammans med Anders Almgren gett ut en bok om mental träning och mer specifikt visualisering. Boken heter Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten och syftet med boken är att hjälpa idrottare använda visualisering på ett bättre sätt.

Användbar för tränare
Boken Träna tanken har ett kapitel specifikt för tränare. I kapitlet fokuserar vi på hur tränare kan arbeta med visualisering när de tränar deras idrottare. Tränare kan också använda resten av boken och få idéer och tips om hur de kan arbeta med sig själv för att utvecklas och prestera bättre. Visualisering är ett mycket bra verktyg att använda för personlig utveckling och alla kan använda boken och lära sig hur de kan använda visualisering bättre i deras liv för att utvecklas.

Användbar utanför idrotten
Boken riktar sig mot idrottare men kan appliceras inom många olika områden:

–         Öka självförtroendet kopplat till arbetet
–         Bättre förberedd inför möten och presentationer
–         Hantera konflikter
–         Bli bättre på att delegera
–         Mer driv i säljet
–         Artister som vill förberedda sig inför ett framträdande
–         Att sångare vågar vinna
–         Dansare som vill få ut deras känslor bättre på scen
–         Poliser och brandmän som vill hantera pressade situationer på ett bättre sätt
–         Ökad motivation hos ungdomar i skolan

Nytt metod för att mäta visualiseringsupplevelser
I boken träna tanken presenterar vi ett mätinstrument som heter Individual Profile of Imagery Experiences in Sport (IPIES). Det är ett bra verktyg att använda för att mäta sina visualiseringsupplevelser samt för att öka sin medvetenhet. Vilka föreställningar har positiva effekter? Vilken föreställningar har negativa effekter? Hur visualiserar jag då visualiseringen är som mest effektiv? För vilka syften använder jag visualisering?

Strukturen i IPIES kan användas i ett coachande förhållningssätt och som idrottspsykologisk rådgivare. Om du vill börja använda IPIES i ditt arbete kontakta så oss på Imagine that AB så berättar vi mer!


Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten. (2012). Weibull, F., Wallsbeck, M., & Almgren, A. SISU Idrottsböcker: Stockholm.

Träna tanken innehåller följande kapitel:

– Inledning
– Vad är mentala föreställningar?
– Teorier om mentala föreställningar
– Mentala föreställningsupplevelser
– Effekt er av mentala föreställningar
– Mätning av mentala föreställningar
– En modell för genomförandet av ett framgångsrikt mentalt
– Föreställningsprogram
– Praktiska tips
– Tränarens roll i arbetet med mentala föreställningar
– Mentala föreställningsövningar

Med boken Träna tanken följer en CD skiva med olika visualiseringsövningar. Dessa är antingen generella eller idrottsspecifika (tennis, höjdhopp och ishockey). Vi hoppas att de ska fungera som inspiration till hur ni kan göra egna visualiseringsövningar.

Cd med övningar (tillhörande Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten)
Generella grundövningar
1. Skogspromenad
2. Sandstrand

Generella idrottsrelaterade övningar
3. Innan träning
4. Att prestera bra på en träning
5. Att prestera bra på en tävling
6. Efter en lyckad träning

Idrottsspecifika övningar
7. Idrottsspecifik övning (tennis)
8. Idrottsspecifik övning (höjdhopp)
9. Idrottsspecifik övning (ishockey)

Lär dig skriva din egen visualiseringsövning
För att visualiseringsövningarna ska få bättre effekt och bli mer meningsfulla rekommenderar vi att du skräddarsyr övningarna. I boken Träna tanken hittar ni skripten (texterna) till samtliga visualiseringsövningar. I slutet av boken beskriver vi hur du kan individanpassa visualiseringsövningar på bästa sätt. När du individanpassar en visualiseringsövning är det till exempel bra att tänka på vad som är målet med övningen för dig och som är viktigt för dig i övningen.

Vad kan du inkludera för att föreställningen ska kännas ännu mer verklig?
Hur ska saker se ut?
Vilka färger ska de ha?
Vilka ska vara där?
Några speciella ljud?
Några speciella dofter?
Vad ska hända i föreställningen?
Hur vill du reagera på det som händer?
Hur vill du agera?
Vilka känslor vill du uppleva?
Hur vill du att det ska kännas i kroppen?

Visualisering är bara en teknik bland många inom idrotten men det är en teknik som kan användas för så otroligt många syften, i så många olika situationer och som kan vara väldigt effektfull!

Berätta gärna om vår bok för alla du känner och beställ den idag: Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

Varma hälsningar
Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

av Etiketter: , , , , , , , 4 kommentarer

Vill du komma igång med träningen eller tränar du redan?

Vi på redaktionen är stolta över att presentera vår nya duktiga gästförfattare Elin Johnsson som tillsammans med vår egen Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare) har skrivit detta inlägg. Information om Elin finner ni i slutet på inlägget.

Mycket nöje!

Vill du komma igång med träningen eller tränar du redan?
Använd dig av visualisering (mentala föreställningar)!

Visualisering (mentala föreställningar) är en flitigt använd teknik inom mental träning. Det är en teknik som de flesta inom elitidrotten använder sig av och den kan med fördel även användas av motionärer. En enkel definition av visualisering är: Att använda visualisering innebär att skapa eller återskapa upplevelser med hjälp av sina sinnen.

Idrottare använder visualisering för att till exempel förbättra sin teknik, öka sin motivation samt öka sitt självförtroende (White & Hardy, 1998). Hall (1995) föreslog att motionärer borde kunna använda visualisering på samma sätt som elitidrottare. I Elin Johnssons (2010) magisteruppsats visade det sig att även regelbundna motionärer använder sig av visualisering för att bland annat förbättra sin teknik, sin koncentration, samt för att öka sin motivation och sitt självförtoende. Även tidigare forskning har visat på detta (t. ex., Giacobbi, Hausenblas, Fallon, & Hall., 2003; Kim & Giaccobi, 2007). Det är inte bara de som regelbundet motionerar som upplever visualisering. Även individer som inte tränar upplever visualisering (Hall, Rodgers, Wilson, & Norman, 2010; Short, Hall, Engel, & Nigg, 2004).

Visualisering kan användas i stort sett när som helst, och forskning har visat att motionärer främst visualiserar innan de ska sova på kvällen, men även under skoltid samt före och efter träning (Hausenblas, Hall, Rodgers, & Munroe, 1999). Johnsson (2010) fann att motionärer använder sig av visualisering innan, under och efter träning samt utanför träning och på sin fritid. Mest visualisering använde motionärerna under sin träning.

Visualisering är en teknik inom mental träning som både kan ha positiva och negativa effekter (Short et al., 2004). I Johnssons uppsats fann hon att motionärerna ibland upplevde att visualiseringen hade negativa effekter på deras motivation. I en studie av Short et al. (2004) fann de att de individer som inte var aktiva upplevde fler negativa föreställningar än de som var aktiva. De negativa föreställningarna kan vara svåra att kontrollera, men det går dock att arbeta med sin sin visualisering och på så vis bli bättre på att kontrollera sina föreställningar.

När man visualiserar inkluderar man ett eller flera sinnen i sina föreställningar. Sinnena som kan inkluderas är syn, hörsel, taktil känsel (yttre känsel), kinestetisk känsel (muskelkänslor i kroppen), doft och smak. För att skapa en så verklig föreställning som möjligt är det bra att inkludera så många relevanta sinnen som möjligt, till exempel se hur det ser ut när man genomför en övning, höra musiken på gymmet, känna hur en hantel känns i handen, hur musklerna jobbar när hanteln lyfts eller känna hur det luktar i lokalen. Smak kanske är svårt att känna och kanske inte alltid relevant i en träningssituation, men en föreställning skulle kunna vara att känna smaken av salt och svett.  Det viktigaste är inte att alla sinnen inkluderas, utan att föreställningen känns verklig och meningsfull.

Visualisering med det visuella sinnet kan ske från två olika perspektiv, antingen ett inre visuellt perspektiv eller ett yttre visuellt perspektiv. Det inre visuella perspektivet betyder att den som visualiserar ser omvärlden precis som i verkligheten, medan det yttre visuella perspektivet betyder att den som visualiserar ser sig själv utifrån, som om den såg sig själv i en film. En föreställning kan även växla mellan det inre och det yttre visuella perspektivet. Det har tidigare visats att idrottare ibland växlar mellan de visuella perspektiven (t. ex., Bertollo, Saltarelli, & Robozza, 2009). Elin fann i sin uppsats att det samma gäller för motionärer, att även dem ibland växlar mellan perspektiven i deras föreställningar.

Praktiska tips
Det är viktigt att vara konsekvent med sin visualiseringsanvändning och det är därför bättre att visualisera ofta och i korta sekvenser än sällan och under lång tid. Börja gärna med att bara föreställa dig en kort sekvens i ca 10 sekunder för att sedan successivt öka tiden. Som nämnts tidigare är det viktigt att du har kontroll över föreställningen och det är bra om du kan inkludera så många relevanta sinnen som möjligt. Om man har använt sig mycket av visualisering och har en bra visualiseringsförmåga är det självklart även möjligt att skapa tydliga och levande föreställningar när man är omgiven av massa människor och det är hög musik.

Många har idag bilden av att gymkulturen bara är till för starka killar som ”lyfter skrot”, och flera kan säkert känna igen sig i en känsla av osäkerhet då de kommer in på ett gym. Gymmet är självklart till för alla människor och ett bra tips för att få bukt på denna osäkerhet är att använda sig av visualisering. Nedan visar vi ett exempel på hur en del av en visualiseringsövning skulle kunna se ut:

Föreställ dig att du kommer in på ett gym, musiken är ganska hög och det är mycket folk i rörelse. Du ser platsen för den övning som du ska göra, du känner dig självsäker och fokuserad. Du ställer dig på plats och utför övningen med en bra teknik, känner hur de rätta musklerna arbetar och hur svetten pärlar sig i pannan. Folket som är runt omkring finns bara där, du fokuserar på dig själv. Du har full kontroll på din uppgift och känner dig stark och självsäker.

Nedan följer två exempel på situationer då man kan använda visualisering, för vilket syfte man kan använda det, vad man kan föreställa sig för att få de effekterna och hur man kan föreställa sig det.

Exempel  1
Lisa är 37 år och arbetar väldigt mycket. Hon kommer hem sent varje dag och är väldigt trött när hon väl kommer hem. Hon tycker om att träna men kommer liksom inte igång med träningen. När hon är hemma känner hon bara för att vila och titta på tv och har svårt att motivera sig till att träna då. När hon väl tränar tycker hon att det är jätteskönt och känner att hon får mycket energi av det. Hon bestämmer sig för att börja arbeta med mental träning och använda visualisering för att öka sin motivation till att komma igång med träningen. Nästa gång hon tränar så är hon ute och springer. Efter att hon har sprungit återskapar hon sin upplevelse och föreställer hon sig att hon är ute och springer igen och hur härligt det är. Hon föreställer sig även hur skönt det känns efteråt och hur bra hon mår. Hon förställer sig det igen sen senare på kvällen. Två dagar senare när hon kommer hem vill hon gå ut och springa men hon orkar inte. Istället för att sätta sig i soffan föreställer hon sig igen att hon är ute och springer, hur härligt det är och hur hur skönt det känns efteråt. Hon föreställer sig hur glad och stolt hon känner sig för att hon stack ut och sprang och att hon är full av energi. Efter att hon har föreställt sig detta känner hon sig riktigt peppad och går och byter om till sina träningskläder istället för myskläderna.

Exempel 2
Helena är 54 år och har precis kommit igång med sin träning igen efter att hon opererat sin axel. Förr tyckte Helena att det var hur kul som helst med träning, men nu när konditionen försvunnit tycker hon mest att det är jobbigt. Hon har inga problem att gå till träningen då de är några vänninor som går dit tillsammans, men under passen blir hon väldigt trött och känner att hon bara vill sluta. Hon har hört att visualisering skall vara bra för att öka motivationen och bestämmer sig för att ge det en chans. När hon kommer hem föreställer hon sig hur skönt hon tyckte det var att träna förr. Hon föreställer sig att hon är på ett pass och att hon känner sig stark och ser pigg ut. Hon föreställer sig också att hon är glad och känner sig nöjd efter passet.

Innan hon ska träna nästa gång föreställer hon sig samma sak, hon ser sig själv träna och känner sig stark och pigg under hela passet. Den här gången går träningen lite lättare, men efter ungefär halva passet börjar hon känna sig riktigt trött. Hon föreställer sig då återigen att hon är pigg och stark samt att hon kommer att genomföra hela passet. Efter passet känner hon sig trots allt ganska nöjd med sig själv, hon fortsatte ju! Helena fortsätter att visualisera innan passen och även under passen när hon känner sig trött. Efter ett antal veckor har hon fått upp konditionen och klarar ett helt pass utan problem.

——————————————————————-

Elin Johnsson tog nyligen sin magister i idrottspsykologi vid Högskolan i Halmstad. Det ämne som hon valt att fokusera på är motionärers visualiseringsupplevelser. Förutom sin magister i idrottspsykologi är Elin även utbildad kostrådgivare och massör. Hon har nyligen startat företaget Holistisk Hälsa där hon jobbar med hälsa och prestationer ur ett helhetsperspektiv.

Vill du lära dig mer om mentala föreställningar rekommenderar vi boken Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

Här kan du läsa om hur du kan göra dina visualiseringsanvändning mer meningsfull: ”It works for you but it does not make sense to me: How to use exercise imagery in a meaningful way”.

Blogginlägget handlar om hur man kan arbeta med det mentala för att komma igång med träning. Därför använder vi ett foto på en kvinna som joggar för att göra det tydligare vad inlägget handlar om.
Foto av Shoeib Abolhassani på Unsplash

av Etiketter: , , , , , , 7 kommentarer

Visualisering och minne

Vi på redaktionen presenterar här stolt gästförfattaren Mattias Ribbing, mycket nöje! /Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Mattias Ribbing är regerande svensk mästare i minne. I helgen ska han försvara sin titel på bokmässan i Göteborg, där SM i Minne anordnas. Mer info finns på www.mattiasribbing.se

För många är visualisering ett luddigt och flummigt koncept. Varför ska man egentligen visualisera? Hur gör man? Är det överhuvudtaget en förmåga som man kan öva upp och hur kan man verifierbart mäta att man blivit bättre och att det ger verkliga resultat?

Dessa är frågor som jag har tvingats gå till botten med i den resa jag har gjort, som började för knappt två år sedan. Med vanliga förutsättningar beslutade jag mig då för att träna upp ett superminne. Denna form av riktig minnesträning är något mycket konkret och praktiskt. I tävlingarna mäts våra resultat officiellt och som exempel på ett av mina svenska rekord kan nämnas de 520 slumpmässiga siffror som jag memorerade ordningen på felfritt, vilket tog 30 minuter.

För att träna upp ett sådant minne måste man börja med att studera hur hjärnan fungerar och vilka möjligheter och begränsningar som finns i att uppnå det. Jag ska försöka sammanfatta det kort och enkelt. Först och främst kan vi bara skapa minnen med våra fem sinnen. Dessa fem olika typer av minnen har olika egenskaper i bl.a. hastighet, kvalitet och kvantitet. Det tar alltså olika lång tid för dessa minnen att bildas. Likaså skiljer sig antalet element som kan lagras och även hur väl de olika typerna av minnen sitter kvar.

Här är synen det mest intressanta sinnet, eftersom vi genom visualisering kan lära oss kontrollera både skapandet och återkallandet av minnen i näst intill obegränsad mängd. Ju bättre jag blir på att visualisera, desto mer kan jag komma ihåg. Vi skulle lika gärna kunna kalla minnestävlingar för visualiseringstävlingar, för det är just så det fungerar när vi sitter där och kan komma ihåg så mycket information, så folk tror att vi är övermänskliga. Sanningen är dock att alla kan klara vad vi gör om kunskapen om systematisk visualisering hade varit vidare spridd och om man är villig att lägga ner lite träning på det.

Detta var alltså kvantiteten, att komma ihåg många konkreta minnen som antingen är rätt eller fel (som t.ex. siffror). Sedan har vi också kvaliteten på minnen, hur tydligt vi kommer ihåg något. Detta strävar man efter inom idrottspsykologin och försöker uppnå genom mental träning. Som idrottsman kanske man visualiserar sig i en viss situation där man känner sig taggad, för att komma i rätt sinnesstämning inför ett lopp. Det vi faktiskt försöker göra då, är att återkalla ett minne så tydligt som möjligt. Kommer vi ihåg det riktigt bra, så hittar hjärnan tillbaka till den rätta sinnesstämningen.

Ett annat exempel är när vi visualiserar hur vi springer först över mållinjen. Vad vi egentligen gör är att vi försöker skapa ett minne av en situation, som vi sedan vill komma ihåg. Att vi kan memorera något som inte skett än är inga problem, eftersom det är så visualisering fungerar – vi ser sådant som inte finns framför ögonen. Att ”komma ihåg” detta minne, blir att genomföra prestationen. När vi springer över mållinjen och vinner för första gången, så är detta inget nytt och främmande för oss. Det känns naturligt eftersom vi kommer ihåg situationen tydligt. Ett annat exempel är en uppfinnare som bygger något helt nytt för första gången. Han har helt enkelt återkallat ett minne som han tidigare memorerat genom visualisering.

När jag minnestränar och genom visualisering lär mig komma ihåg större och större kvantiteter kan jag alltså mäta hur mycket bättre min visualiseringsförmåga blivit. Eftersom det är så tydligt mätbart kan jag se precis vad som fungerar och vad som inte fungerar för att förbättra visualiseringen. Resultatet av detta blir en mycket systematisk och konkret visualiseringsträning, där jag kan mäta framstegen. Visualiseringen blir tydligare och tydligare och jag lär mig kontrollera och manipulera precis det jag ser för mitt inre öga och det fastnar, så jag kan återkomma till det när jag vill. Jag blir då också bättre på att skapa framtida minnen och sedan (i verkligheten) återkalla dem.

/Mattias Ribbing

www.mattiasribbing.se

av Etiketter: , , , 1 kommentar

Anspänning

Anspänning är något som är viktig inom idrotten. Det är aktuellt i stort sett varje gång en idrottare ska prestera. Ett exempel då anspänningen blir väldigt påtagligt är hos en idrottare som är väldigt nervös. Då kanske hjärtat slår snabbare och anspänningen är hög. Det är väldigt individuellt vilken anspänningsnivå som är mest optimal när en idrottare ska prestera. Vissa idrottare trivs med en låg anspänning, andra medelhög och andra en väldigt hög anspännig. Det finns flera sätt idrottare kan reglera sin anspänning.

Vad kan då vara härligare i juli månad än att läsa lite om hur man kan reglera anspänningen?…. Nä precis, ingenting….

Några av sätten att reglera sin anspänning på är att använda sig av andningstekniker, progressiv avslappning och visualisering (mentala föreställningar).

Andning   
Andning är ett kraftfullt verktyg att använda för att nå ett avslappnat tillstånd. Öva på att andas med magen och med hjälp av andningen kan du sänka din anspänning. När du andas in ska magen åka ut och när du andas ut ska magen åka in. När du andas ut sjunker din anspänning. Om du har för hög anspänning innan eller under en tävling så ta några djupa andetag och fokusera på din andning.

Progressiv avslappning
Progressiv avslappning innebär att du spänner dina muskler för att sedan slappna av i dem. Du spänner en eller flera muskler i taget. Syftet är att du ska lära dig känna skillnad på när musklerna är spända och när de är avslappnade. Det gör att du lättare känner att de är spända samt att du lättare kan slappna av i dem. Progressiv avslappning lämpar sig att använda regelbundet när du är hemma (t.ex. 5-10 minuter varje dag). Till detta kan du även koppla en trigger. Med trigger menas en fysisk handling, ett ord eller en föreställning som associeras med ett beteende, känslor eller tankar. En trigger kan vara att du knyter din näve. Om du knyter din näve (trigger) kopplar du ihop den handlingen med känslan du har när du är avslappnad. Genom att sedan endast använda triggern kan du nå ett avslappnat tillstånd. Det krävs att du har gjort detta under en längre period för att det ska fungera på ett bra sätt.

Visualisering (mentala föreställningar)
Visualisering en väldigt populär teknik inom mental träning. Visualisering innebär att du skapar eller återskapar upplevelser med hjälp av dina sinnen (se tidigare inlägg för mer information om visualisering). Du kan föreställa dig att du befinner dig på en plats där du verkligen kan slappna av, till exempel ditt landställe. Du kan även föreställa dig att du är i tävlingssituationen och att du känner dig nervös. Föreställ dig att du upplever nervositeten, att du accepterar den och att du presterar på det sätt du vill. Lär dig mer om visualisering och läs Träna tanken – en bok om mentala föreställningar i idrotten.

Givetvis finns det fler intressanta metoder som kan användas för att reglera anspänningen. Är du intresserad av att lära dig mer så kontakta oss, vi svarar gladligen!

Det är också viktigt att nämna att det kan vara problematiskt att försöka få bort nervositet och fokusera för mycket på att sänka anspänningen. Om du försöker bli av med anspänningen för att den är obehaglig finns risken att den istället ökar nu och/eller ökar nästa gång du är i en liknande situation. Ett bra sätt att hantera en anspänningen på är att arbeta med att acceptera att den är där och att prestera så bra som möjligt trots obehaget. Ju oftare du gör det desto bättre blir du på att prestera när du upplever en hög anspänning. Acceptansen också chansen att anspänningen sjunker. Acceptera obehagskänslorna och fokusera på det du ska göra.

Vad skulle du vilja ha ett inlägg om? Lämna gärna en kommentar och skriv vad du tycker om bloggen.

Mvh/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Det är en bild på en fotbollsmatch med massor av publik. När det är jättemycket publik kan anspänningen öka vilket gör att bilden är passande att använda till ett inlägg om avspänning inom idrotten.
Foto av Robert Bye på Unsplah

av Etiketter: , , , , , Lämna en kommentar