Hur ska jag som idrottsförälder agera efter tävlingen?

Vad frågar du ditt barn efter en match/tävling? Hur beter du dig? Det är bra att reflektera över detta eftersom du kanske inte är helt medveten om hur du faktiskt beter dig (inklusive ansiktsuttryck och kroppsspråk) och ditt agerande i den situationen kan påverka barnets syn på  sig själv och sitt idrottande.

Vi rekommenderar att man fokuserar på glädje, ansträngning och utveckling. Frågor som ”Vad var roligast?” och ”Vad lärde du dig?” är bra. Lyssna på barnet.

Det är bra om du behärskar dig och inte förmedlar din eventuella besvikelse över att det gick dåligt eller din enorma glädje för att barnet vann. Kanske kan du istället visa glädje för att barnet gjorde sitt bästa, kämpade trots det var motigt, hade roligt eller lärde sig mycket.

Tänk också på att göra/prata om andra saker efter tävlingen. Det kan vara skönt för barnet att känna att det finns andra saker i livet och att man inte måste prata idrott resten av kvällen.

Fundera på hur du ska bete dig efter ditt barns nästa tävling. Vad vill du fokusera på? Vad vill du att barnet tar med sig från tävlingen? Hur kan du agera på bästa sätt?

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Texten handlar om hur idrottsföräldrar ska jag agera efter en tävling. Därför är det passande med barn som spelare fotboll på en fotbollsplan.
Foto av Fredrik Weibull

Barnen till idrottsföräldrar behöver ta ansvar

SVT Sport tittar just nu närmare på #föräldrahets inom barn- och ungdomsidrotten. Fokus i granskningen har hittills legat på hur tränarna upplever idrottsföräldrar.

Vilka mår dåligt av föräldrahetsen? Alla inblandade, men framförallt barnen.

Ansvaret för att skapa ett bra klimat tycker vi även ska ligga på barnen/ungdomarna. Om de inte säger ifrån är risken stor att det inte blir någon förändring. Barnen ska absolut inte ta ansvar för sina föräldrar. Det håller vi verkligen med om och är något som är jätteviktigt att lyfta. Men det är viktigt att barnen själva tar ansvar, i den mån de kan. En tonåring bör kunna säga till sina föräldrar vad de tycker.

Låt barnen och ungdomarna växa med ansvar. De är kloka individer och känner när någonting blir fel. De behöver hjälp att våga uttrycka sig och respektera sina åsikter

Här kommer några tips:

  • Ge idrottarna förutsättningar att träna på att ge varandra feedback. Det är en bra start att våga berätta för någon annan vad de tycker.
  • Hjälp idrottarna träna på att säga nej. Ni kan hjälpa dem att träna på det på olika sätt. En metod som kan användas är mentala föreställningar, de kan föreställa sig att de säger nej i olika situationer för att på så sätt träna och bli bättre på det.
  • Diskutera föräldrar och då bland annat att de kan vara krävande att hantera. Ge förslag på hur idrottare kan prata med föräldrarna. Behöver till exempel en idrottare berätta allt för dem? Måste de alltid prata om senaste tävlingen eller matchen på middagen?

Det går att träna barn och ungdomar i att inte bjuda in föräldrarna till diskussion kring deras idrottsprestationer hela tiden. Om ungdomarna aktivt kan styra in samtal mot någonting annat så stimuleras inte föräldrarna att ge kommentarer som är mindre genomtänkta.

  • På vägen hem i bilen är det ok att säga till föräldern att du inte vill prata mer om tävlingen (om du är en idrottsförälder så rekommenderar vi att du läser detta: ”Prata om andra saker med ditt barn efter tävlingen”.
  • Under middagen på lördagskvällen är det ok att börja prata om någonting annat än idrotten.
  • Det är ok att säga till föräldrarna att du inte vill att de kommer och kollar på helgens tävling.

Barn och ungdomar ska inte bli förminskade. De kan agera och är kloka individer. Framförallt ska de växa upp och utvecklas till självständiga individer. Det är något vi kan hjälpa dem med.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

Foton av Fredrik Weibull

 

Bli bäst när det gäller

Om du vill bli bäst när det gäller finns det inga genvägar. Det går inte att enbart anstränga dig när något står på spel eller när du känner för det. Varje träning och tävling har betydelse och det är viktigt att göra träningspassen meningsfulla för dig.

  • Arbeta med att fokusera på rätt saker fast det bara är tio minuter kvar av träningen och du är helt slut.
  • Fortsätt arbeta med att bibehålla ett bra kroppsspråk och bra fotarbete fast det knappt finns någon möjlighet till vinst/bra placering längre.
  • Fortsätt arbeta med att slå igenom slagen ordentligt fast bollen bara flyger ut, du skäms och du inte vågar.
  • Fortsätt kämpa, genomför rutinerna lika noggrant och fokusera på det du ska fast du/ni vinner stort (till exempel din post-shot rutin i golf).

För att alltid kunna göra ditt bästa och anstränga dig oavsett läge är det oerhört viktigt med bra återhämtning, kost och socialt stöd samt att du arbetar med att få in andra (som inte har med ditt idrottande att göra) roliga och meningsfulla aktiviteter i din vardag (läs mer om det här: ”Är du bara en idrottare?”).

/Fredrik Weibull och Mikael Wallsbeck (idrottspsykologiska rådgivare)

Foto på en fotbollsplan eftersom blogginlägget handlar om idrott
Foto av Fredrik Weibull

Fyra konkreta tips på hur du kan stärka ditt självförtroende

Återskapa dina tidigare framgångar
Du har gjort mängder av saker bra, det är vi övertygade om. Men kommer du ihåg dem? Skapa en struktur som hjälper dig att minnas tidigare bra prestationer. Du kan använda mentala föreställningar eller skriva ner dina erfarenheter. Om det är möjligt är det även bra att se på videoinspelningar av tidigare bra prestationer.

Se andra som inspiration istället för vidriga konkurrenter
Vem stör du dig mest på inom din idrott? Vad kan du lära av hen? Vad kan du lära dig av din idol, personen du ser upp till? Vilka egenskaper har du redan idag och vilka vill du utveckla? Du kan även lära dig av personer inom helt andra områden, som teater och näringslivet. Hur hanterar dem motgångar och topprestationer?

Fortsätt utmana dig själv
Sträva efter att hela tiden vara nyfiken och öppen för förändring. Saker och ting går inte alltid som man har tänkt sig och ibland kommer vissa saker att vara jobbigare att genomföra. Ansträng dig ändå att genomför dessa, det kommer troligtvis stärka dig i längden. Förstärk det du gör bra.

Foto av en fotbollsplan eftersom blogginlägget handlar om idrottspsykologi
Foto av Fredrik Weibull


Ha flera olika källor till självförtroende
Det är bra om du skaffar dig flera områden som du tycker är roligt att utvecklas och prestera inom. Du kanske till exempel tycker det är roligt att fiska. Sträva då efter att få in mer fiske i ditt liv. Om du har flera områden du kan bygga upp ett självförtroende inom så kan du förmodligen hantera situationen bättre när ditt självförtroende sviktar i din huvudidrott. Idrottare som till exempel studerar vid sidan av sin idrottssatsning kan tycka att det är skönt att ibland slippa fokusera på idrotten och istället fokusera på studierna. Förövrigt är det även viktigt att prioritera tid i sammanhang då man inte behöver prestera överhuvudtaget.

Sportbladet skrev i veckan om Malmös ishockeymålvakt som kopplar av med trav.

Lite tankar från oss. Hör gärna av er om ni vill att vi tar upp någon annan fråga inom detta eller något annat (till exempel gällande ångest/oro, mental träning, ledarskap, självkänsla eller fokus).

/Fredrik och Mikael

Mental träning: Förstärk det du gör bra

Många idrottare är taskiga mot sig själva efter prestationer som de upplever att de har misslyckats med. De tänker ofta att de är dåliga och säger elaka saker till sig själva: ”Du är dum i huvudet”, ”Idiot”, ”Du förtjänar inte något bra”. Det kan handla om ett för kort spjutkast, en tennisspelare som missar två upplägg i rad, en golfare som läser puttlinjen fel, eller en back som passar fel.

Ofta har idrottare höga krav på sig själva och vill prestera väl. När man vill så mycket är det lätt hänt att man blir frustrerad och bestraffar sina dåliga prestationer på olika sätt. Det bästa du kan göra är att acceptera misstaget, se om du kan lära dig något av det och lyfta fram något du gjorde bra i prestationen (oftast finns det något). Ju taskigare du är mot dig själv efter en misslyckad prestation desto mer rädd kommer du bli för att misslyckas igen. Det i sin tur ökar risken att du håller igen, fokuserar på fel saker och därmed presterar sämre. 

En del kan tända till efter de har varit hårda mot sig själva. De kan ”vakna upp” och börja arbeta med en ökad intensitet och fokus på rätt saker. Dock kanske det inte funkar varje gång och det kan bli jobbigt i längden. Det bästa du kan göra är att vara snäll och hjälpa dig själv. Peppa dig själv istället för att trycka ned dig. 

Du som idrottare är din viktigaste resurs. Ta hand om den. Hur kan du hjälpa dig själv prestera bättre? En sak du kan göra är att efter prestationen fokusera på vad du faktiskt gjorde bra istället för att stirra dig blind på det du gjorde fel.

Tennisexempel
Du spelar riktigt bra, du rör dig bra, spelar aggressivt och slår flera bra bra backhands och forehands. Du driver ut din motståndare längre och längre åt sidorna för att sedan få en kort och hög boll tillbaka som du missar med din forehand. 

Efter den missade forehanden, i exemplet ovan, är det möjligt att du blir irriterad på dig själv för att du missade upplägget. Det är inget konstigt med det, men det är viktigt att arbeta med att acceptera att du missade, det får vara ok. 

Du kanske analyserar vad du behöver förbättra och det kan vara bra. Det kan hjälpa dig att lära dig av misstaget och påminna dig själv om att möta dina rädslor bättre och slå igenom ordentligt.

Något som är viktigt är att inte glömma vad du faktiskt gjorde bra. Ofta fokuserar idrottare på vad de gjorde dåligt. Ta med dig att du spelade riktigt bra under resten av bollen, att du spelade aggressivt, rörde dig bra och slog några riktigt bra forehands och backhands.

/Fredrik Weibull (idrottspsykologisk rådgivare)


Mental träning för att hitta glädje

Beskriv vad du tycker är roligt i din idrott. Ge dig själv lite tid att fundera på det, 1-2 minuter. Ta fram några olika saker.

Bra

Upplever du detta idag i din idrott? Vad kan du göra för att uppleva dessa saker oftare? Finns det något du kan göra annorlunda? Kan du lägga till någon aktivitet? Träna på ett annat sätt?

Ett exempel på detta kan vara Mino som älskar att spela innebandy för att det är utmanade och för att han träffar nya vänner. Idag spelar Mino i ett lag där han är bäst. Mycket bättre än de flesta andra. Han har spelat innebandy under en lång tid och känner inte längre utmaningen. Det har lett till att Mino under den senaste tiden inte har tyckt att det är lika roligt längre. Han tycker om vännerna i laget och trivs rent socialt. Men utmaningen saknas. Mino kan då arbeta med att hitta nya utmaningar. Kanske kan han bli snabbare, få bättre skott eller bli bättre rent taktiskt (till exempel titta på matcher med bättre lag och lära sig av deras taktiska arbete).

Fundera nu på vad du tycker är roligt generellt i livet. Vad gör dig glad? Träffa kompisar? Gå på bio? Simma? Äta en god middag? Vara ute i naturen? Läsa en bok? Skriva? Måla?

Tänk igenom (skriv gärna ner) några aktiviteter som gör dig glad. Kan du göra mer av dessa aktiviteter? Hur då?

Detta är ett sätt att träna mentalt för att hitta glädje. Gör det som du tycker är roligt. Gör du tråkiga saker eller spenderar för mycket tid i oinspirerande miljöer blir du inte lika glad som du annars skulle kunna vara. Kan låta enkelt när man läser det så här men det är svårt att se vad man själv behöver förändra och att sedan bryta invanda beteenden.

Frågorna ovanför är en bra början. Om du fick lite ångest direkt när du läste dem och hoppade över dem så fundera på om det är för att du till exempel inte har tid eller för att du rädd för vad du ska hitta när du tänker på dessa frågeställningar.

/Fredrik och Mikael

Foto av Fredrik Weibull

Hej tränare! Lever du som du lär?

Tävlingsidrott är av naturen resultatinriktat. De flesta tävlingarna går ut på att vinna och ligor/serier avgörs i regel baserat på placering. Ändå trycker många tränare på vikten av att fokusera på processen och utvecklingen istället för resultatet. Det kan låta motsägelsefullt men det är det inte, snarare tvärtom, och det är ett förhållningssätt som vi delar. Fokus på processen och utveckling gör att fokus ligger på det som ska göras. Det kan leda till lägre prestationsångest, mindre konflikter, bättre resultat och bättre utveckling.

Vad fokuserar du själv på? Resultatet eller processen?

Föräldrars beteenden speglas i ditt barnens beteenden. Barnet gör främst som föräldrarna gör, inte som de säger. Liknande är det inom idrotten. Ditt agerade som tränare färgar av sig på idrottarna. Om du som tränare är väldigt hårt resultatinriktat så påverkar det dem. Tränaren påverkas i sin tur av föreningen. Om tränarens kontrakt hänger på resultat, medaljer, placeringar och vinster, är det inte konstigt att det påverkar tränaren i fel riktning och skapar ett mer kortsiktigt, resultatfokuserat arbete.

Det är viktigt att du vågar fokusera på processen och utveckling även om det är läskigt och kanske inte vad andra vill. Reflektera över hur du arbetar och vad du förstärker hos dina idrottare.

Förstärker du ansträngning eller resultat?

Hur reagerar du vid förluster och vinster?

Kanske hanterar du förluster på ett bra sätt. Du visar inte att du är så arg eller besviken, du kanske till och med kan vara riktigt glad och positiv om idrottaren arbetade med rätt saker, ansträngde sig och gjorde sitt bästa.

Hur agerar du vid vinster?

Blir du jätteglad och överöser med beröm? Hur ser det ut? Du hanterar förluster konstruktivt och bra och blir jätteglad vid vinst. Det ger kanske ändå signalen att vinst är det viktiga, att det är det som räknas. Det är klart ni vill vinna. Men det är inte det som är viktigast. En sak som är viktigare är utveckling.

Du kanske blir gladare om idrottaren vinner men arbetar med att reagera och agera på samma sätt vid vinst och förlust. Det sänder verkligen rätt saker till dina idrottare om du lyckas göra det.

  • Förstärk ansträngning.
  • Förstärk rätt beteenden.
  • Fokusera på det som mer ligger inom idrottarens kontroll.
  • Visa att det är roligt att arbeta med idrottaren oavsett vinst eller förlust.
  • Visa att du uppskattar personen oavsett vinst eller förlust.

Det är klart att du kan vara glad vid vinst. Men idrottaren får mycket mer ut av prestationen (både för livet och idrotten) om du gläds med hen för att hon kämpade matchen ut trots en stor förlust, att hon fortsatte arbeta med sin attityd trots att hon var ledsen/frustrerad, att hon fortsatte vara professionell, behöll intensiteten och fokuserade på rätt saker fast hon ledde stort och att han var glad efter förlusten för att det var så fantastiskt roligt att idrotta.

/Fredrik och Mikael


Foto av Fredrik Weibull

Jag har tappat fokus. Vet du vart det är?

Alla inom idrotten känner igen frustrationen när det inte stämmer. När fokus inte är där det bör vara, när det känns bortblåst. Tränaren blir frustrerad över att du inte presterar på den nivå du ska och du blir mer och mer irriterad och testar olika saker för att hitta fokus. Tränaren kanske blåser av träningen och ber samtliga att skärpa sig.

FOKUSERA! 

Du klagar på dig själv och tycker illa om ditt sätt att tappa fokus. Du vet ju vad du ska göra, varför kan du inte bara återfå det fokus du vill ha? Så frustrerande! 

Försök nu att hitta ditt fokus i denna stund, exakt just nu. Vart finns det? Leta ordentligt. Hur bra är det fokus du hittar? Är det bra? Dåligt? Halvbra?

Ett symtom vi lätt upplever när vi försöker hitta fokus är att vi blir snurriga och känner oss ofokuserade. Att leta efter fokus bland tankar och känslor kan lätt bli rörigt. Ett tips är därför att inte leta för mycket efter fokus. Fokusera istället på konkreta beteenden. 

Om du som simmare känner att du har dåligt fokus, arbeta då med att acceptera situationen och simma så bra du kan. Det går att genomföra en bra träning, trots att det inte känns bra. Ibland är det då vi har som mest att lära.

Känslor och tankar är fantastiska verktyg vi har och dessa ska vi lyssna på. Men ibland tenderar vi inom idrotten att ha en övertro till dessa, att de påverkar mer än de faktiskt gör. Tänk bara på alla förbjudna tankar du har haft. Tankar på att säga eller göra någonting dumt. Förmodligen har du undvikit att göra eller säga det du då har tänkt. Det innebär att de inte styr dig helt, du har fortfarande kontroll över dig själv och kan välja att agera på det du vill. 

Vi som arbetar med fokus vet inte heller exakt vart det är. Däremot vet vi att om vi slutar leta efter det och istället arbetar med att göra det vi ska så kommer vårt fokus tillslut komma smygande. Om vi accepterar att det inte är så bra som vi vill att det ska vara och fortsätter arbeta med att fokusera på det vi ska så kommer vårt fokus bli bättre och bättre.

/Fredrik och Mikael

Texten handlar om fokus och om att tappa fokus inom idrotten och därför passar det bra med en bild på en fotbollsplan med suddiga fotbollsspelare. Det förstärker känslan av att tappa fokus och att kämpa med att återfå fokus.
Foto av Fredrik Weibull

Var tyst istället så att idrottarna lär sig något

Tränare bryr sig generellt sett väldigt mycket om sina aktiva. De vill dem väl både på och utanför banan. Något som både är fantastiskt bra och viktigt.

Just det att man vill sina idrottare så väl kan skapa utmaningar för tränare. En vanlig utmaning är att man ”hjälper” idrottaren för mycket. Eller i alla fall på fel sätt. Man ger dem hela lösningen vilket kanske gör att de inte alls tar åt sig det. Istället är det ofta bättre att ge dem a och med hjälp av öppna frågor får dem att själva komma fram till b och c. Exempel på öppna frågor är:

– Vad gjorde du bra i övningen?
– Vad fokuserade du på i det momentet?
– Hur upplevde du tävlingen?
– Vad lärde du dig under övningen?

Ibland kanske det handlar om att låta bli att säga tipset, bita sig i tungan och inte ge instruktioner samt att låta dem misslyckas. Sedan med hjälp av öppna frågor hjälpa idrottarna att reflektera och lära sig av sina erfarenheter.

Ofta är det lättare att göra än att låta bli. Rädslan för passivitet är övervägande hos vissa tränare. ”Har jag sagt det eller visat det så har jag gjort vad jag har kunnat, då känns det som att jag har hjälpt dem.” Men det kanske hjälper dem mer om de själva får gå iväg och fundera på det. Du som tränare vill också prestera och vara duktig. Det är viktigt att reflektera över hur det påverkar dig och ditt beteende.

Hur kan du göra för att möta idrottaren där hen är på ett bättre sätt? Hur kan du agera i ditt ledarskap för att idrottaren ska lära sig mer?

  • Ge färre instruktioner?
  • Fokusera mer på att ge tydlig och positiv förstärkning av bra beteenden?
  • Ställa fler frågor?
  • Arbeta med ditt tålamod?
  • Bättre värdera när du ska prata och när du ska vara tyst?
  • Våga vara tyst i situationer då du skulle vilja säga något?

/Fredrik och Mikael

caddie

Hantera inre press

Vem ställer krav på dig?

Du själv?
Tränare?
Föräldrar?
Idrottskollegor?
Media?
SOK?

Du kommer aldrig ifrån ditt eget ansvar. Du tolkar din omgivnings ord som inspirerande utmaningar eller betungande krav. I slutändan är det ditt val. Däremot är det inte alltid bästa lösningen att du själv ska arbeta på att bli ännu bättre på att hantera kraven/förväntningarna. Det kan istället handla om att göra förändringar i din omgivning, position, klubb, idrottsförening eller kanske byta inriktning inom idrotten. Om du är i en omgivning som påverkar dig negativt kan det krävas mycket energi och resurser att hantera det. Det kan vara så att det inte fungerar för dig i den miljön du befinner dig. Då kan ibland det bästa vara att byta miljö, istället för att lägga ännu mer energi på att förändra dig själv.

Omgivningen formar dig. Vare sig du vill det eller inte. Ensam är inte stark. Vi är alltid en konstruktion av vår omgivning. Därför är inte svaret vem som ställer krav så enkelt. Svaret är mångsidigt och du behöver lära känna dig själv, förstå vilka som påverkar dig och hur du kan hantera din inre press på bästa sätt.

/Fredrik och Mikael (idrottspsykologiska rådgivare)

innebandy
Foto av Fredrik Weibull